Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 11

Der losses rejer ved kajen i Christians-
håb.
K’asigiånguane talitarfingme råjanik
nioraissut.
ssauna ajOKerput piniartugame aut-
dlarusutsariarångame ilane silarKig-
dluariartoK atuångitsortitaråtigut a-
norerssuarsimaKissoK agdlagtaiving-
nut agdlariardlugo, Julius Olsvig ig-
dlarpoK.
iliniarsimassumik ajoKitåravta tåu-
ssuma iliniarfigssuarmut Nungmut
autdlarKUgaluarpånga, uvfale ånaga
pivdlarsinåungitsoK, tåssalo angajor-
Kåma isumaKatigalugo perKunanga,
taimane utorKait nålagauvdluinarat-
dlarmata. angumeråka angajorKåt Ki-
tornamingnut OKartartut: ivdlit tai-
méitungusutit, ivdlit una nuliartårisu-
vat. taimane handelime atorfigdlit pi-
niartutdlo aningaussarsiait åssigigi-
narput, kisiéne atorfigdlit avdlanit
Kumut issigineKarneruvdlutik. aut-
dlarterKårama Kåumåmut 20 kr-Kar-
punga. tåuko tigugångavkit anånav-
nut tuniutarpéka 15 kr., sivnera nang-
mineK kaussarfingmiussaralugo. tåu-
nåinardle isumavdlutiginginavko, sa-
niatigut ama pinialugtaravta iluaKU-
tigissarpara. uvanga ama Kimugser-
saissarpunga, niuvertup Kingmisa ne-
rissagssåinik aigdlerdlunga Ilimånia-
rångama 8 kr-sissarpunga, ila, takuv-
dluarnartaKaoK.
råjaKangitsugpat K’asigianguit ImaKa
igdloKarfiuj ungnaeraluarput
iluanårfigssamigdle nutamik sarKumersoKaratdlartitdlugo
igdloKarfik agdliartupiloKaoK sujunigssaKardluardlunilo
ukiut ardlaKangitsut matuma su-
jornagut K’asigiånguit Kitåne igdlo-
Karfit mingnerssarisimavåt 200 mig-
ssåinåine inulik, nalunarKajaralua-
Kaordlo igdloKarfik Kanoic pisimåsa-
galuarnersoK, inutigssarsiumik nutå-
mik iluanårnartumik téssångåinaK
sarKumersoKångitsugpat. uvdlumikut
sulivfigssuaKarfiuput 600 patdligdlu-
git inugdlit, tåssa råjarssuit navssåri-
neKaratdlartitdlugit. igdloKarfingme
inuniarnermut tungaviussut tåssa rå-
jat, igdloKarfiuvdlo avatåniput nu-
navtine råjaKarfit peKarnerssait.
igdloKarférånguame tåssane avdlå-
ngornerssuaK autdlarnersimavoK, au-
agdl. Jørgen Fleischer
lisagkanik misigssuissut 1949-me au-
ssåkut K’asigiånguit kujatinguåne rå-
jarpagssuit navssåringmatigik. ukioic
sujugdleK handelip råjamiutai auli-
sartineKarsimåput pissatik Sisimiunut
agssartorsimavdlugit. avKutåle siviso-
Kingmat ilarpagssue asiussarsimåput
igineKartariaKartarsimavdlutik taima-
ne ernarsautigineKalersimavoK Ausi-
agtigut fabrikiliornigssaK, Kasigiångu-
armiutdle tamåna nuånarisimångilåt
handelimut agdlagaxardlutik Kinuti-
gisimavdlugo K’asigiånguatigut fabri-
kiliornigssaK. tauva åipåguane miki-
ssunguamik misiligutigssamik sulivfi-
liorsimåput, ingerdlavdluariarmatdlo
handelip Kuerssuå fabrikertårisimav-
dlugo. taimanernit råjanik nioncutig-
ssiorneK agdliartuåginarpoK 1960-milo
fabrikertårssuaic atortulersordluagao-
KissoK maskinarssuarmigdlo råjanut
Kalipaiautitalik atorneKalerdlune.
fabrikertåK mikivatdlalerérpoK
fabrikertåK KuleriuvoK, atå torKor-
siviuvdlune. Kulåniput agdlagfit ine-
rujugssuardlo råjanut Kalipaiaivfik
råjalerissunut 100-nut igsiavigssalik.
