Atuagagdliutit - 01.01.1961, Qupperneq 7

ane titartardlugo éssilencuvdlugo. på-
piara aKerdlussardlo saricåmerneKar-
put. nal. akunera nåvigdlugo Auap a-
KerdlussaK tigumivå encarsarpalug-
dlune. tauvale aKerdlussaK tuniuter-
Kigpå oKardlune aorfip tugåva kigar-
tordlugo åssilerusungneruvdlugo — a-
jornånginerusangmat .... kingorna
Kaumatit arfinigdlit Kångiutut Knud
Rasmussenip tunissutisiarå kigartu-
gaK OKalugtuamik inugtalersuissoK:
aorfit sisamat, tiggak arnavlssatdlo
pingasut ingerdlaordlutik sarssutut,
Aua nuliane Kitornanilo ilagalugit ig-
dluvigkap silatåne nunamit issiging-
nårtitdlugo.
Aron kangermio
Kalåtdlit-nunåta kitåne 1840-vdle
erKåne titartagkat Kalipausersugkat
Kavdlunånut sanåjusimassut kussa-
nartut ilisimaneKarérput, dr. Rinkiv-
dlo kajumigsårineratigut ukiup 1860-p
kingornagut titartagarpagssuit imiler-
dlugitdlo Kalipagkat Kissungmutdlo
Kiperugkat sananeKartalersimåput.
pingårnerssauvoK ilisimaneKarner-
ssauvdlunilo Aron kangermio, piniar-
toK eskimuginarnik akuneirångitsunik
sujuaissalik. 1860-imit 1869-ime toKU-
nine tikitdlugo ilmiartineKarsimångi-
vigdlune åssilialiarpagssuaKarpoK ku-
ssanartunik OKalugtuatorKat åssiliar-
talersorsimavdlugit. Kissugmut kigar-
tugauvdlutik ilåtigut Rinkip kalåtdlit
OKalugtuåinik katerssugai ilisimane-
Kardluartut åssiliartalersorsimavait.
pingårtumik Kissungmut kigartugka-
tigut angnikitsunik såkoKardlune a-
tortoKardlunilo Aronip pilersipå er-
KumitsuliorneK umåssuseKarpalugtoK
nangminerssortordlo. savik tiguvdlu-
go Kissutine påssutålerångamigit a-
ngerdlarsimassutut misigissarsima-
vok, åssilialiai kussanardluinartumik
iluseKarput Kiperugkatungajagdlo su-
niuteKardlutik. Kissungmut KiperugaK
måne takutineKartOK (åssilissame 4-
me) tåssauvoK sapitsorssup AKigssiap
sapitsuliaisa ilåinik åssilialiaisa arfi-
neK pingasut ilåt atauseK. måne ta-
kussagssauvoK nunaKarfingup avatå-
ne sikume tamaviårutdlugo arssåutor-
ssuit puissip amia imigaK arssaliut-
dlugo.
piniartut kulture mardluk
erKumitsuliortarnerup OKalugtuari-
ssaunerane eskimut encumitsuliortar-
nerat sagdliutineKartarsimångilaK, i-
lånile atuagkiane inungnut tungatita-
ne erKartorneKartarsimavoK, pingår-
tumik Alaskamut tungatitdlugo. ki-
ngorna Canadap eskimue måna inu-
ssut sigssuerneKalersimåput „nutåli-
aussunik" Kiperuissarnerata kussa-
nartortait pivdlugit. taimåitOK eski-
mut kulturiata pingorKårfia pivdlugo
OKatdlinermile erKumitsuliorneK pi-
ngåruteKartitdlugo taineKartarsima-
vok William Boyd Dawkinsip 1866-
ime isumane sarKumiungmago Frank-
rigime Magdalenien-kulture ukiut
10.000 sivnerdlugit pisoKåussusilik a-
tåssuteKarfigineKarsimassoK. erninar-
dle påsinenarpoK erKumitsuliornikut
åssigissuteKarnerit pingåruteKångit-
sut. Alaskame erKumitsuliat tamatu-
ma åssigissai kingusinarmit pissuput
avdlanitdle nagguveKarnerat påsim-
arneK ajornarane.
