Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 66

Avangnåne uvdlumarne
inuneK ukiut 50 sujornagut
taimane KivitorssuaKaratdIarmat, anigsseK 8 oreKaratdlarmat,
måtak neKilo akenaratik. usiuvfame ama ingnerssuit ugperi-
ssorssugait Kajartortunik tigusissartut unerdlugit
ungasigsorssungitsumut agdlåt nu-
navtine inunerme ugperissapalåt pi-
ngåruteKarsimaKaut, sulime Avangnå-
ne inoKarpoK méraunermingne pigdlé-
Kataussarsimassunik.
Ilimanap erKånguanipoK Kaersume
KupånguaK, ukiut 50 matuma sujorna-
tigumut agdlåt pigdlivfiussarsimassoK.
tåuna ateKarpoK „TunivdlagtariaK"
uvnia KtipånguaK tåuna tikinarneKå-
sångilaK kisiåniuna orssumik neKimig-
dluntt nåkartitsivdlutik angnerussu-
mik tunineKåsagamik. åmaligoK 1 ori-
nik Kavdlunåminernigdlo nåkartitsi-
ssoKartarsimavoK pigdliutinik. Ka-
ngaunerussOK tåuna nalunarsimångi-
laK orssupaligtugame.
— uvangauna tåssunga pigdlissar-
nerit atorungnaersikika, piniartorssu-
simassoK John Villadsen, imalunit Ju-
ka, sordlo nunarKataisa pissaråt, OKar-
poK. Juka måna 75-inik ukiulik nulia-
lo Elisipat ukiunik mardlungnik nu-
kardliussoK Kanganitsanik OKalugpa-
lånaKaut, kingugdliarssungnut tusar-
dlugit tupingnangåramik uisorersar-
nåinartunik. téssa taimane puissiniar-
neK inuniarnermut tamarmut tunga-
viugatdlarmat, iliniarfiusinaussutuat
mardluinauvdlutik, nukagpiarKat ta-
matigut piniartugssatut perorsarne-
Kartaratdlarmata, niviarsiarKatdle nu-
kanganermingnit piniartumut nuliag-
ssatut sungiusarneKartardlutik.
KajartaorKårneK
— sisamanik ukioKalerama atåtama
Kajartårtipånga, Juka pilerpoK, åtåp
amia atauseK amiliutdlugo. soruname
pisårerKåravko alutoreKåra, sunale pi-
nguaK taimak nuånertiginerpoK. su-
nauvfale åma imåinåungitsoK påsile-
rumårdlugo. umianut KajartaorKåra-
ma misigdlitsiavigsoKissunga. uper-
nagssartorssuångortoK angmagssag-
ssuit puingmata, Kangaligame tamåko
utornait inuvdlutigivdluinaratdlarma-
tigik, Kajartauvdlunga autdlarpunga,
atåtama umiå inugpagssuarnik uliv-
kårtoK angmagssiartunik. autdlancå-
rama taima pilerisugtigalunga 7 km.
migssåine atorérdlugitdlo Kasunermit
Klssaserpunga. sapilersungalo atåtama
onarfigånga: „tåssa Kajartorniarit". —
tamåna kingornamut puigungilara. —
soruname tangmårfigssavtinut, imana
10 km. migssiliordlugit ungasigtigissu-
mut, angmagssagssuit pungassut ti-
månut pigavta, niuvdlungalo toKUSsu-
tut ilivdlunga iperautinarpunga, Kasu-
nermit narférsardlunga agdlåt. ila, mi-
singnapalårssuaKaoK!