amåtaoK tåssaniput igarssuaK, maski-
na sikuliut, matorut råjanutdlo Kali-
paiåussuaK uvdlup unuavdlo ingerdla-
neréne, råjanik suliarineKångitsunik 5
tonsinik KalipaiaisinaussoK. sulivfik
takornårdlugo ajasornaKaoK, fabrikiv-
dle sujulerssuissua Karl Jensen, 1951-
mitdle tamånlsimassoK oKarpoK, su-
livfik nutåK autdlarKåumutdle miki-
vatdlårérsoK. manåkume portutigssa-
nut inigssaKarsiméngilardlunit. fabri-
kertåK pisorKamut nalerKiutdlugo
mardloriåumik niorKutigssiorsinauga-
luarpoK, tamånale peKatigalugo rå-
jarniutit ama mardloriåumik amerdli-
sineKarsimåput. ukioK måna råjarniu-
ssuit 17 sinerissamit tamarmit pissut
aulisarput taimaingmatdlo pissat kig-
dlilersorneKartariaKarsimavdlutik.
sulissugssaileKineK
nautsorssutigineKarpoK 1960-me rå-
jat Kivdlertussat igalåminernigdlo
pugdlit 1.200.000 niorKutigssiarineKa-
rumårtut, råjanutdlo Kalipaiåussuar-
mik suliat 800.000. åipågumut råjanut
maskinamik nutåmik pisårtugssåuput,
nautsorssutigineKarpordlo råjanik a-
ngisunik agssangnik Kalipaiagkanik
niorKutigssiorneK angnertusingåtsia-
rumårtoK, mingnerit maskinarssuar-
mik suliarineKartarmata. agssangnik
Kalipaiagkat pitsåussutsimikut issiku-
mikutdlo angumaneKarKajångitdlat.
råjalerivfiup ingerdlanigssånut a-
perKutaussut tåssa imeK inuitdlo. na-
lunaeKutap akuneranut imeK 35 tons
fabrikip atortarpå. månale imermut
tungatitdlugo ajornartorsiuteKångilaic
tatsimit imeKarfingmit suvdluligtigut
fabrikimut atåssusissoKarsimangmat,
sulissugssaKarniarnerdle pivdlugo tai-
matut OKartoKarsinaunane. ukiut ku-
lit Kångiutut fabrikip, autdlartineranit
sulissugssaileKineKartuarsimavoK, u-
kioK måna pingårtumik angutinik su-
lissugssanik amigauteKartoKarsimav-
dlune. aussame Kångiutume arnat 200
migsséinitut nikitaKåtauvdlutik fabri-
kime sulisimåput, sulile amerdlaner-
pagssuit atorfigssaKartineKardlutik.
1960-ime aussåkut pujortuléraK uv-
dlut tamaisa råjanik 3 tons Ausiangne
Kerititsivingmut K’asigiånguanit ag-
ssartuisimavoK.
nugtertut igdlugssanångitdlat
angnerussumik niorKutigssiornig-
ssamut akornutaunerpåK tåssa igdlo-
Karfingme igdlugssaileKinerssuaK. er-
Kåmiuinit nugterusugtut amerdlaga-
luaKaut. kommunile tamatumunåkut
KanoK ilioriarsinåungilaK igdlugssat
boligstøttemit akuerineKartartut aula-
jangivfigissånginamigit. grønlandsud-
valgivdle igdloKarfingme tikerårnera-
ne kommunip tungånit uparuarneKar-
simavoK igdlugssaKarniarnerup ajor-
nartorsiutåussusia udvalgilo Kinuvigi-
neKarsimavdlune K’asigiånguane ig-
dlugssat akuerssissutigineKartartut a-
merdliserKUvdlugit. kommunalbesty-
relsip sujuligtaissua OKarpoK uvdlu-
mikut angutit arnatdlo sulisinaussut
300 ei-Kåine amigautigineKartut.
handele igdloKarfingme barakiute-
KarpoK avatånit råjaleriartortut au-
ssame inigissartagåinik, råjaleriartor-
tunigdlume aggersoKartångikaluarpat
niorKutigssiorneK månåkutut inger-
dlåneKarsinaunaviångikaluarpoK.
ukiume råjarniarneK unigkångat ig-
dloKarfik akungnagsissarpoK. tai-
maingmat kommunalbestyrelsip nor-
Kåissutigigaluarpå Kingmilingnik nug-
tertoKarnigsså, Kingmigdlit ukiume
aulisarnikut piniarnikUtdlo såriarfig-
ssaKarnerussarmata.
1000-nik inonarsinauvoK
ukiumile sulivfigssaKarniarneK a-
jornarsissaraluartOK igdloKarfik i-
nungnut 1000-nut inuniarfigssauvdlu-
arsinauvoK. aussame aningaussarsiat
ukiumut torKorneKartarput, Kasigiå-
nguarmiutdlo tusåmassåuput aningau-
ssanik atuitdlarKissutsimikut. igdlu-
mut angatdlåmutdlo akileragagssati-
gut kinguåutunginigssartik sianigiv-
dluartarpåt, månamutdlo sule K’asi-
giånguane akilersuivdluarumångineK
pissutigalugo angatdlåmik arsåring-
nigtoKarsimananilo igdlumit anisitau-
ssoKarsimångilaK.
