Tímarit um menntarannsóknir - 01.01.2011, Qupperneq 64

Tímarit um menntarannsóknir - 01.01.2011, Qupperneq 64
64 Torfi Hjartarson og Anna Kristín Sigurðardóttir safna og tölvuvera, stundum með því að tefla saman prentgögnum, tölvukosti og búnaði til miðlunar á vel völdum stað í skólabyggingunni (Allyson Macdonald, Torfi Hjartarson og Þuríður Jóhannsdóttir, 2005). Aðgengi að tækninni er auðvitað í lykilhlutverki í þessu sambandi. Í þessari rannsókn verður hugað að sveigjanleika í rýmisnotkun og nýtingu tæknibúnaðar auk möguleika á að framleiða stafrænt efni og kynna í samkomusölum, kennslu- stofum og smiðjum. Bætt aðgengi að menntun Eitt af mikilvægum markmiðum við hönnun skólabygginga er aðgengi fyrir alla. Bæði arkitektar og fræðimenn á sviði menntavísinda þurfa að greina þá hönn- unarþætti sem ýta undir eða hindra sam- þætta þjónustu og blöndun í námi, ekki síst einstaklingsmiðað samvinnunám. Bygg- ingarlistarhugtök á borð við niðurbrot, yfirsýn, gagnsæi, flæði og sveigjanleika geta varpað ljósi á ýmsa þá þætti hönnunar sem draga úr eða greiða fyrir möguleikum til náms án aðgreiningar; þætti sem hafa áhrif á sveigjanlegt aðgengi að rýmum til náms og kennslu, námsgögnum og stuðn- ingi við nám eða skilvirkt skipulag náms- vinnu í blönduðum hópi nemenda með til- liti til aldurs, þroska eða sérstakrar færni. Þjónustu við nærsamfélag skóla þarf líka að hafa í huga ásamt aðgengi nemenda og starfsliðs að nágrannaskólum, söfnum og annarri starfsemi í nærsamfélagi skóla. Hugmyndin um náin tengsl við nærsam- félagið helst í hendur við hugmyndir um opið og sveigjanlegt skólastarf sem tekur mið af fjölbreytilegum kringumstæðum, áhuga og þörfum nemenda. Hönnun sjálfbærra og notalegra skólabygginga Á síðustu árum hefur aukinni athygli verið beint að sjálfbærri hönnun bygginga. Þetta á líka við á Íslandi en hugmyndir og hugtök á því sérsviði eru enn nýjabrum á almennum vettvangi hönnunar og bygginga. Ein skólabygging sem lýtur al- þjóðlegum stöðlum um sjálfbærni hefur verið hönnuð af íslensku arkitektastofunni ARKÍS (http://www.ark.is) en hefur ekki risið enn. Sjálfbærnistaðlar eins og BREEAM (http://www.breeam.org) og LEED (http://www.usgbc.org) eru notaðir til að stilla upp góðum námsrýmum fyrir sveigj- anleg not með náttúrulegri dagsbirtu, nátt- úrulegri loftræstingu þar sem því verður komið við, vistvænni hitun, lítilli vatns- notkun, góðri hljóðvist og efnisnotkun sem tekur mið af sjálfbærni við byggingu, viðhald og rekstur. ARKÍS skilgreinir sjálf- bæra hönnun á grundvelli þessara staðla og bendir á nokkra lykilþætti: n Staðarval skóla, skólalóð og tengsl við umhverfi n Græn orka – lítil vatnsnotkun n Stýring á frárennsli n Notkun vistvænna byggingarefna og flokkun úrgangs á byggingartíma n Þægileg rými til náms og gæði í hönnun innan dyra n Nýsköpun og beiting vistvænnar hönnunar sem tækis til náms
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161

x

Tímarit um menntarannsóknir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit um menntarannsóknir
https://timarit.is/publication/1140

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.