Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2017, Qupperneq 18

Andvari - 01.01.2017, Qupperneq 18
ANDVARI BJÖRN ÞORSTEINSSON 17 og siðaskiptin á Norðurlöndum dregur hann upp breiða sviðsmynd af mannlífi Vesturlanda á 16. öld. Með landafundunum á fyrri hluta ald- arinnar hafi orðið slíkar breytingar að um byltingu hafi verið að ræða. En jarðvegur þeirra hugmynda sem þá spruttu var efnislegur og pól- itískur: Fyrsta skeið nýju aldarinnar er venjulega kennt við landafundi og siðabót eða siðaskipti í sögu Evrópu, þar eð Evrópubúar heyja látlausar orðasennur og hildarleiki um trúmál á þessu tímabili. Þessar trúarbragðadeilur voru hin stórpólitísku átök þess tíma milli auðvalds og lénsskipulags, konungsvalds og kirkjuvalds, bænda og landeigenda, verkamanna og atvinnurekenda, og allir þessir aðilar stóðu með biblíuna í höndunum og játuðu sérstaka trú. En upp úr öllum guðfræðistælunum reis smám saman pólitísk flokkaskipting, sem ein- kennt hefur borgaralegt þjóðfélag.27 Siðbót Lúters var, að dómi Björns, til komin af því að í Þýskalandi hafði ekki myndast öflugt ríkisvald sem brotið hefði furstaveldi mið- alda á bak aftur og sett upp höfuðstöðvar í stórum verslunarborgum líkt og London á Englandi og París í Frakklandi. Í sunnanverðri álf- unni var kaþólska kirkjan orðin „tæki stjórnvaldanna í stórpólitískri baráttu tímabilsins“ og siðbót því andstæð hagsmunum þeirra sem með völdin fóru. Allt öðru máli gegndi um Þýskaland. Það skiptist í fjöl- mörg furstadæmi sem höfðu lítið bolmagn til þess að verjast „fjárplóg páfastóls“. Gagnrýni Lúters á aflátssöluna var furstunum því sérlega geðþekk og siðbót hagsmunamál þeirra. Síðan gerir Björn grein fyrir þróun mála í Danmörku, átökum helstu stétta samfélagsins um völdin og vekur athygli á því að sigurvegarinn í þeim hildarleik, Kristján konungur III, var sjálfur hliðhollur hinum nýja sið og naut atbeina aðalsins. Þar var kaþólska kirkjan ekki tæki stjórnvalda heldur and- stæðingur sem þurfti að beygja til hlýðni. Eftir þennan inngang hefst venjubundin atburðasaga þar sem Jón biskup Arason er í höfuðhlut- verki. Í þeirri frásögn hikar Björn ekki við að nota gildishlaðin nú- tímahugtök eins og „milljónarar“, íhaldsmenn“ og „afturhaldsöfl“. Hér kynnumst við aðferð sem varð síðar mjög dæmigerð fyrir Björn, að láta ekki sögu Íslands gerast í lokuðu rými heldur leita orsaka og sam- hengis í því sem átti sér stað í nágrannalöndum okkar. Sviðsmyndin varð að vera skýr. Þá fyrst var hægt að snúa sér að Íslandi. Til samanburðar er fróðlegt að líta á grein sem Þorkell Jóhannesson ritaði um Jón Arason í Skírni af sama tilefni.28 Þar lætur hann nægja í
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.