Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 83

magtunik nukigtussuseKarpat erina-
lerssortup pissaunerit sågfiginiagkane
atåssuteKarfigilersinauvai. OKalugpa-
låne itsarnitsane ilane OKalugtuarine-
KartarpoK erinalerssortoK Kitingniar-
titdlune tåssångåinaK natlnarmut nu-
ngujartulersartoK morssugdlunilo ki-
ngornalo åma tåssunarpiaK utertar-
dlune erinarssortuardlune Kitigtuar-
dlunilo. OKalugtuat avdlat encartui-
put angåkup Kåumasiartarnerinik nu-
nanutdlunit nalussanut kitdliussunut
angalassarnerinik. pingortitap pissau-
nerinut nukigtunut atéssuteKartarne-
rit taméko erinarssut OKauserdlo iki-
ortigalugit pissarput. oxalugtuarpag-
ssuit tamåkununga tungassut oKautsip
plssauneranik erKumitsuliortarnera-
nigdlo atarKingningnerujugssuarmut
ugpernarsaissuput. atarKingnigneK er-
siornerungilaK, taimaisiornigssamut
kalåtdlip erinarssornermik nuånari-
ssaKarnera OKautsinigdlo påsisimassa-
Karnera angivatdlåKaut. naluneicångi-
laK OKauseK såkortorssusinauvdlunilo
ilåne navianartartoK, nuénårnerdle e-
rinarssornermttoK ilisimavdluarneKar-
Pok, uvdlordlo måna tikitdlugo eri-
narssorneK — amerdlanertigut tugdlé-
riårdlune — kalåtdlip nagdliutorsior-
palungnivingmik misigissaKåsagune
pingårnerssautitarpå. OKartOKartara-
luarpoK kalåtdlit tugdlériårdlutik e-
rinarssortarnerat tåssaussoK ilerKOK
kalåtdline moderniussune Danmarki-
mit sunerneKarsimassune tåmariar-
tortoK, kalåtdlit kulturikut kingornu-
ssait avdlat åssigalugit katerssugausi-
vingne uningatinarneKalersimassoK.
Knud Rasmussenivdle Pitarssuvdlo
nalåne nunaKarférånguit pisoKarpa-
lugtumik piviussumigdlo nagdliutor-
siortarnerat sule navssågssausimaga-
luarpoK. inuit kiagugtut Kivdlålugtui-
nait kaperdlak ukiuvdlo sivisorujug-
ssup inunermut nikardlornarsi-
naunera akiortarpåt apumik ig-
dluvigkiap — avatånit issigalugo a-
Kigssipalånguamut apume upisima-
ssumut åssingussup — iluanit. igdlu-
vigkiame puissip neirå ingerdlaortiti-
galugo aussaK KaumassoK piniarniar-
tarnerssuitdlo pikunartumik oKalug-
tuarineKartarput. tamåne piniartup
xilaut tigussarpå nånumigdlo nåpitsi-
nine OKalugtuarissardlugo:
erKarsuteKångilaK sianiginagulo
uvanga toKukumårivne.
isumalioraluarpoK kisime angutauv-
dlune umassoK,
ugperinagulo uvanga åma angutau-
ssunga inuk.
tauvalo ersserKigsumik OKauserta-
lerdlugo nånup sianitsup pissarine-
Karnera OKalugtuarineKartarpoK, nå-
nup „inukulunguaK“mut ersinigssaic
sule ilikarsimångikå — sordlo erinar-
ssutine inup nangmineK misigivdlua-
gaine oKautigineKartartoK. tåssa pi-
niarniap piniartuvdlo pingårnerutita-
mingnik erssersitsinerat ersseridgdlu-
lnardlune erinarssuterpagssuarne ki-
ngornutagaujuartune nåpitagssaussoK,
angnikitsumik ersserKigsumigdle ilu-
silersuisinauneK inuit piniartussut pi-
ngårnerit åssilialiortausiåne takune-
KarsinaussoK, sordlo Kangarssuarujug-
ssuaK silarssuarme tamarme Kåru-
sungne åssilialiortauseK sariiumersi-
neKarsimassoK. åssilissat taiméitut
angnikikaluardlutik erssendgdluinå-
ssuseKarput kinguarsimarpalungnatig-
dlo. erKumitsuliortauseK taimåitoK er-
sserKigdluinartuvoK sianitsorpasing-
nane.