ukiune kingugdliunerussune itsar-
nitsanik misigssuivdlune agssainerit
sarKumersitait soKutiginarsinåuput
Magdalenienip nalåne erKumitsulior-
nermut nalerKiutisavdlugit, sujunerta-
rineKångilardle kulturit tauko mar-
dluk ingmingnut atåssuteKarsinaune-
rat tikuarniåsavdlugo, kisiåne piniar-
niartut kulturisa tåuko mardluk er-
Kumitsuliortausiata ataKatigingnerat
tåssa sanågssamingnut åssigingmik
issigingningnermikut suliait åssigi-
ssuteKarmata. tamarmik tugto issigåt
tugtuniap issai atordlugit, tåukualo
agssåine tugto savingmik ujaraussu-
mik ilusilersorneKarpoK. åssersutitut
ilånguneKarpoK tugtup niaKua (åssi-
liaK 5) Dorset-kulturime eskimup
erKumitsuliortup ukiup 1000 erKåne
„ujaråinamik såkoKarnerup nalåne
pissautsitut“ suliarisimasså.
taimåtaoK tugto piviussungordlugo
åssiliartalersugaK (åssiliaK 6) sanig-
dliuneKarsinauvoK NunatoKarssuarme
OKalugtuanik agdlautigingnigtarneK
sujorKUtdlugo sanåjussartunut. tugtut
kigartomeKarsimaput aorrup tugå-
memanut Alaskap avangnåne ukiut 19.
hundredegssåne, imaKalunit pisoKau-
nerulårtukut, tåukulo Alaskame eski-
mut åssiliartalersuissarnerpagssuinut
såkutinut aorrup tugåvanit sanaussu-
nut piviussunerpaussunut iiåuput u-
kiune nutaunerussune sananeKartar-
tunut. atortugssap mångissusia ma-
nigsortaisalo angnikissusiat erKumit-
suliortup atugagssatuå pissuvdlutik ti-
tartagkat amerdlanerssait pitsaussu-
ngitdlat. måne åssilineKartut agdlisi-
neKarsimaKissutdlo umassut åssigi-
ngitsut mardluk suliarineKarsimassut
ersiorugtorfingmik nalåne påsisitsi-
ssuput eskimo KanoK sulivdluarsinau-
tigigaluartOK namagtunik atortugssa-
Karsimagaluarune. ilusilersornera å-
ssilissatdlo atautsimut inigssititeme-
rat erKarsauteKalersitsivoK Spaniap
kangiane Kaersune åssilialianik orpi-
gartormiutdlo erKUmitsuliåinik, uja-
råinarnik såkoKaratdlarnerup nalåne
Frankrigime Kårusungne åssilialiat å-
ssiginerunagit.
kigartuissauserdle tåuna tungaviu-
ssut åssigissuteKarnerat plnarnago, å-
ma NunatoKarssuarme suliarineKar-
tartunut éssingussuteKarpoK, tamatu-
munga pissutausinauvdlutik erKardle-
rissuseK kulturikutdlunit atåssuteKar-
simanerit. Sibiriap avangnåne Skan-
dinaviavdlo issigtortaine ujaråinamik
såkoKarnerup nalåne erKumitsulior-
tartut ukiut kingugdlit 6—7000-it i-
ngerdlaneråne umassut åssinge tamå-
kununga åssingussut pilersitarsima-
vait, suliarineKarnermikut amerdla-
nertigut piviussorpalugtut, imamigut-
dle, umassup „iluata“ suliarineKarne-
ratigut ingmikut itumik pissusilersor-
neKartarsimavdlutik. nunanit tåuku-
nånga itsarnitsanut tungassut pigine-
Kartut, Sibiriap Skandinaviavdlo a-
