Atuagagdliutit - 01.01.1961, Side 31

kiume 1885-ime Atuagagdliutit
Uukiumingnik 25-lingmata naKi-
terissut imatut agdlagaKarsima-
put: „ukioK måna 1885 Disim-
parip naggatåne Atuagagdliutine uku-
nane naggat kingugdlerpaussoK ilior-
Kaissup iligpago, tauva Atuagagdliutit
ukiut 25 imalunit ukiut 100 avgorneri-
sa sisamait nåvdlugit nunavtine atua-
rumassunut tamanut atuagdliutaorér-
put; kalåtdlit sinerissamitut tamaisa
ukiume unugtusitdlartume alikuserso-
rérdlugit, åmalo anersåmikut perorsa-
rumassut perorsarérdlugit, iluaKutig-
ssåinigdlo tamanik unersuterérdlugit."
månalo Atuagagdliutit ukiumingnik
100-lineråne agdlagsimassut tåuko ki-
sitsisait avdlångortinardlugit OKauti-
gerKigsinauvavut. tåssame Atuagag-
dliutit ukiut ingerdlaneråne imamikut
suliarineKartarnermikutdlo avdlångo-
riartoraluardlutik tunissutåt tamånau-
juarpoK: alikusersuineK Kåumarsai-
nerdlo.
perrualangitsorsinåungilagut nunav-
tine atuagagssiauteicaravta 100-nik u-
kioKalersumik, uvagut nangmineK o-
Kautsivut atordlugit naKitersimassu-
mik. taimåitumik Atuagagdliutit piv-
dluaricutigalugit ingminut pivdluar-
KUSsariaKarpugut.
ukiut 1850—60 tåssa kalåtdlit pitsu-
ngordluinarsimavfé. inuiait Kanga ing-
mingnut atatisinausimassut nåkåuki-
artulersimåput periarsinau j ungnaer-
dlutik, makitinenåsagunik makititsi-
ssigssamingnik utarKinartungordlutik.
timikut pitsungornermit ajorssangåle-
ramik perdlerartoicartalerput. anersa-
kut sumik erssitsumik sarKiimiussa-
Karsimångitdlat. OKalugtuåussuatik i-
mamikut OKausiliornermikutdlo piku-
nartut nikagissagssatut tunugdliukiar-
tordlugit OKalugtuautigilerpait Kav-
dlunåt OKalugtuauterujue Kavdlunånit
kalåtdlisut pisinaussunik OKalugtuar-
siarissartagkatik.
taima kalåtdlit timikut anersåkutdlo
pitsungordluinarfiåne pingårtut mar-
dluk pilersineKarput: pårssissut, ama-
lo Atuagagdliutit. angutit tåukuninga
pilersitsissut naluneKangitsut uvanga
måne ingmikut erKartorniångilåka av-
dlatigut taineKartåsangmata.
Atuagagdliutit pilersineKarmata ma-
lungnarsissoK månauvoK: sunauvfa å-
ma kalåtdlit agdlagsinåuput, agdlagsi-
nauginaratingme åma atuagagssiorsi-
nåuput imarigsunik, pikunartunik o-
Kausertalingnik.
Atuagagdliutitigut agdlagaKarKår-
toK tåssa Rasmus Berthelsen, Atua-
gagdliutit årKigssuissorKåvat. agdla-
garKårdle tåuna „umiarssuarnik, au-
ssame 1860-ime Nungmitunik" anersa
Rinkip agdlagarisimångilå Rasmus
Berthelsen nugterissutut nalunaersi-
mangmat. tugdliuvdlutik agdlagaKar-
tut tåssa Samuel Kleinschmidt åma
Lars Møller.
itortat tåuko perérmata kingorna tå-
kussoriartulerput „nalinginaussut,"
kalålerpålugssuit nunaricatigingisa-
mingne sianigineKångikaluit. agdlag-
taleriånguaramik nunarnatimingne a-
titik tusåmassångoriartortipait ilait
måna tikitdlugo sule tusåmaneKartut
tusåmanérugtugssaujungnaertutdlo. i-
nugpagssuit Atuagagdliutinut ilångu-
tagssiuissartut arKisigut taigugagssar-
Kigkaluaaaut, taimailiunginåsaugutdle
minitaKaruvta ajornerusangmat. ilå-
ngutagssiuissartut kikussusiånik ilisi-
massaKarumassut atersiuisinåuput A-
tuagagdliutine ukiOK 1885 åma 1910—
11, tåssa Atuagagdliutit ukiumingnik
25-lineråne 50-linerånilo ilångutag-
ssiuisimassut ante nalunaerssorneKar-
simangmata.