piniarnerup nangmineK nuånårnera
inugtut avdlanit sunerneKarsimångit-
sutut erssersineKartuartarpoK piniar-
niavigdlune nuénårnerup malugine-
Karsinaujuartup saniatigut.
pingortitamik inoKatigingning-
nen
pingortitaK Kanigdlugo inuvfigå, i-
nussauserpagssuit åssiglngitsut atar-
Ki'savdlugit iliniarsimassane — åma
asassane — atordlugit. inuneKartunut
avdlanut pissusia nakunerussup så-
ngitsunut nerissagssåinarnutdlo pissu-
sianit pingårneruvoK, issigtup kisor-
tuata sianinerpåp pissusianit pingår-
neruvoK. inunerme atugagssarititau-
ssut nalungilai inoKataussutdlo påsiv-
dluardlugit. piniarniap pissagssavdlo
akornåne nipaitsumik påseKatigingne-
KartarpoK, tatigeKatigingneK nakutit-
seriarsinaussoK uvavtinut påsisavdlu-
go ajornartoK. itinerssamigut gutisior-
nermut tungåssuteKarunaraluarpoK,
Kagdlikutdle silatussusermik takutit-
sissarpoK umassoK akiugagssatut uma-
ssuvdlo inunera inup inuneratut pi-
ngårtigissutut issigineKardlune. tama-
tuma erssernera suliagssårarpagssuar-
ne — pingårtumik arnanut tungatita-
ne — takugssaussarpoK, pingortitar-
ssuarme ilåne umåssuseKartup suv-
dlunit erssersineKarneranik, sordlo u-
vane:
nardlumukåp erinarssutå
Kilak
nåru j ugssuartut
najugkama avatåne siårsimavoK.
sila ersserKigpoK nuiaKaranilo.
ississuserssua.
å, KiaKaunga.
tamåna åma kalåtdlit OKalugtuar-
tausiåne umassunik oKalugtuarpag-
ssuarne erssersineKartarpoK.
isumaKarKajånarsinauvoK taigdlior-
tauseK tåuna — taima taissariaKagar-
put — pingortitamik taigdliorneruner-
sok piniarneK kisime pingårnerutine-
Kardlune, taimåingilardle. soruname
pingortitaK pingortitavdlo tungånut
pissuseK inuit avdlanit sunerneKara-
tik inussut iliusiåne pingårutilerujug-
ssuvok, inoKatigingnile ikigtunguane
avdlatut ajornartumik ingmingnut ag-
tumavdluinardlutik inussariaKartune
inuit atausiåkåt pingårutilerujugssu-
ssarput — inuit atausiåkåt malugssa-
rissusiat inerigdluarsimassorujugssu-
ssarpoK, Kularnångitsumik kiserdlior-
nerup inup atortariaKagåta kingunera,
piniarniap uvdloK tamåt piniarniar-
nermine kiserdliornerata kingunera,
tåmartajårtup toKugssamut kiserdli-
ornerata, aliasumik erKUgaussup piv-
dluarnerussut akornåne kiserdliorne-
rata, ajagtugaussup peKatenarane ki-
serdliornerata kingunera. kingumut-
dlo pingortitamut uterKeriarta: inup
nangmineK kiserdliortuarnera issigtup
silarssuåne kiserdliornartume pissau-
neruvdlo nukigssuinik takutitaKartar-
tume. pingortitap nukigssuinut inup
sungissUtsiminik misiginera OKautigi-
neKarajugpoK, piniartup tåssångåinaK
imarssuaK alåkaramiuk tupigusugtu-
atsiéngorpoK:
uivsséngulerpunga
anersårtornera OKimaitdlivdlune
isumaKalerpungalo inunera siviki-
patdlårumårtoK.