vangnåta merKutaussalingnik orpig-
pagssuaKarfianit, takutitsiput kulturi-
kut tungaveKaKatigingnermik Atlan-
terhavimit Amerikap avangnånut, „i-
ssigtOK kaujatdlagdlugo ujaråinamik
såkoKarnerup nalånik.“
tugtumik åssilialiame erKoriame-
Kåinarsinaussut erssenrigsivdlutik sar-
Kumerput „Kinguartitdlugit titartag-
kanik“ taineKartartutigut. Amerikap
kitåne avangnarpasigsume (pingårtu-
mik Alaskap eskimuine indianerinilo
Maneragssup sineriåne) Silarssuator-
Kamilo nunane taineKartune atautsi-
morutåuput åssilialiat, tåukunane su-
lissup atausiékårtåinait erssersiniå-
ngilai, kisiåne åma ilaussariaKartutut
ilimagissane. éssilisimavai åssilissap
pisataisut pingårnerussutut issigissa-
ne, erdlavit, Kimerdluit najungassut-
dlo, imalunit saornit atausiåkåt åssili-
ssarsimaVdlugit. Beringsstrædep kitå-
ne åssilissat ilåne tåssaussarput uma-
ssut nunamiut angisut, tugtut tugtoru-
jugssuitdlo, åma umassut eskimut na-
jugånikajungnerussut imarmiut, sor-
dlo puisse. „Kinguartitdlugit-titartag-
kat“ Alaskame 19. hundredegssånit
Kanganisaunerussumut atasimanersut
iluamik påsineK ajornarpoK, kisiåne
Sibiriame piniarniat kulturitOKåinik
atåssuteKarnerit tåukunångalo ki-
ngornussarsiat pisoKaoKatigisåput a-
ma eskimut akornåne, tåssame på-
singnigtauseK åssigigsoK Kiperuiner-
me åma erssersineKarsimangmat.
nånut avdlångorartineKarnerat
tamatumunga åssersutitut taineitar-
sinauvoK Dorset kulturip nalåne na-
åssiliaK 4:
oKalugtuane sapitsorssup sapitsuliai
pivdlugit Kissungmut kigartugkat. å-
ssilissat arfineu pingasdssut ilåta a-
tautsip erssersipcL arssåuneic pikunaKi-
ssok puissip amia imigaK arssaralugo.
(kigartuissoK Aron kangermio).
Fig. 4:
Træsnit af en sagnhelts bedrifter.
Dette ene af otte billeder beskriver et
forrygende boldspil med en udstoppet
sæl. (Træsnit af Aron fra Kangen).
nåssaliaK såningassuliussauvoK, ro-
mamiut kikiagtugaussup åssiliortau-
sitoKånit Kristusip åssingatut iluse-
Kardlune. taimåitordle sananerane mi-
kissuarartai tamarmik ilisarnardluar-
put: iviangit, nåt, KiteK, sérKut, sivfi-
ssat Kimerdlutdlo ujalue. ilusit tamar-
mik ersserKingåramik inuneK nukig-
tungordlune tåssånga aniassutut ipoK.
kinåta pissusia nåpertutorujugssuvoK
sananeKarsimavdlunilo manigsume
tornernik kigartornernigdlo malung-
nångingajagtunik aitsåt issigigssauler-
sunik Kiserdlugo atdlarteravko. åssili-
neKarnera kussanangårmat påsivdlu-
arKigsårpara arnaK KanoK issikoKarsi-
massoK, timåta iluserdlutai kussanau-
tailo tamaisa malugalugit — sanav-
dluagaunera iluaKutsiutdlugo — pi-
ssusianume agdlåt påsivåka ..
