Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 16

Kalåtdlit-nunåne atuarfit
sujunigssåt imainåungilaK
kiut 100 sivnerdlugitKalåtdlit-nu-
I nane atuarfeKarnerup ingerdlau-
siata oKalugtuagssartå agdlagka-
me matumane erKartorneKartugssaic
mardlungordlugo si visoKatiginga j ang-
mik ingmikortulemeKarsinauvoK:
1845-mit 1905-imut åmalo 1905-imit
1950-imut.
ukiut sujugdlit 60-it seminariator-
Kap ingerdlausianit sunerneKarsima-
Kaut. seminariap pissusia maligdlugo
atuarfit tamanitut ingerdlåput. 1856-
imile C. E. Janssen, seminariame su-
juligtaissut sujugdlersånik K. J. O.
Steenbergimik kingorårsissoK, OKau-
seKarpoK inuit tamardluinangajang-
mik atuarsinauvdluiigdlo agdlagsi-
naussut, kisiåne kisitsineK atorfigssa-
Kartinago inuit nangmingneK isuma-
Kartut. tamåna Kularutiginarsinauvok
atuartitsinerup autdlarnerneKarnera-
nit taima piårtigissukut inuit tama-
ngajangmik atuarsinaulerdlutigdlo ag-
dlagsinaulersimanigssåt. ilumorunar-
pordle kalåtdlit akornåne påsingning-
neK unaunerugunarmat kisitsineK a-
torfigssaKartinago.
H. J. Rink, naluneKångitsoK amer-
dlasorpagssuarnik sOKUtigissalik, so-
runame ama atuartitsinermut soKuti-
gingnigtuvoK. Kavdlunåt OKausinik i-
liniartitsineK atulerslneKarKUvdlugo
kigsautigå. kalåtdlit igtorneK inu-
ngutsimingnit pigissåt KångerneKarti-
kumavå neriugdlunilo atuarfiup pe-
rorsaissutut sulineragut igtorneK tåu-
na akiorniarneKåsassoK.
Nungme iliniarfigssup (1845-mit) sa-
niatigut ama taineKåsaoK Ilulissane
iliniarfigssuaK 1847-mit autdlartitoK
1860-ikunilo Nup iliniarfigssuanit su-
juarsimanerussoK tåssa Ilulissane i-
liniarfigssuarme sujuligtaissup Nis-
senip Kavdlunåt OKausinik iliniartitsi-
neK Nungme pissariaKartitsinermi-
ngarnit angnertunerussumik ingerdla-
tingmago. Nungmime isumaKaramik
atuartitsissutit avdlat pingårnerussut.
Ilulissanile iliniarfigssuaK sivitsori-
artortitdlugo iliniartugssanik nåmag-
tunik pigssarsisinaujungnaerpoK 1875-
imitdlo atorungnaertutut nautsorssu-
tariaKardlune, måssa atulerserKingni-
ardlugo kingugdlerpåmik misilineKa-
raluartoK 1901-imit 1905-imut.
iliniarfigssuarme sujuligtaissusima-
ssut taineKarérsut Steenbergip åma
Janssenip saniatigut pisorKanit åma
taineKåsaoK H. F. Jørgensen, kingor-
na kalåtdlisut lektoringortoK, pingår-
tumigdlo „BalletOKaK", Nikolaj Edi-
nger Balle, ukiune 30-ne iliniarfigssu-
armik sujulerssuissoK, 1800-p nåler-
nerne ukiune kingugdlerne 30-ne. pi-
ngårutå angisorujugssuvoK, ajoicer-
pagssuarnutdlo suninera nuname ta-
marme malungnartorujugssuvoK uki-
orpagssuitdlo toKunerata kingornati-
gut atajuardlune.