pingortitarssup inuk nikanartutut
kiserdliortututdlo misigilersitarpå pi-
ngortitarssuarmut ilaliutdlune inoKa-
taulingigpat, sordlo kivdlitausimav-
dlune erinarssortoK:
imarssup
aulatilerpånga.
kunguame ujarKane Kuajautitut
aulatilerpånga.
silarssuaK
isumavkut aulateringårpoK.
tigussari vingmanga
nuånårnermit sajulerpunga.
inup kiserdliornera
inuitdle pingortitarssuarmut tama-
tumunga igdlersoKatigingniartaria -
Karput. inuniarfingme artornartume
peKatigigdlune inunerup pissariaKå-
ssusianik påsingningnerup inuneKar-
tunut tamanut kalålea akuerssårtu-
ngortipå, kiserdliorneK sångissuser-
migdlo misigineK nalungilai, Kamu-
nale aulajangersimavoK akiorumav-
dlugit. erinarssuterpagssuit imaKar-
tarput inup kiserdliornermik erKugau-
neranik inuk erinarssortariaKalersit-
dlugo. ilåne tåssaussarpoK utomali-
ssup kiserdliornermik misiginera, pi-
niartutorKap pisinaujungnaersup u-
pernalerneK nagsatarissartagkane ila-
galugit Kanigdlingmat kåpialanera,
kaperdlaup kingorna inuit umarigsiv-
dlutik autdlaortalermata piniartorssu-
itdlo pissaKamassorssuångordlutik.
tauva utorKaK KåKasungnånguamut
majuarussårpoK upemalernerdlo atar-
Kiniardlugo erinarssorniarssaralune
Kanga sapitsuliane encaivdlugit, utor-
Kångoramile sångitdlivdlune kiserdli-
ornermik misiginine KångerneK saper-
på, imalunit arnaK KimagausimassoK
atugardliutiminik kåpialassoK ilami-
nutdlo kångusugdlune, imalunit amap
— ernerme toKUtsisimanine pivdlugo
Kivinera — ajorusutigigå. erinarssume
uvane aliasut åssilissatungajak sarKu-
mersineKarpoK:
kalerriuneKarmat
toKutsineK Kimånerdlo
nuna KåKatut ingigigsorssuartut
ilerpoK,
uvangalo ingiup Kårpiånipunga
nåkångerssaivdlunga.
åssilissat atordlugit OKalungneK
nangmineK ingmikortuvoK. såkorto-
KaoK, ersserKigdlune eKitersimavdlu-
ne tamatigutdlo moderniuvdlune. ver-
sime OKautigineKartume aliasungneK
ingingmut åssersuneKarmat piviussor-
palugtuvoK. soruname åma OKautigi-
niagaK torKavigdlugo taivdlugo taig-
dliarineKartarpoK pingårtumik piniar-
nilerssårutine. åssilissatut ataKatigig-
sitsineK atornéKartorujugssuvoK o-
Kautsit pingårtitat taencingneKartar-
dlutik. ilåne såkortuvdluinartumik Ka-
lipausersorneKartutut itarput, ilånilo
åma nipit issuarneKartardlutik sordlo
uvane arferit pivdlugit erinarssume:
arferit tordlugpaluat nipeKartarpoK
ilåne anertikarnertut
ilåne siggitdlarigsumik uingiarnertut
anerterinerisigut,
amerdlasorssuvdlutik
katerssukångamik
aramavdlutik
imåne.