tåunalo arnap åssinga umåssuseKar-
palugtoK mana nåvnut tugtisimassara
itsarnitsanik katerssugausivingmut i-
lineKartugssauvoK normulerneKardlu-
ne avdlatdlo soKUtåungitsut ilaliut-
dlugit ilineKartugssauvdlune sugdli-
nertut toKungassutut merKumik ka-
nuliat. åssiliaK nr. 7 AlarneK-mit Ca-
nadame Igluliup erKånitumit pivoK,
tåussumalo takutipå nanoK piviussor-
palugtumik ilusilerneKarsimassoK aor-
rup tugåvane Kiperugkame ukiut 1500-t
migssåne pisoKåussusilingme. erKu-
mitsuliortup saornit navgussatdlo „er-
ssersisimavai" ilusiane piviussorpa-
lugtume. ukiut hundredegdlit Kavsit
Kångiutut åssiliaK piviussungorsarne-
KarsimavoK sordlo åssilissame nr. 8-
me takuneKarsinaussoK, såmiup tu-
ngåne, nåve tamangajangmik sigsi-
mavdlutik. kingorna sule ilusilersor-
niarKigsårneKarsimavoK avgomiler-
sorneKardlunilo, taimåitordle erKu-
mitsuliortup issigingningnera malig-
dlugo pingåmerussut aulagsagtineKar-
simanatik, sulile ilusilersorneKamer-
mine kingugdlerme (talerpiup tungå-
ne) Kulåtungåne saornit atåtungånilo
„inunermine ilusia“ „umatålo" takuti-
niarneKarsimåput. kingugdleK saviu-
ssatut tarnutitut ilusilik ukiup 1000-p
eraånit pissutut itsarnisalerissunit Ka-
ngale ilisimaneKarsimavoK, patsisitdle
påsinardluartut pissutauvdlutik pi-
ngåruteKåssusia nagguveKarneralo
navsuiameK ajornarput, aitsåt ilusit
Kanganisaunerussut Canadame tå-
kungmata påsinarsivoK nånup åssigi-
gå, tåunalo Dorset kulturime gutisior-
nerme pingåruteKarsimagunarpoK.
ineriartornerup ingerdlausia tåuna
itsarpalugtumik erKumitsuliornerme
pisimassuviuvoK ilisimaneKardluartoK.
malungnautaisa ilait pingårnerutile-
råine malungnautaussut avdlat ilåne
nalunarsissarput ilisarnarsinigssara-
lualo nalunarsissardlune. ilusilersui-
neK ilåne takordlugåinarpasigtarpoK
ilisamautit ikigtunguit nåmagtarmata
issigingnigtup påsingningniarnigsså-
nut. åsseKardluartungortiniarnera a-
ngåkuarnerpalårtungorsimavoK. ine-
riartornerme sujuariåtdlangneK ma-
lingneKarsinauvoK åssilissaK Kagdli-
kut pissutsiminut nåpertutumik ag-
dlalersorneKarsimavdlune isumålo er-
Kumitsuliortumit nangminermit agdlåt
puicrneKarsimavdlune. pinersårKUtig-
ssiåinång^rsimavoK sananeKarsimav-
dlunilo pmersåmutigssaunera pinar-
dlugo. saunilersuissarneK taimailiv-
dlune ukiune atugkavtine avdlångor-
titdluinarneKarsimavoK tunumiut Ki-
peruissausiåne erKumitsuliortup ag-
dlåt KungaseK erKuitdlo najungassu-
lersorsimavdlutik (åssiliaK 9).
arnap åssinga
eskimut Kiperuissarnerat mikissuli-
omeruvoK. suliarineKartarpoK suju-
nertaralugo agssangnik tiguneKartug-
ssåusassut agssatdlagtineKartardlutik
kauj atdlagtineKartardlutigdlo, ma-
ningnerssaKaraj ungitdlat, amerdlaner-
dssiliaK 8:
ukiut ardla-
lingnik hundre-
degdlit Kå-
ngiungmata
nanoK ingmikut
itumik pissusi-
lersorneKarsi-
massoK, nåve
tamåkingajag-
dlugit singne-
Karsimavdlutik
(åssilissame så-
miup tungåne).
talerpiup tu-
ngåne takor-
dlorneKarsinå-
ngortineKarsi-
mdput „KiteK"
„umatdlo".