Kavdlunåt ajoKersuiartortitait —
Nordlit ajoKersuiartortitåinut nalenri-
utdlugit — atuarfingme sulinermik
soKUtigissaKarneruput. taimåitordle
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarnermut
malungniuteKangåtsiaKaut uvguna, ta-
ssa Samuel Kleinschmidt aggersitdlu-
go ajoKinut atuarfingme Nungme Nor-
dlit ajOKersuiartortitaisa pilersitåne i-
liniartitsissungortitdlugulo sujulerssu-
issungortikamiko. Kleinschmidt Ka-
låtdlit-nunånut tikinerme kinguni-
ngåtsiåinånguagut Nungme iliniarfig-
ssuarme suleKataulersineKarpoK. u-
kiorpagssuarne måne iliniartitsissutut
sulinera kussanarnerpånik kingune-
KarpoK, pingårtumik kalåtdlit OKausi-
nik sulinera. OKautsinik sulinerup tu-
ngåtigut pencigsårdluinardlune suli-
nera avdlångutauvdluinartumik ki-
nguneKarpoK.
uvdlut nutat
Kleinschmidtip nalåne Rasmus Ber-
thelsen iliniarfigssuarme iliniartitsi-
ssuvok. iliniarfigssup ukiut 100 siv-
nerdlugit atasimanerane tåuko mar-
dluk iliniarfigssup iliniartitsissuinut
pingåruteKarnerpånut ilåuput. N. E.
Balle ilagalugo tåuko „atuarfitorKap"
kingugdlersarai. ukiut hundredet nu-
tåt autdlartingmata „iliniarfigssuar"-
mutaoK ukiut nutåt autdlartiput.
iliniarfigssuaK erniorKigsitauvoK
nutarterdlune. tamånalo iliniarfigssup
OKalugtuarissaunerane ukiunut nutå-
nut åmåtaoK iliniarfigssup ukiuisa
100 agfånut kingugdlernut autdlarni-
utauvoK.
iliniarfigssup nutåp pilersitsissua —
taimalo åma atuarfeKarnerme ukiu-
nut nutånut pilersitsissussoK — tå-
ssauvoK KavdlunåK palase inusugtOK
C. W. Schultz-Lorentzen. iliniarfig-
ssup igdlorssuartå ukiut 50 sivnerdlu-
git atarérsimassOK tåussuma pilersita-
rå, „imarissailo" pivdlugit OKartaria-
KarpoK, atuartitsissutit pilersitai av-
dlånguteKangårnatik iliniarfigssuarme
atuartitsissutausimåput ukiut kingug-
dlerpåt tikitdlugit.
Kalåtdlit-nunåne ilagingnut atuar-
fingnutdlo tungassut pivdlugit inat-
sisikut 1905-ime pilersukut aitsåt su-
jugdlerpåmik aulajangerneKarpoK ta-
matuma kingorna Kalåtdlit-nunånut
tungassut pivdlugit inatsissartut pi-
ssugssavigtut sulilisassut. inatsisip
tåussuma pilernemut Schultz-Lorent-
zen suleKatauvortaoK, pingårtumigdlo
tåussuma inatsisit piviussuihik kingu-
neKartipai, tåssa iliniarfigssup igdlor-
ssuartå nutåK 1906—07 pilersikamiuk.
iliniartut amerdlåssusiat tåssångåinaic
sisamariautingajangmik agdlisineKar-
poK. kingornatigutdlo sinerissame ta-
ména malungniupoK ajoKit nutåmik
atuartitat nutåmigdlo encarsartausig-
dlit iliniarfigssuarme inerdlutik aut-
dlarartineKalermata. malugåt tamati-
gortumik pitsaussumigdlo iliniartitau-
simavdlutik atuartitsinerdlo iliniarsi-
mavdlugo.
skoleinspektørigssaK pilersmeKå-
ngisåinartoK
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo atautsimi-
titat 1920—21 Kalåtdlit-nunåne atuar-
feKarnermut åma sujuariåtdlagtitse-
rujugssuarput. måssa ilagit atuarfig-
dlo pivdlugit 1905-ime inatsit tunga-
vigineKarsimagaluartoK inatsime 1925-
me pingårtunik nutårtaKarpoK ataut-
simititat suliaisa kingunerinik: efter-
skolet, højskole (soraerumérnertaling-
mik atuarfik) iliniarfigssuaK nutarti-
gaK, pingårtumigdle: Kavdlunåt OKau-
sinik iliniartitsineK mérKat atuarfiå-
ne pingitsorane atuartitsissutaulersi-
neKarpoK. tamåko tamarmik inatsisi-
tigut atortulersineKarput Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo „grundlov“ime nutå-
me, tåssa Grønlands Styrelse pivdlu-
go inatsit. inatsit tåuna Kavsérpag-
ssuartigut ukiune tugdlerne 25-ne av-
dléngutauvdluinartunik suniuteKar-
poK. pingitsorane atuartitaunigssaK a-
tulersineKarpoK. Sysselrådet nutåt a-
tuarfik pivdlugo atautsimitartugssåu-
put, tamånale taissarialingmik kingu-
neKartineKarane. åmalo nunamut ta-
marmut skoleinspektørigssaK, inatsi-
sinut ilånguneKartoK, pilersineKångi-
såinarpoK. ilagit tungånit akerdliuvfi-
gineKarsimavoK årdlerigineKardlune
sulinerata kinguneriumårå ilagit a-
tuarfiuvdlo avigsartitaunerat.