ivfikiartarnerit tusåmassat
åssilissat såkortorujugssuit atorne-
Kartarput kalåtdlit erinarssornikut er-
Kumitsuliortausiata ilåne ivfikiartar-
nernut tusåmassanut tungassune, i-
nuiaKatigitOKånguime årKiagingissuti-
tik taimaisivdlugit nåmagsissarmati-
gik. akerdlerit ilåne ingmingnut toKu-
niutut ingmingnutdle sapingisamik
nikanartiniuniardlutik nunarKatitik
erKardlitigdlunit ilagalugit igdloru-
jugssuarme silåinarmilunit nåpeKati-
gigtarput taimaisivdlutigdlo iverneK
kalerrisårutigineKarérsimassoK nå-
magsissardlugo. tåuko mardluk, ar-
nausinauvdlutigdlo angutausinaussut,
akilerigdlutik inigssitarput, tauvalo a-
kiuneic autdlarnersarpoK itsaK augta-
lingmik inerneKartartoK akiutut ar-
dlåta tOKUneranik. kingorna nåmag-
sineKartalerpoK OKausinartigut akiu-
nermik. akiuneK pårdlakautdlune eri-
narssoKåtårnertut ingerdlåneKartar-
Pok, erinarssortuvdlo akerdlerissane
utarKissoK tamaviårdlune kamagsår-
tarpå igdlarsårutigalugulo, utarKissoK
nikagssautinik erinarssorfigineKåina-
rane åma pivfigssarerKUSsatigut tulor-
tarneKarujugssuartarpoK. ilåne aker-
dlerit ardlåt Kaumigut tulortarneKa-
ruj ugssuarnerminik toKUSSuteKartar-
Pok. ivfinerne erinarssutit amerdlasut
pigineKarput ilaitdlo Knud Rasmusse-
nimit Kasusuitsumit agdlagtorneKarsi-
mavdlutik. soruname pingårtumik pi-
kunåssusiat sanavdluagauneratdlo
malungnartarput, tåukualo saniatigut
inuit tarningisa pissusinik misigssui-
nermut soKutiginartorujugssuput. i-
nuiaKatigingne pitdlaissariaKartarne-
rup atortiniagauneranut inuit avdlanit
Deres farvefilm bliver smukkest gennem
AGFA
COLOR PROJEKTOREN CP 66
éssilissati! xalipautigdlit kussanarner-
péuséput atorugko xingortitsissut Agfa
Color Projektoren CP 66
Kingortitsissut (150 watt) lysbilledinut si-
niligkanut 6X6 cm-nut atugagssaK. issau-
sså: Agfa Agomar 3,5/150 mm.
erKaimajuk åssilissat pit-
saussusagpata åma filme
pitsaunerpåK atortaria-
Karmat: Agfacolor.
Husk, skal resul-
tatet blive godt,
må De også bruge
den bedste film:
Agfacolor.
Projektionsapparat (150
watt) til monterede diapo-
sitiver 6X6 cm. Objektiv:
Agfa Agomar 3,5/150 mm.
sunerneKarsimångitsut pingårtitsiv-
dluinarnerånik ersserKigdluinartumik
takutitsissuput. ilåne ivernerit inerne-
Karsinaussarput isumaKatigilernermik
årKiagilernermigdlo taimåingigpat
angnerussumik nagsataKarsimasinau-
galuartut.
nalivtine ilåne sule ivertOKartarpoic
nuånårusugtOKalerångat imalunit ta-
kornartat akilivdlutik takussaKaru-
sugkångata. tauva itsaK pissusiviup i-
nuitdlo atausiåkåt ilisarnautåta il a-
merna pingortineKarKigtarpoK, tauva
kalåtdlit Kuianartuleritunerat siani-
ssusiatdlo Kangatut sarKumersineKar-
tarput. kialunit iluanårdlune Kalåt-
dlit-nunånik agtumangnilersup ima-
lunit iluagtitsinikut OKautsit pikunar-
tut atordlugit erKumitsuliortautsip ka-
låtdlip piniartup kulturiata kalåtdli-
mut Kavdlunåmutdlo moderniussunut
Kimatåta ilamernanik navssårsima-
ssup kulturitorKap Kangale tåmarér-
sup „itsarnisarpalugtup“ pitsauner-
pårtånik malugissaKarfigisavå.