Fig. 8:
Nogle århun-
dreder senere
er bjørnen sti-
liseret, delvis
sprættet op på
bugsiden (til
venstre i bille-
det). Til højre
ses symbolsk
markering af
„Livslinien" og
„hjertet".
tigutdlo „såKameK" ajorput, suliardlo
sup tungånit Kimerdlusavdlugo ajor-
nartardlune. taimåitumik Kiperugkat
åssilivdlugit pissusigssaviat erKordlu-
go sarKumersiniåsavdlugit ajornaku-
sorsinauvoK. åmalume åssiligaluardlu-
git pissusigssamigsut issikoKångitsor-
sinåuput, agdlisineKarnermikutdlo ta-
kuminåssuseKalersarput piviussuneri-
nut nalerKutingitsumik. ajornemvor-
dle tamanit tamånga Kimerdlorsinåu-
ngikåine, kussanartortaitdlo takungit-
someKarsinåuput tiguvdlugit tamanut
såtitardlugit Kimerdlungikåine.
imaKa ilutsit issigissariaKardluarput
navssårtup issigingningneratut. 1939-
me Eigil Knuth Kalåtdlit-mmåta a-
vangnamut kangimut isuata erKåne
nungme Sophus Mullers Næs-ime ag-
ssaivdlune igdlukume ukiut 14—15.
hundredegssånit pissume inussaliå-
nguamik navssårpoK. navssåminik ag-
dlautigingningneranit tigutdlagtågkat
imåiput:
„igdlukume igdlemp kigdlingane
sérKorsimavunga, navssåt åssigingitsut
påsinarsisipåt tåssane arnat ineKar-
tarsimassut, orssordlo ivssordlo Kale-
rit ikugtalerpåka. tauva arnap åssi-
ngua tugåmik sanåK tommip åipå Ki-
terKutdlugo angissusilik ivssumit nå-
karatarpoK, ilivitsuvdlune kussanaKa-
lunilo ..
tamåne silarssåp avingarusimassua-
ne sineriangme aputåinarme erKumit-
suliornikut angnertumik misigissaKar-
titaunigssara singnagtorisimångilara,
taimailivordle. sapisemikut angnikit-
dlisarneKarsimavoK, tale eskimutorKat
ilerKUt kingornutait maligdlugit tu-
vinit anitdlangalårnermikut malung-
nartineKardlutik, taimaisivdlunilo i-
pivdlugo ivertitatut. imalunit kælde-
rime amussartut normugdlit ardlånut
ilineKåsanerpa saunialugpagssuit av-
dlat ilagalugit taimågdlåt ukiut kuII-
ngorångata Kaumanermik takutine-
Kartåsavdlune itsarnisalerissup issa-
ruagdlip ilissivik ujåssiviigigångago
pissutsit atutut pissutigalugit pissu-
sigssamisordluinardlungalo itsarnisar-
palårsimavunga kujatånit Kimugser-
dlunga tikiukama, eskimo piniartoK
taimane avangnånit tikiutoK tåsså-
ngalo inussiortoK itsarnisarpaloKati-
galugo pissusigssamisoKatigalugulo,
taimåitumik Kularingilara arnap ta-
kordlornera erKoriga. ilame erKumit-
suliaK taimatut ilivdlune takusinau-
ssaraluaråine, tåssame taimailivdlune
issigissariaKaraluarmat: sanåtut nu-
namit tigussatut autdlainiap alaper-
naisernera atordlugo kisimitdluinar-
dlunilo avingarusimassoruj ugssuarme.
tauva pututitsiniutinik erKumitdliuti-
nigdlunit ilaKåsångikaluarpoK."
Haslev Orgel Harmoniums-Fabrik
Leo Rechnagel
Skriv efter
katalog —
Dansk arbejde
Billige priser
Gode af beta-
lingsvilkår
Gode
PIANOER
til billige priser altid pd lager
Luksus-skønhedsæben
med den fornemme
franske duft
til almindelig pris!
NY LECITON indehol-
der tilmed lecithin, vid-
understoffet, der kende-
tegner al ung, smuk hud.
NY LECITON tupingnåi-
nartumik sunisinaussu-
mik lecithinimik inusug-
tut aminitartumik akulik
KaKorsaut pfnersinartoK pifsag'
ssuaic franskit flpigigsuliatut ti
pilik avdlanit akisuncrunqiviq
pott!
SÆSONENS ENESTÅENDE SÆBE-NYHED
ukioK måna KaKorsautit pitsaunerssåt
7