efterskolet
angnertunerussumik atuartitauner-
mut inusugtutdlo atautsimut issigalu-
git iliniartitaunerånut efterskolet pi-
ngåruteKarnerpaulerput. angnertune-
russumik atuartitauneK måna angu-
neKarsinångortineKarpOK iliniarfig-
ssup måna tikitdlugo ingerdlåniarKår-
tarsimassånit angnerussumik. tåukulo
efterskolet måna ukiut 30 ingerdlarér-
simagaluardlutik sule pingårutiling-
mik suliagssaKartuarput. efterskolet
pilersineKariaramigdle iliniarfigssuar-
mut ima suniuteKalerput, efterskole-
rne iliniartitauneK pissutigalugo, høj-
skolerne iliniarfigssuarmilo atuarti-
taunermut autdlarKausiutaussartuga-
luit avdlorneKåinartalerdlutik (efter-
skolerne atuartitsissutaorérsimang-
mata) taimalo angnerussumik angu-
ssaKartitsinigssaK sujornatigornit ang-
nerulerdlune.
pissutsinik avdlångortitsiuma-
ngitsut
1925-me inatsit atulerniariardlune
piviussungortineK ajornarpoK. aitsåt
1928-mit efterskole sujugdleK Ausi-
angne autdlartipoK, 1930-mitdlo
Nungme „højskole".
Kavdlunåt OKausinik iliniartitsineK
mérKat atuarfiåne ingerdlåneKalermat
mianerssutigineKarsimaKaoK. isuma-
KartoKarpoK årdlerisugtitsilerumanane
arritsumik ingerdlassariaKartoic, år-
dlerisutigineKardlune kalåtdlit ilaisa
pissutsinik avdléngortitsiumångitsut
kigaitdlarKUssinigssåt taimaisivdluni-
lo Kavdlunåt OKausinik iliniartitsine-
rup akerdlilersorneKalernigsså. taimå-
taoK taineKarérsutut årdlerisutigine-
KarpoK inatsisit piårpatdlårtumik a-
tortineKardlutik kingunerisa ilagit a-
tuarfigdlo akornutigssarsisinaugait pi-
årpatdlårtumik avigsårtitaunerånik
kinguneKartumik. akornusissugssardlo
avigsårtitsisinaussoK tåssautineKarpoK
skoleinspektøre Kulåne taineKartoK.
taorsiutdlugit kingorna atuarfingnik
misigssuissut (skolekonsulenter) na-
vianånginerussut pilersineKarput.
taimaisivdlune atuarfiup nangmi-
nerssortungornigsså ukiune 25-ne 1950
tikitdlugo kinguartineKarpoK. Knud
Ballep Åge Buggevdlo atuarfik piår-
nerussumik nangminerssortungortlni-
ardlugo oKåtårinerigalue iluagtingit-
sorput.
atuarfingme ineriartorneK ukiune
1925—50 sukanerussumik ingerdlasi-
måsagunaraluarpoK autdlarKautånit-
dle atuarfik nangminerssortungorti-
neKarsimagaluarpat, puiortariaKångi-
lardle Kavdlunåt OKausinik iliniartit-
sinermut soKutigingningneK angneru-
ssok pilersiniarKårtariaKarsimangmat
atuartitsissugssatutdlo kalåtdlit Dan-
markime iliniartineKardlutik. taimane
pivfigssaK nalerKUtusimångilaK Kav-
dlunåt iliniartitsissut amerdlasut pig-
ssarsiarineKarnigssånut. tamatuma pi-
ssariaKarneranut påsingningneK agdli-
sarneKarKårtariaKarpoK. imaKalunime
iluaKutauginarpoK atuarfik pivfigssa-
Karsimangmat agdliartusavdlune nu-
kigtunerussumik, imame nukigtutigi-
ssumik avémut kigdligissane iluminit
Kångerdlugit nangminerssorumaler-
dlunilo. taimåitumik 1950-ime ilaging-
nit avigsårtitaunera pisinausimavoK i-
sumaKatigingissutit angnertut atorna-
git.
