Strandapósturinn - 01.06.2012, Qupperneq 74

Strandapósturinn - 01.06.2012, Qupperneq 74
74 Asparvíkurdalur kaldranalegur botn, Fossá rennur á klöppum úr honum. Mynni dalsins jafnhátt terrass, langsfannir hver upp af annarri í hlíðun um. Áin á bergi, gróður milli fanna, mýrar í botni. Komumst að Eyjum. 16. ágúst. Var um nóttina í94 Eyjum.95 Bærinn á hrjóstrugu nesi, vel húsað, timburhús eitt til geymslu, nýtt, vindmylna. Skarfakál vex hér mikið upp um allan bæ, þak og veggir huldir af því; mest fæst það í skeri hér fyrir utan, notað saxað í grauta og súpu, súrsað í því slátur, fæst af því drukkur etc. Hér fást 50–60 pund af dún í eyjunum hér fyrir landi. Slægjur hér engvar, verður að sækja þær inn í Bjarnarfjörð. Hér eru hlaðnir í fjörðunum nærri allir veggir úr því sem hér er nefnt klumbuhnausar. Á Barðaströnd kallaðir klömbruhnausar, þrí hyrndir og ganga toturnar á misvíxl inni í vegginum til að binda. Fjórar eyjar hér undir, tvær stærri, tvær smærri, nokkur sker. Eyjahyrna hér upp af, Blæja á niður hamrana. Þar slægjur dálitlar uppi. Hvolf rétt fyrir innan Kaldbakshorn heitir Vambaldahvolf; þaðan oft snæflóð. Sker fyrir framan heita Vambaldar. Mikið af æðarfugli hér út með í fjörunni og kópar á hverjum steini. Riðum út með Kaldbakshorni, hrikaleg þverhnípt björg, lóðrétt; lögin rauð á milli. Yfir Kaldbakskleif allvel rutt, eintóm stórgrýtisurð, riðið í krákustíg ut an í brattri urðinni. Kaldbaksvík einkennilega stórhreinlega fallega-ljót. Í Kald bakshorni að norðanverðu þverhnípt gjá upp úr, Svansgjá. Þar átti hann96 að hafa gengið í og gegnum fjallið að Svanshóli, hengt brækur sínar [í] gjána. Skreflufjall norðan við víkina. Þar nýfallinn snjór niður í miðju. Terrass tekur sig þar upp fram með Skreflum97 norðanverðu við víkina. Snjór tollir ei við Kaldbakshorn fyrir stormum. Gróður þar því minni kringum Eyjar. – Hér al mennt á 94 Það er málvenja að segja á Eyjum (eins og Þorvaldur gerir réttilega á næstu blaðsíðu). 95 Upphaflega hét bærinn Oddbjarnareyjar. 96 Svanur á Svanshóli var móðurbróðir Hallgerðar langbrókar. Þjóðsagan segir að hann hafi farið til róðra frá Svanshóli í Kaldbaksvík. Þá gekk hann upp í Svansgjá, sem er ofan við Svanshól, og þar í gegnum fjallið og kom út um Svansgjá í Kald- bakshorni og til baka að kvöldi sömu leið. Þegar hann týndist í róðri á Húnaflóa sást er hann gekk í Kaldbakshornið og var vel fagnað. 97 Skreflur eru norður undir Kolbeinsvíkurspena og þar var útver fram á 19. öld.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120

x

Strandapósturinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Strandapósturinn
https://timarit.is/publication/1641

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.