ilångutagssiuissartut tåssa piniar-
torssuit piniåkerssårtut angalaniler-
ssårtutdlo inersussutitalingnik aliku-
siåinaussunigdlo. tåukua akornåne tåi-
ngitsorsinåungilara sagdlermio Johan-
nes Ungåralak piniåkerssåginarnane
åma taimanikut kalåtdlit inussausiå-
nik måna ilisimångisagssaraluavtinik
ilisimalersitsissoK.
ajoKit taimåisagamingme åma ilå-
ngutagssiorajugtuput nalinginarnik i-
malingnik, ilånilo OKalutsinik avdla-
nigdlo kristumiussutsimut tungassu-
nik. taimåitume åma piumavigtarsi-
mavait sordlo Dåniale agdluitsormio
ukioK 1886 agdlagtoK Atuagagdliutit
piuminarsivdluarsimassut angnerussu-
mik kingugdlit ugperniutinik ilaKale-
Kingmata.
ilångutagssiuissartune avdlane tåi-
savavut niuvertorutsit kivfatdlo umi-
artordlutik sineriavtine angalaortar-
tut. tamåkua nuånersunik pisanganar-
tunigdlo tusagagssaKartitarpåtigut.
tauvalo imarissartagait sussusersior-
figeriåsagivut.
imåine sut pingårneruvigsutut okuu-
tigineK ajornaraluartut taimåitoK ka-
låtdlit nangmingneK ilångutagssiuisi-
naulernerat tungavigalugo pingårne-
rutitavtut taisinauvåka inersussutau-
ssartut AtuagagdliuteKångigpat kalåt-
dlinut sumiluntt nunaKartunut siå-
måunaviångikaluartut. tamåna åsser-
suteKardlunga erKartulåriardlara. u-
kiume 1861-ime normorut pingajuåne
kalåleK atsiorsiméngitsoK agdlagaKar-
poK „ivssup atordluartuneranik nu-
navtine“, ivssortartarnigssardlo kaju-
migsårutiginarnago åma avdlanik ili-
simassagssipåtigut: „aumarssuit ake-
Karput akia erKordlugo, nåpartat pi-
ngasut KerKalo; kisiåne misigssuissut
akikitdlisitarångatigik månåkut ake-
Kaleraraut népartaK KerKalo1'. — tae-
rigkama Dånialip agdluitsormiup uki-
ok 1886 Kujaniutitut erKartorpå ilikar-
simagamiko agdlautigineKartOK „put-
dlat avdlatut itoK miligalik". — 1880-
nerit: ukioK 1863 Rasmus Berthelsen
Kujatåliarnilerssårame ima agdlag-
poK: „isumaliornaKigujOK aitsåt Kitor-
naKalerama kingorna taima ungasigti-
gissumut autdlåsagama, sordlo kisi-
nguångordlugit ikiortigssaerutdlugit
Kimåsagika.11 — tusåmassauvoK ArKa-
lup angalanilerssårutå: „Nungmit A-
tanikerdlungmut uterdlugulo11. — tu-
lagsimagame inigisså uvdlut pingasut
nåpartat 20 inusanagit akilissardlune,
imalunit akiliuneKartardlune.
Danmarkime nunanilo avdlane pi-
ssartunik kalåtdlit arajutsisimatineKa-
rungnaerput. Atuagagdliutit ukiut 100
atusimaneråne sorssungneKartarsima-
vok, tamåkulo åma OKalugtuarineKar-
tarsimagiput 1864-me danskit prøjsit-
Atuagagdliutine ag-
dlautigissat sufugdler-
såt: Umiarssuarnik,
aussame 1860-me
Nungmitunik..
Den allerførste artikel
i Atuagagdliutit:
Skibe, der lå ved
Godthåb i sommeren
t :«»«***# »Mn*. -,
A«x*afc kJtpgiiHi'H
fxo>x!;<<>iii"’
I*|
>*«(.», «>)•£*.-
f-iknr.y,,’« .<»*
\mj> ((xiljiit, a > •
I-
nar-
jik, c-
»mi-
«*».<»i* ------
x.