niviarsiarnat penataulermata
1925-p kingornagut nutårdluinarmik
pissoKarpoK, tåssa niviarsiarKat nu-
kagpiancatut iliniartusinångortitaung-
mata. 1932-me Ausiangne niviarsiar-
Kanut efterskole atulersineKarpoK u-
kiut 20 sivnerdlugit Kalåtdlit-nunåne
kisime niviarsiarKanut atuarfiuvdlune.
1950 tikitdlugo Kalåtdlit-nunåne a-
tuarfeKarnerup oicalugtuagssartånut
naggasiutdlugo taineKalårtai’iaKarpoK
„ajOKérKat" atuarfiat, Kalåtdlit-nunå-
ne ajoKit amigautaujuartarsimåput.
amigauteKarneK ikiorserniardlugo, ila-
ne palasit ilåne, ilåne avdlame, ajoKi-
nut atuarféraKartarsimavoK. 30-kut
autdlartineråne ajoKérKanik iliniartit-
sineK tamarme Ausiangne ajoKit ing-
mikut atuarfiånut katerssorneKarsi-
mavoK. atuartitaunerup efterskolerne
angussat tungavigai efterskolemutdlo
atåssuteKardlune. 1950-imitdle atuar-
feKarneK tåuna taimaitineKarsimavoK.
taimaisivdlunilume Kalåtdlit-nunå-
ne atuarfeKarneK pivdlugo ingmikor-
Grønlandsk skolekapel. Her undervi-
ses skolebørnene den dag i dag i man-
gel af bedre egnet lokale.
atuarfiuvdlunilo OKalugfik. avdlamik
atuarfigssaKångineK pissutigalugo sule
tåuna uvdlumikut mérKat atuarfigåt.
agdlagtoK Atikael Gam
toK naggaserneKarpoK ukiut nutåner-
påt tikitdlugit.
Kavdlunåtorsmåupat?
ukiut hundredet måne erKartorne-
Kartut kingugdlersåt ukiut Kulit pi-
ngåruteKåssusiat nåpertordlugo ag-
dlautigisagaluaråine agdlagkap uma
agfå sivnerujugssuardlugo takissusi-
lingmik agdlautigissagssaugaluarput.
taimaisiornigssardle ingmikortiteri-
nerpalugpatdlåsaoK sut tamaisa atau-
siåkårdlugit ilångussorniåsagaluaråi-
ne. taimåitumik nutåt pingårnerssåi-
nait agdlautiginiarpåka, tåssa pingå-
ruteKarnermingnik måna takutitserér-
simassut atuarfit pivdlugit 1950-imit
inatsisit nutåt kingunerissait.
pissusigssamisusaoK OKautsit mar-
dluk atordlugit atuarfit sujugdliutdlu-
git taigåine. tåukununatigut tungavig-
ssaKartitsineK angisoK perKigsårtordlo
pilersineKarsimavoK atuarfit tåuko a-
ngussarititait sigssuerKigsårtariaKaler-
dlutik. anguniagaK: kalåtdlit Kavdlu-
nåt OKausinik iliniartinigssåt, angi-
ngårmat erKumavdluinartariaKarpoK
misilinerdlo malencigsårdlugo.
måname tikitdlugo KanoK ingerdla-
simava? nåmaginartumik? åp, imai-
livdlugo, pissutsit — pingårtumigdlo
atuarfingnik sanaortornerup — ajor-
narungnaerseriarpåssuk kigsautigi-
nardlune sapingisamik pilertortumik
OKautsit mardluk atordlugit atuarfit
amerdlaperussut pilersineKarnigssåt.
anguniagkatdle — pingårtumik atuar-
fit avatåinitut ilimagissait — ukiut
Kulit Kångiutut ingerdlanerine nåma-
ginardluinartumik anguneKarsimagu-
néngitdlat. mérKat 7. klassemit, b-
klassemit, inertut Kavdlunåtut oKa-
lugtutut OKautigineKarsinåungitdlat.
kisiånile sujuariåtdlangneKarujugssu-
arsimavoK. tamåna efterskolene pi-
ngårtumigdlo realskolerne malungnar-
POK.