sok Kalåtdlit-nunåta itsarnisartå
pineKångila
sormitauvauna kikutdlunit tungånit,
perorsaissunit inuitdlunit kulturiånut
tungatitanit, kulturikut OKalugtuari-
ssaunivta tåussuma ilåinaminingua-
nigdlunit ilisimassaKalernigssaK ilu-
ngersuneKångitsoK. atuarfivtine Ka-
låtdlit-nunåt Kagdlikutdlo Kalåtdlit-
nunåta inuinut tungassut åmalo atu-
artitsinikut teknikimutdlo tungassuti-
gut sujuariarnerit uvdlut nutåt nag-
satait iliniarneKangåtsiartarput. Ka-
låtdlit-nunåne pissutsit pivdlugit fil-
miliat atuagkatdlo takugssåuput, ka-
låtdlivdle kulturikut kingornussavia
pineKéngivigdlune. imaxa tamåna
pivdlugo akiumassoKarsinauvoK ta-
måna danskit kulturikut kingornu-
ssavigingikåt, kulturivtinutdlunit ag-
tumåssuteKångitsoK. erKumiginångila-
le danskit atuagautåine iliniutining-
mata kulturit takornartat encarsar-
tausiånut tungassut Kavsit, kineserit,
malajat avdlatdlo kiagtormiut, kalåt-
dlinutdle tungassunik peKarane. atu-
Rejetrawl
har vi leveret til Grønland
i 25 år.
VAADBINDERI^
SKAGEN • TELE 414 77 • ETABL.I879
arfivtine angnerussune inungnut ava-
tivtinitunut tungassut angnertorujug-
ssuarmik iliniarneKartarput. kalåtdli-
nutdle tungassut pineKaratik. sormi-
tauva? danskingorsagauneK kristumi-
ungortitsiniarnerdlo sujorKutdlugit
kalåtdlit kulturimik pigissaKarnerånik
påsingningneK unåinaugunarpoK Kåu-
marsarneKarsimångineK pissutigalugo
kuisimångitsussusermik nikatdlunga-
nartumik ilisimangningneK, „kisiåne
iluanårdlune måna KåumarsarneKar-
neK pitsaunerulersimavoK“.
soruname kalåtdlit itsaK kulturiat
danskit itsaK kulturiåtut tiguniåsångi-
larput, taimaisiornerme kultureKångi-
pasigdlunilo misigissuseKangipasigti-
gisagaluarpoK kalåtdlip kalåliussutut
misigissusiata Kavdlunångorsarniara-
luarnigssåtut (!) uvagutdlo nangmineK
kulturimut tungassunik påsissaKarniv-
tinut ajOKUtaunaviéngikaluarpoK ka-
låtdlit inuiait inugtut kulturimut tu-
ngassutigut inerisimassutut akuerini-
arsinaugaluaruvtigik, sordlo OKautsit
atordlugit erKumitsuliortausiat agsut
iliniarfigisinaussarput — inuiait av-
dlat „kulturikut takornartaussut" a-
merdlasorparujugssuit iliniarfiginerå-
tut agdlåt agtigissumik. taimåtaoK ka-
låtdlinut naligititaussimut inugtaoKa-
taussunutdlo akuerissavtinut Kamuna
pissuserput ajoKusemaviångikaluarpå,
pissutsit måna atutut pivdlugit kalå-
leK inugtaoKatitut akueriniarneKar-
poK, tåssa uvdlue nutåt akuerineKar-
put, uvdluile itsarnisaunerupsut akue-
rineKångivigdlutik. agdlåme OKaru-
sungnarpoK: kalåleK akuerineKarpoK
itsaK pissutsit iluaKutsiutdlugit.
83