K’asigiånguitdle igdloKarfiat ukiut
ardlaKangitsut Kångiunerånut agdlåt
inukitsungusimavoK såriarfigssaKa-
ngårane K’asigiånguane Kangauneru-
ssok inunermik kommunalbestyrelsi-
me sujuligtaissoK Julius Olsvig osa-
lugpalårpoK:
— 1924-me handelime sulilerKåra-
ma, taimane K’asigiånguane kivfat ar-
finiliuput. uvdlåkut arfinermit unu-
kut arfinermut sulissarpugut, akuneK
nåmagtitdlugo uvdlup KerKartardluta.
taimane timiussiorfeKarmat kivfat ili-
niarsimångitsut åma tåuna nåkutigi-
ssaråt. orssut tarajugåungikatdlarma-
ta sujatsiveKarportaoK, inuitdlo tåu-
korpiait sujatsissuput. niuvertoKarfiup
suliagsså sunalunit tamardluinåt kiv-
fat tåuko isumagåt, timiussiugagssaK,
sanågssaK, sagfiugagssaK, imertarneK,
nivangneK umiarssuit usingiarnigssåt
avdlarpagssuitdlo. taimane niuvertug-
ssaKångilaK niuvertoK nålagaussardlo
niuvertoKarfiup suliagssautainut aki-
ssugssauneruvdlutik.
„anorerssuarmat atuångilagut“
méraunerma nalåne K’asigiånguit
inukitsoralånguput piniartuinarnik i-
noKardlutik, Julius Olsvig nangigpoK.
måssåkutdle avdlauvdluinarpoK tåssa
taimane piniartut inussutigisavdlugit
erKarsautigisimångisait råjarssuit uv-
dlumikut igdloKarfivtine angnei-mik
napåssutaulermata.
uvagut méraugatdlaravta K’asigiå-
nguit inoKarput 100-tdlunit angunagit.
atuartitsissoråvut tiguinagkat iliniar-
simångitsut. uvdlut tamaisa atuarta-
raluarpugut kisiåne åma nåmaginar-
patdlångitsumik. ukiukut issangeriar-
dlune K’asigiånguit anordlertartorssu-
gamik, ilåne atuariartorångavta atu-
arfingme agdlagtaivit misigssordlugit,
ajOKerput agdlagsimassaraoK: „uvdlu-
me anorerssuarmat atuångilagut.“ tå-
niuvertoKarfingme kivfat
ukiåkut umiarssuit kingugdlit aut-
dlarångata pramit angatdlatitdlo av-
dlat amorérångata, oktoberip autdlar-
Kautånit martsip nåneranut uvdloK
avdlortardlugo kivfat autdlartarput.
ukiume handelip atorfiligtainut imer-
tartussarpugut, népartat imertautit
Kamutinik uniaussårdlugit Imingua-
mut, tåssalo Kanordlunit silardlugtigi-
galuarpat tårtigigaluarpatdlo sulia-
rerKussaungmat nåmagigtardluta i-
ngerdlåniartarparput. taimale sulineK
avangunartuinaussångilaK. ilåne icuia-
nartoKartaKaoK. utorKait eKiasuperår-
dlutik inusugtatik Kumut uniartitara-
mikik, åmutdlo autdlardluta agsor-
ssuaK igdlartarpugut utorKait napari-
ssaniniardlutik naparissat Kimåtara-
mikik. tåssa tåuna nakéssariå igdlar-
niarfigissartagarput.
niuvertoKarfingme angnertumik pi-
simassoKarneK ajorpoK. taimågdlåt
aussame umiarssuaKarångat tåssa u-
lapivfigissartagarput angnerussoir.
suliagssat nalerKutitdlugit kivfat a-
kigssarsiagssartik erKarsautiginago
sulissarput, Kanorme suliaKångitsigi-
galuaruvta ulapitsigigaluaruvtalo a-
kigssarsiamininguavut avdlångorfig-
ssaKångingmata.
umiarssuit tikikångata nuånerta-
KaoK kivfat nerissagssanik, mamartu-
kujungnik imigagssanigdlo Kinutisi-
ssarmata, agdlagtitarsissarmata. kiv-
fat nakunernik puiaussanik Kavsikag-
tånguanik pisinautitauput' piniartut-
dle vininarnik. umiarssuit autdlarå-
ngata Kinutit tigugångavtigit ila, nuå-
nertåssusia, taimane ukiumut atausi-
ardlutik imigagssamik takussaratdlar-
mata, puiaussaK akvavit 1,45 kr-Ka-
ratdlarmat. — åsitdle måssåkut ..!
Når De kommer til København,
venter vi Deres besøg i
Restaurant
Kagssagssuk
Vesterbrogade 147
København V.
Telefon VEster 7069
LUCGA
en drøj og velsmagende cerut
for den kræsne ryger
sikåvaraK (cerut) mamartoK aungnertoK
narrutup pujortartagå
i*, wuiirr
KGL. HOFLEVERANDØR
11