Danmarkimut ukioK atauseK
efterskolet — sule pingåruteKartu-
artut — ilåt atauseK ukioK atausinaK
atuartitsiviulerpoK, tamåna åma suju-
ariarnermik takutitsivoK. efterskole-
rne ukioK atausinaK atuartitsiviussu-
me Kavdlunåt OKausé kisisa atordlugit
atuartitsissoKarsinauvoK, tamånalo tå-
ssauvoK mérKat atuarfiata iluaKUtig-
ssiuinerata kingunera. realskolemile
aitsåt påsinarsivdluartarpoK ukiune
kingugdlerne Kuline mérKat atuarfiå-
ne KavdlunåtortitsineK KanoK sukati-
gissumik ingerdlasimassoK. kigsautigi-
narpoK iliniartut Kavdlunåtut oica-
lungnigssamingnut „kisslssuteKångi-
nerulernigssåt", nåtarKatdlisångitdlui-
nartumik Kavdlunåtut oKalugtalernig-
ssåt, Kavdlunåtut OKalungneK ingmi-
kukajåtut itoK — ajunglkaluartorme
— pinago. tamåna piviussungortiniar-
dlugo realskolerne iliniartut realskole-
mmermik nalåne Kåumatit mardluk
pingasutdlunit Danmarkimitarnigssåt
atortiniarneKalerpoK. taimaisivdlune
OKåtårissarérnerit iluagtitdluarsimå-
put.
sulile angussaKarnerunigssaK kig-
sautigineKarpoK. realskolemut pinig-
ssaK sujorKutdlugo ukioK ilivitsoic
DanmarkiminigssaK kissitdlinerunig-
ssamut tungavigssaKartitsivdluarpoK,
imåisavdlunilo, realskolerne iliniartut
tamarmik „KavdlunåtordluinaK OKa-
lugtutut" taineKarsinåusavdlutik, ta-
matumunalo OKautsit tungåtigut Kag-
fariarneKåsagaluarpoic maungnamut
amigautausimassumik. tamånale tu-
ngavigalugo isumaKåsagåine realsko-
lep piumassarineKartut sule erKutineK
saperai, tamåna kukuneruvoK, suliuna
angussaKarKingnigssaK kigsautigine-
KåinartoK.
iliniartut amerdleriarsimaKaut, må-
nalo realskole tamåkerdlugo klasset
mardlukutårnigssåt nautsorssutigine-
KarpoK. ukiut ikigtut Kångiugpata ig-
dloKarfingne avdlanisaoK realskoleKa-
lernigssaK erKarsautigissariaKåsaoK.
iliniartitsissut ikigpatdlånaut
iliniarfigssup ilusitOKå ukiune ki-
ngugdlerne Kuline pérusimavoK, ajo-
raluartumigdlo nutarterdlune sule a-
tulersimångilaK. nutarterineK avdlå-
ngortitsissoK 1950-ime inatsit tungavi-
galugo nalunaerume 1957-ime pilersi-
neKarsimavoK. KularutigissariaKångi-
laK iliniartitsineK tåuna, pissutsit a-
tortineKartut maligdlugit, pitsaussuv-
dlunilo uvdluvtinut nalerKutusson,
Danmarkime ukioK ilivitsoK atuartit-
sivdlune sulinermik ilalik. ikigtuinau-
gatdlartutdle tåssane iliniartarput.
klassep inugtagssai anguneKarnartar-
put, tamatumalo iliniarfigssup matu-
vingnigssaralua pingitsortitarpå. ta-
matumunga suna pissutaussoK påsiu-
minaitsuvoK, akigssautinutdle tunga-
ssut asimioKarfingnilo inigssineKar-
nigssamik årdlerineK inusugtut isuma-
liutåinut ilaussarunarput.
tamåna alianartorujugssuvoK atuar-
feKarfik tamåt ilungersunartumik su-
niuteKarfigisinaugamiuk mingneru-
ngitsumigdlo nunaKarfit mingnerit,
pissutsit avdlångungigpata.
