Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Ukioqatigiit

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1914, Qupperneq 108

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1914, Qupperneq 108
108 hringnum eru upphafsstaíirnir sod og iis með höfða- letri. Aftan á er nýlega brennimerkt J. H. — Mun vera frá byrjun 18. aldar. — Frá Reykhólum. 6532. 16/u Öskjulok úr furu, sporöskjumyndað, 1. 28,7, br. 17,7 cm. Slétt að neðan, kúpt að ofan og með djúpum, laglegum útskurði, stofn í miðju með greinum út til beggja enda. Virðist 17. aldar verk. Sbr. nr. 3312. — Frá Halakoti í Byskupstungum. 6533. 17/u Öskjur úr fílabeini, sporöskjulagaðar og með 8 tungum, lengd undiröskjunnar 9,7 cm., br. 8,4 cm., hæð 3,2 cm.; lengd loksins og br. er um 0,3 cm. meiri; hæð þess 1 cm. Innan og utan á loki og botni eru grafnir margir hringar eða kranzar og blóm innan i; hefir verið sett- ur svartur litur í það alt; ofan á lokinu er upp- hleypt blað og grafin margra blaða rós á. Þetta virð- ist bera austurlenzkan svip. öskjurnar hafa sprungið mjög og því verið settar umgjarðir úr silfri um botn og lok og munu þær aðgerðir íslenzkar1;. — Á Þjóð- menjasafni Dana eru margar líkar öskjur og aðrir svip- aðir hlutir úr fílabeini, komnir frá listastofunni (Kunst- kammeret), og eru þeir álitnir þar danskir, frá 17. öld. — öskjur þessar voru notaðar sem bakstursöskjur á Breiðabólsstað á Skógarströnd. 6534. — Patina úr eiri, algylt, þverm. 14,8. Barmar flatir, br. 2,6 cm.; vigslumerki laglega grafið og eru blóm ámilli krossarmanna; þverm. merkisins er 2,2 cm. Botninn hvelfdur og markaður á kross með 4 bogum og er sleg- ið dálítið upp í hornunum á milli boganna. Alt verk er í gotneskum stíl og varla yngra en frá 15. öld. Frá Breiðabólsstað á Skógarströnd. 6535. — Skarbítur úr látúni með einstakri gerð, all-fornlegur, óvenjustór, 1. 23,2 cm. Sívalur broddur fram úr, 1. 4 cm. Húsið ferhyrnt, grunt, 1. 3,3 cm., br. 3 cm., dýpt 1 cm., að innanmáli; það og lokan er með ágætum greftri, blómum o. fl. Augun eru mjög stór; beygjast endarnir á töngunum langt fram með þeim og falla ekki að þeim. Fanst í kirkjugarðinum á Breiðabóls- stað á Skógarströnd fyrir nokkrum árum, kom upp er tekin var gröf. Virðist vera íslenzkt verk, að líkind- um frá 17. öld. ') Áðnr mnn hafa verið framstandandi brún nmhverfis á lokinu, en hún hefir verið sorfin af er nmgjörðin var sett á það.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Hins íslenzka fornleifafélags
https://timarit.is/publication/97

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.