ylt<»»»- M<a
*«■■ «((.ak
S (i*
M«M)( f-'il •
«(t »Bi ;^3.
fcjJjiOtW pi Wil*
Samuel Kleinschmidtip
Arfersiorfigsån pivdlu-
go agdlagånut åssiliar-
taliussausimassoK:
„Avangnåmiut Améri-
karmiunit pissut
Illustration til Samuel
Kleinschmidts artikel
om Cumberland
Sound: Amerikan-
ske eskimoer.
1860.
i
«*> >|>n.«;;;K0l.
tlUftiuifc,
SfBBtofillo j>l^>4xo»>k
tlB«xr'xB>l<l,ill Ui-
< HiaixrtxBit; rdBatstnsr-
»sl»s.>r»>i« iioiar :>i[;< > 3)x*'t)(. T»por.
»kitiiiltUa mviIImI
•i»4i<f iipi-sarttiJ
MutnExlis«
>»'*'• t>HI»Mlt; 4sa»;;lUi;fl«Bii.
AlixU4r>lt.' »ntlx'Kkm; Ixl-
fti.v xj«urr»iirni4x»j(i.
nlljit. <o>K<o;xv4l..«(<<«,
•"»»c l.il1£.>n«.IJ»i, U>KR*Sdtdt<l pi'N4f-
«Ul ORniMtli ii«ox(rc
«>:ipr imiunlii i(SlK»rll*l<Hi)“<i.
»H(,p.->tfiiiuq,Rt iuRii4i>»Hil<.
TVut'l UlM4lb» |<oi.ii»»MI4M»x»K ixORMth
[{Htillo (cil.oii) inuit toreltdio.
K&'tHICOif .-iR|8 KURlUaUf KR«?'
Bt'iinifi tiirjltu. ' Vro» iahit ti;;-
x«x<o>ii p»|iHi ..,it.i^uinjoJi iiiitniiMui.;.
•>ljj<»t,i v pixojvxiiicdtn l.ilm •
, Mi-rt'ri>)Bglp <<ruig(iixrxl>i3. pni
itii^xkiriicamtiigittitø, »iWRtipi*
Bguit; StMIMMttt KO)»-ot>- »Ktllix-.
RImIILi dillti^-ttlll »Mlifpit
id'.-BiHiit olKf»i'iKu-()('ili>(;<t. At irl-
»rltiaglp exrx.xBl 0yu»v*iniogx»Dij'it ».».

niuntt ijjitJtdKit. pxtill(iixrfHorvi<u»riK>i.
>B)x .'nlfUinxi'f
Ih»t4 bjiWmirxi-k.iIj '><3'<iriiir4'«2:<> ,x)txi-
d*rm«l xtrtdlxrliua. T-tmiaV'irrinurt
U-ntlsrvpittRti!; -Ei'iamtftk iiotai-
ThI«<i >.x!<ol-l. ajlu'nsit,
åijromjnBliito prtt8)ij«fct>xo>;(,, butiiJtii
tiJ^-riiliiik InV'i'i*'
RO*tllia;'>f t;jt:ii(o>R ku*»m«n»Mt uBli-
Kto> i<iai«ri<Mgn>itii ii«gtMi*';n(:;>t(<i om
B<4j:tiORi(;.,i» l»|-t<fV)(n SHttinik itiili'P*
JIlMlit |iil^;tå
(i*iM<Rr£git<r<:iugii(tl<> *iinmiH{*lilt.'»xijjt.
kft-tl. Axlrt/tfxl xtrx»it»K i>-ir<ttBx-
RUM ijpliulik xngix'Ofciii pift ;n x xoixil«
fHji'ii-nHwiitn Rii-'itlvng-.iiij; ta*
•»xr«..' »ahuliii^’.xå«•:<)(•»>!«
frvinr ixsl tllgSkt i<ju.ltd).. tro-
xo>Mt<tt-> co>H- >H*OS4X~*Mlit. 'f »‘SS tilt-
id Bl«uf»(;K«»tid*sartj;»it Altxx*
iUHKt, \ Itnpf.xtitto i«I4tiHi»ul tiitifi]-
MiiogRitUeut twicttf^gWiniilv l:i<ii«to
tnluiaixtlxoongAfc. ti«fa ttiisiimt, •mi.i-
ti>8»x..R. Totmarngttut Kuiratusp
iuii;;txi IJi i OiliMoinii; lxl.t>j>iit»'ix>Hiii]Hiti
xi»x |xnh» tndåulli*i>i Miahtgtot.
I litlol xav»i»];o>' ciuj[>i<tol tun n«.