danskit iliniartitsissut 120
Kavdlunåt OKausinik iliniartitsine-
rup angnertusarneKarnigssånut pissa-
riaKartutut, ilåtigutdlo kalåtdlinut ili-
niartitsissunut Kalåtdlit-nunane Dan-
markimilo iliniarsimassunut atorfig-
ssaKartitsineK nåpertordlugo amerdlå-
ssuseKångitsunut, taortaussugssatut,
ukiut Kulit ingerdlanerine Kavdlunåt
iliniartitsissut amerdligalugtuinartut
Kalåtdlit-nunånut tikiussorsimåput.
ukiut Kulit ingerdlanerine tåuko arfi-
neK pingasoriåumik amerdlisimåput,
månalo 120 migssånitdlutik. soruname
tåukununga ilåuput kalåtdlit Kavdlu-
nåtordluinaK iliniarsimassut.
ukiut Kulit ingerdlanerine aningau-
ssarparujugssuit atuarfiliornermut a-
torneKarsimåput, a j oraluartumigdlo
aningaussat nåmangnatik. avdlanik
sanaortornerujugssuaK, åmalo sanaor-
tornerme aningaussartutit ilimagissa-
mit angnerujugssunerat, pingårtumig-
dle ukiune kingugdliunerussune mér-
Kat amerdliartornerujugssuat, pissu-
tauvdlutik atuarfit pilerssårutigine-
Kartut sanaortorniarnerat neriugissa-
mit arrlnerujugssuarmik ingerdlasi-
mavoK. ajoraluartumik påsissariaKar-
poK nunaKarfingne ardlalingne sule u-
kiorpagssuit ingerdlanerine atuarfig-
ssatigut a j ornakusoruteKarumårtoic,
måssa ukiune måkunane atuarfilior-
nermut aningaussat akuerssissutau-
ssut amerdlasorujugssuarnik taineKar-
sinaugaluartut. ajoraluartumigdle i-
måipoK nåmarKåinavigdlutik. suju-
nigssaK piumassarineKartutdlo sitdli-
mauterérdlugit atajuartumik sanaor-
tornigssaK neriunångilaK.
atuarfit taineKarérsutut pissusigdlit
saniatigut avdlat sarKumertalerput.
unukut atuartarneK ukiut 35 ingerdla-
simavoK avdlångortineKariartulerdlu-
nilo. igdloicarfingne angnerussune ing-
mikut iliniartariaKartunut tungatine-
KarneruleriartusagunarpoK. tekniske
skolet handelskoletdlo tamane aut-
dlarnersarneKalerput. imana ungasi-
ngitsukut aulajangersimassumik år-
KigssussivigineKarumårput — lærling-
it pivdlugit årnigssussineK atulerpat.
umiartornermik iliniartitsivdlune
misilineK iluagtisimavoK kingornalo
avdlanik åma iliniartitsineKartaru-
mårdlune.
ukiut kingugdlit hundredet sivnig-
dlit Kångiutut Kimerdlordlugit påsi-
narpoK ukiune tåukunane ukiut 75 su-
jugdlit ingerdlanerine åssigiåginanga-
jagtumik ineriartorneKarsimassoK, —
malungnardlune ukiune 25-ne kingug-
dlerne atuarfigtigut ineriartorneK su-
kagtisimassoK, pingårtumik ukiune
kingugdlerne KUline ineriartorneK su-
kagteriarsimavdlune. ukiune tugdliu-
tune Kuline atuarfingmut piumassari-
neKartut angnertusissugssåuput. nu-
naKarfit ilåine mérKat amerdliartor-
patdlårnerat pivdlugo ineriartorneK i-
ma agtigilisaoK nunaKarfit tåuko —
nunaKarfit amerdlasungikaluartut —
angnertorujugssuarmik aningaussanik
atortitagssaKartariaKalerdlutik ima ki-
nguneKartugssamik, nunaKarfit avdlat
atuarfigtårniardlutik imalunit atuarfit
agdlinigssånik nutarternigssanigdlo
piumassarigalue mingnerussut erKuti-
tiniarneK ajornakususavdlutik.
avdlatut OKautigalugo, Kalåtdlit-
nunåne atuarfeKarnermut ukiut ajor-
nartorsiornartut nagdliukumårput a-
tuarfingnik sanaortomeK — tamatu-
munga ilångutdlugo iliniartitsissut ig-
dlugssaKartitaunerat — avdlamik su-
kanerussumigdlo pissuseKalingigpat.
16