Íslenskar landbúnaðarrannsóknir - 01.09.1980, Qupperneq 140

Íslenskar landbúnaðarrannsóknir - 01.09.1980, Qupperneq 140
138 ÍSLENZKAR LANDBÚNAÐARRANNSÓKNIR 4. Hnitun næsta reits: Teiknihausinn er færður eftir ferlinum, sem afmarkar reitinn, og um leið eru x- og y-hnitin skráð með því að ýta á hnapp. Þannig er reitnum breytt í marghyrning með þekkta staðsetningu (þ. e. horna- punktar marghyrningsins eru þekktir), og er þá auðvelt að reikna flatarmál hans. 5. Hnitirinn gefur upp þær kortaupplýs- ingar, sem eru á hlutaðeigandi reit, þ. e. nöfn gróðurhverfanna, gróð- urþekju og ræktunarhæfni. 6. Ef reiturinn er á hallandi landi, er gefin upp meðalfjarlægð milli tveggja 100 m hæðarlína, en út frá því reiknar tölvan hallatölu reitsins. 7. Nú er hnitun reitsins lokið og unnt að byrja á næsta reit, sbr. III. 3. 8. Þegar búið er að mæla alla reitina innan sérstaks svæðis, er svæðið allt mælt til að sjá, hvort þeir hafi verið rétt SUMMARY A brief description of the digitizing of the vege- tation maps. Bjarni Gunnarsson Hnit hf., Reykjavík. The Computer System used for the digiti- zing consists of a 48kb Nova from Data General, a flat bed precision plotter and digitizer from DCS in West-Germany. The digitizer consists of three units i.e. a TV-camera, a TV-screen and a keyboard with a joystick. By manipulating the joystick the drawing head of the plotter is set in motion and thereby also the TV-camera, which is mounted on the drawing head. Thus the TV-camera scans the plotter- bed as the joystick is agitated and sends mældir. Miðað er að því, að munurinn í reiknuðu flatarmáli ailra reita og svæðisins í heild sé innan við ±1%. öll gögnin eru færð inn á diskettu í tölvunni, og geymir verkfræðistofan HNIT h/f frumgögnin. IV. Pær niðurstöður, sem nú er unnt að fá, eru í töfluformi. Til að fá þessar niður- stöður þarf fyrst að gefa upp fasteigna- matsnúmer hrepps (svæðis) og/eða eign- ar, og reiknar þá tölvan og prentar þær töflur, sem beðið er um. Par er m. a. flatarmál einstakra gróðurhverfa (ha.) í ólíkum þekju- og ræktunarflokkum ásamt afrakstri landsins í fóðureiningum. Einnig er lagt saman flatarmál ólíkra gróð- urhverfa, gróðurlenda og landtegunda innan hæðarbelta. Einnig má teikna einstaka hnitaða reiti eða stærri svæði í hvaða mælikvarða, sem er. pictures of the map on the plotterbed to the TV-screen. When digitizing areal units, encircled lines are traced by the TV-camera. At the same time messages are sent to the com- puter by manual operation of the digiti- zer-keyboard. In this way enough infor- mation is obtained for areal-computa- tions. Furthermore various information about the areal units is keyed into the computer, such as the plant society to which they belong, plant density, arability and elevation. This information is stored on files for later use when computing areas of the various plant societies, plant communities arability classes, plant production totals and usable feed units.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Íslenskar landbúnaðarrannsóknir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Íslenskar landbúnaðarrannsóknir
https://timarit.is/publication/1499

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.