RtuRi’i iftAl-siRtk Riptpaif atnjt loxrilluk
xjpx KhMxlsixioil: i«iT»inttt tni^nrtu«.
iipA liioa ti»gu>il;; tiHi.n iitxliujluarpnl,
ftngtttiixtik >«ti»i»xainitl taivu(;isiMitt
ȃnij'llbrlul l(Ot-f<tttt;;>l.
.........................
xilrritiaaK oxcilxt L. tt.>iT< rmi I
Å*anqT.9.irÅut A’niy>lc<x'i*.ivAtyt
AtuagagdliutitorKat
Kuperarpavut
ime Lars Møller agdlagaKarpoK aut-
dlaisit påssutarnigssåt ilitsersussuti-
galugo. — ukioK tamåna K’eKertar-
ssuatsiarmiut ajOKiat Lars Hammeken
inersussuteKarpoK ima KuleKutaling-
mik: „Kavdlunåt iluaKutigssiuinerénik.
nigsikutdlagtaut aningaussanigdlo tor-
Korterivik11. tamatumfina avdlat ilit-
sersuniarpai nigsikutdlagtaut angmag-
S9anut Kaluliornerme atorneKarsinau-
ssok aningaussénguamigdlo sparekas-
sime unerartitaKartaråine angatdlati-
tårniarneK ajornånginerussartOK. —
1884-ime Lars Møller agdlagaKandg-
Pok erKartordlugit tålutaK portardlo,
sinerissap ilåne ilisimassaoréraluar-
dlutik ilåne sule ilisimaneKånginamik
atomeKarsimångitsut. téukunångalo
akugdliutdlugo OKalugtuaråtaoK Kåi-
nap aKutå. erKartuinamagitdlo åma
KanoK suliarineKarnigssånik inersu-
ssuteKarnermigut piniartut iluaKutig-
sseKai, ilame Kavsimitauva portap a-
tulerneratigut autdlartorfiginigssara-
luamingnit ånåuneKarpat. — Aparå-
vigssup nordlermiup unersussutigå
marraup igdlumut Kagdliutauvdlune
kusitsailiumarnera. — kingusingneru-
ssukutdlo avangnåmiut puissinut Kag-
ssusersortarnerat agdlautigineKarpoK
kujatåmiunut Kagssusersorumassunut
iliniartitsissutauvdlune. avdlatdlo tai-
måitut taigorsinaugaluarpavut.
angalanilerssårutit nuånarineKar-
dluartut ilagissarpait. taimane angat-
dlatit sukåikatdlarmata sordlo Nung-
mingånit K’eKertarssuatsiåliarneK må-
na pujortulérKamérdlugo uvdluinarta-
riaKalersoK ungasigsorssualiamertut
nautsorssuneKartarpoK. tamåkulo
Nungmit K’aKortup tungånut angala-
sartarpavut angalassut navialissarne-
re pinertussarnerilo. åmåko ukiåkut
Nungmit Manitsuliat ukiussauvdlutik
avKutåinåne ukissariaKarsimassut. so-
runame ilagissaussut ernumamissår-
tarsimagaluaKilit.
Kåinåkut angalassarnerit piniartut
kitåmiut OKalugtuarivdluartarpait o-
Kalugtuarnlnångikaluardlutik, kisiåne
åma KanoK iliusigssanik ajoKersussi-
niardlutik. nersorKusårtångikaluartu-
me kåkaginartarput. sordlo åssersuti-
galugit månamut Katsunagit atuame-
Karsinaussut tåssa Ungåralaup ag-
dlautigissai, Kagssimiormiuvdlo Elias
Motzfeldtip natserssuamiardlune mi-
siligtagarpagssue. kangerdlungmiut
tugtuniamilerssårtarput pikunavigsu-
mik, atugardliornerinåungitsunik, ki-
siåne åma inunerup nuånersortainik
imalingnik. angalanilerssårtamernilo
tamåkunane tusartåinarparput inuit
inoKatigingnerat ilerKuliuseKartarne-
ratdlo inunerup nuånersuine atugar-
dliomartuinilo.
iliniutausinaussut erKartortitdlugit
taissariaKarpavutaoK nunane avdlane
atortungortut tusagagssiarineKartar-
nerat. 1861-ime nr. 6-me OKalugtuari-
neKarsimavoK Danmarkime påpiarali-
orfit ilåt. tamatumalo kingorna av-
dlarpagssuitaoK OKalugtuarineKarsi-
måput: anigfikiat, pujorsiut, imaer-
saut, nalunaerasuartaut il. il. uvdlori-
ssanut agdlåt inorssautigineKångitdlat.
OKausinartigutdlo pinatik åssilissåtaoK
atordlugit kalåtdlit nalussagssarpag-
ssuaraluamingnik a j OKersuneKartar-
put. Ancaluk Københavnime avalagsi-
magatdlartitdlugo tusaruj arput akuni-
tarfigssuaK PHOENIX, ArKalup ava-
dlo sorssunerånit sorssungnerssuait
kingugdleK ilångutdlugo. taimåitoKar-
titdlugule åma ukiunerane tusagag-
ssaerutarnera pisangatitsissarsimavoK,
sordlo taimane 1870 prøjsit franskitdlo
sorssutilernerat tusatsiåinariardlugo
KanoK pissoKarnigsså ajoKersuissut
nordlit agsut pisångatigisimagåt. —
tusartineKartartutdle sorssungneri-
nåungitdlat; nunavta ilisimassagssar-
siortunit misigssuivfigineKartarnera
pimérsumik agdlautigineKartarsima-
vok ingmikutdlunit atuagkiausinauga-
luartunik. taisinauvavut amerikamiut
Thulep erKånut ilisimassagssarsiortar-
nere, Hans Hendriup angalanilersså-
rutai, Gustav Holmikut umiamik Tu-
nuliarnerat (aKUgtuatalo HansérKap
uvdlorsiutai), Nansenikut sermerssuå-
kut itivingnerat, Mylius Eriksenikut
Tunuata avangnånut „Danmark“imik
ilisimassagssarsiornerat avdlatdlo.
nagguveKativta pingårtumik Labrado-
rimiut inussausiånik nordlit Katångu-
tigingniat ajoKersuissuisa tusardler-
tarpåtigut, Atuagagdliutinilo sujug-
dlerpåne 1861 nr. 1-ime Samuel Klein-
schmidtip OKalugtuarå kangerdluk
ArfersiorfigtåK (Cumberland Sound)
ukioK 1956 tusåmåinarungnaerdlugo
H. J. Rinkimik pulassarput. taimanilo
åma Såmuilip agdlautigissai iluaKuti-
gåvut. Såmuililo erKartortitdlugo tai-
sinauvara tusåmaneKameranik Atua-
gagdliutit oKalugtusimagåtigutaoK. a~
joKe Hans Rasmussen agdlagpoK uki-
ok 1864 Manitsup OKalugfia atorKår-
figsioriartordlugo Manitsumut tikile-
ramik uvnia inuit aterfiortut siverKe-
ramik, tusåmassartik (Såmuile) taku-
jumavdlugo.
Atuagagdliutit tåssaugamik nalingi-
narnik tusaruminåsassunik univkåt a-
likutagssiarpagssuarnik ilaKartarput.
taimåitut tåssaunerussarput Kavdlu-
nåt OKalugtuautait nugtigkat måna
soKUtauvdluarungnaeraluardlutik tai-
mane atuardlugit tupingnardlutigdlo
tusarnerunavigsut. tamåkua akornisi-
gut tåkutarput kalåtdlit nangmingneic
OKalugtuautait, kisiåne amerdlasuju-
natik. kalåtdlime nangmingneK OKa-
lugtuautitik ilisimaréramikik avdlå-
kajåt tåukunatut pikunartigingikalu-
artut nutårsiagssatut tusarusungneru-
ssarpait.
Atuagagdliutit imaine tåingitsugag-
ssåungitsutaoK ilagait silarssuarmiut
atuagautåinit nugtigarpagssuit, pi-
ngårtumik tusarnernersiugkat. oKa-
lugtuat tamåko Atuagagdliutinit pér-
dlugit ingmikut atuagångortineKåsa-
galuarunik atuagarpålukasiusagaluar-
put. tamåkuale ilait oKalugtualiåuput
månamut sussusårutut, ilaitdle silar-
ssuarme atuagkianut pingårtitauner-
nut ilaujuarput. silarssuarme ilisarisi-
maneKarnerussunit taisinauvavut „Ro-
binsonimik nukardlermik11, tyskip J.
H. Campip atuagkiå nugterneKarsima-
ssok palasimit Jacob Kjerimit. — „O-
beron“, åma tyskip C. M. Wielandip
atuagkiå nugtemeKartoK niuvertumit
Johan Chr. Mørchimit agdlarKingne-
Karsimavdlune Peder Kragimit ukioK
1823. — „piaissorssuaK Robin Hood“
tuluit atuagautåt, nugtemeKartoK Lars
Møllerimit, — „imåne iluanårtut11, ag-
dlagtoK Rudyard Kipling, nugterissoK
Lars Møller, kingusingnerussukut H.
C. Andersenip oKalugtualiaisa ilait å-
ma ilénguneKartarsimåput. nugtigka-
nit avdlanit kalåtdlit atuardlugit tu-
sarnårdlugitdlo tusarnarivdluartarsi-
massåinit taisinauvavut „Holger Dan-
ske“, — „arfangniaK11; merdlertup a-
ngajorKåKångitsup perorsagaunera11,
— „Kimugsiussissartup OKalugtuai11, —
„Uglespilimik", — „Italialiarnermik"
—avdlarpagssuitdlo Atuagagdliutitor-
Kanik atuartartut nalungisait.
Atuagagdliutit imait taima taigor-
tuarsinaugaluarpavut. Atuagagdliuti-
torKat Kuperardlugit imaine unigfi-
ginerussartagkåka tåssåuputaoK silap
Kåumatine åssigingitsune KanoK issu-
siata nalunaerutigineKartarnere. nu-
naKarfit tamarmik silait soruname na-
lunaerutigineKarneK ajoraluarput, tu-
sarfiginerussartagkavutdlo tåssa naKi-
terissut najugåt Nuk åmalo Avangnå-
ne Ilulissat erKåt. månamut alapernåi-
nartuarpoK misigssordlugo ukiorpag-
ssuit matuma sujornatigut nunaKar-
tingne tåukunane sila, tåunéinåungit-
sordlo åma piniagagssaKarnera inuit-
dlo inunerat KanoK isimassut. taimåi-
tut måna Atuagagdliutinut ilångune-
Kartarungnaermata kinguligssavut å-
ssersussivfigssaeruput. taimåitumik A-
tuagagdliutit imarisimassåinik uter-
Kussisagaluaruma kigsautigisagaluar-
para Kåumatikutårtunik radiokut na-
lunaerutit ilånguneKartalernigssåt.
soruname Atuagagdliutit ingerdlati-
neKarnermingne avdlångoriartorsimå-
put. taerérparput Rasmus Berthelsen-
sujugdliuvdlune årKigssuissussoK, år-
KigssuneKarneratdle Lars Møllerip i-
ngerdlatitarilermago avdlångomeKa-
ngångilaK. ukiup 1900 kingornagut
John Møllerip (Lars Møllerip ernera-
ta) Atuagagdliutit imaisigut suliarine-
Karneratigutdlo suniusimanera ma-
lungnarsiartulerpoK angune utorKali-
ssok tapersersulinguatsiaKingmago.
1922-me Kristoffer Lyngep Atuagag-
dliutit sujulerssorneKarnerat tigumi-
ssarilermago avdlångorneK malung-
narnerulerpoK Atuagagdliutit inuiaKa-
tigissutsimut nålagkersugaunermutdlo
tungassunik imaKarnerulermata. tai-
manilo AtuagagdliutitorKat imarisi-
masséinik maKaississunik tusartamar-
poK. maKaississaugaluitdle atuagå-
ngordlutik atuagagssianilo åssigingit-
sune ingmikut sarKumertalermata A-
tuagagdliutininigssåt pissariaKarung-
naeriartorpoK.
kalåtdlit nunavtinut tungassunik o~
KaluseKarångavta sujunigssaK erKar-
torumassaraluaKigigput Atuagagdliu-
tit sujunigssåt månåkut erKartusångi-
larput KularivatdlårtariaKénginavtigo
sule ukiorpagssusassune inumersor-
tugssaussut, Kanordlunit årKigssune-
Kardlutigdlo issikoKalisagaluarunik.
inuneruvme ingerdlaneranut maling-
nauniartut taimåissusertik toKujuissu-
tigissarpåt. åmalo tåssa KUlaringisara:
KaKugorssuarmutdlunit kalåtdlisut a-
tuagkiortauseK agdlagtauserdlo kalå-
liussutsivdlo iluatingnautainik atatit-
siniarneK soKutigineKartitdlugit suli-
ssutigineKartitdlugitdlo Atuagagdliu-
titorKat KuperarneKartuartarumårtut.
32