KajartaorKårnera tamåna erKaima-
ssarpara kingorna piniartorssuångora-
ma, Juka nangigpoK. avatarKautiga, i-
la, téssaKauna eKåtit putdlartånit ang-
nerungårpa, puissiminérånguamik a-
vataKarama. sule tåuna piginiardlugo
åtårssuarmut nauligkuma, sérdlo Kila-
lugkamut nauligtOK.
piniartup nulia
— tåssa uvanga tugdlusimårutigi-
ssartagara, Juka najuleravkule puissip
amianik atautsimigdlunit asiutitanar-
siménginama, Elisipat OKarpoK, åle
méssa ukiut 56 åiparigtuguk! puigor-
sinåungilara Jukap angajorKåviniler-
taimane silame kigdlulerdlutik iga
ssaratdlarmata
Kårtunga arnåta uvdlåkut itersarma-
nga, nateK tukautigalugo OKautsine
igdlugalugo: „piniartut nuliait taima
sinigtigineK ajorput!" sunauvfalume
sakera asule pingitsoK. piniartumut
nuliauvdlune taimane oiritsuinausså-
ngilaK, pingårtumik piniagagssarssuit
manitdlarångata. erKaimavara Juka
uvdlormut atautsikut Kilalugkanik pi-
ngasunik åtårssuarnigdlo sisamanik
tikiussissoK!
— Elisipanuna asigssuinagagsséu-
ngitsoK, Juka pilerpoK. erKaimavara
åma taimaitdlune korortora iluarsau-
titdlarmago. kikissamik silavartausio-
raminga, sunamita ajorpa, akuneK nå-
magtingitsordlunlt inerérpå, tåssalo u-
kiut sisamat sumik avdlångorane, tai-
malo atortigalune. use åma tamåssa
Elisipat ivnåkut ningitdlugo månigsar-
niartinikuvara. sordlo aitsåt tarrisori-
niardlugo nuileriatdlarame 100 sivner-
dlugit månigsarsimavdlune! puigorsi-
nåungilaråtaoK ivnårKingme Kutsiå-
kårssuarme aterniaraluardlunga na-
kussunga Elisipap kamigdlarteriardlu-
ne agdlunaussissardlune aingmanga.
taimane kisivnuk inuvdlunuk encar-
put sumik inugsiagssånguaicångitsoK
aisimångikaluarpanga KanoK tåssa pi-
simåsagaluarnarpoK.
pitdlasunguit
Elisipap kinå eKisalugtoK sordlo tå-
ssa inusugtunguaK perKusileKissumik
Kungujugkame, siggilassunguamigdlo
nipagdlune OKardlune:
— ila, piniartorssuarmut nuliauv-
dlune imåinaussångeKaoK, unerdlutig-
ssaKångeKaungale. taimane pitsunguit
nersunartaKaut. sule nukangassungu-
ssunga atåtaga nangialerpoK. tåssa
nåpaut KunugineKarnerpåK, piniartor-
pagssuit ilaKutaisa nåkautigissartagåt
nåkinartungordlutik. atåtaga piniar-
sinaujungnaermat anånaga pisinau-
ssånguane nåpertordlugo uvaguvtinik
mérKanik inutitsinialerpon. taimak
avdlanik sutdlississoK, nåparsimasso-
Kalerpat påralugit. måko atissat nå-
parsimåssutit, toKussut pé, ilåne mi-
nguinait, iterjcumut errorunigit mer-
ssorKigdlugit linugiéinaK atissartårl-
sunga.
— taimane ikiuiniarnerup tungåti-
gut månåkutut pissuseKångilaK, Jukap
taperserpå. pingårtumik mérkat ar-
nagssamingnit migsukumiaussut atu-
gardliortaKaut 1914-ime kommimeråd-
imut ilaussortångorama Elisipatdlo
nangmineK akilerdlugo mérKanik ili-
arssungnik nerisitsissalerpuguk, sapå-
tip akuneranut mardloriartitardlugit.
ilåne igarssuit pingasungordlugit ne-
Kerssuit Elisipap Kalagkunigit suau-
ssalikutsordlugit, åsitdle neriartorKU-
ssavut mamarssakasigtaraut.
igdlo måtaingassoK
ila, inuneK taimane månåkumut na-
lerKiutdlugo avdlaoKaoK. perulernivta
nalåne Ilimaname igdlut Karmalinåu-
put. igdlut taimane arfineK pingasui-
nåuput, uvdlumikutdle 50 sivneKaru-
narput. åmame taimane igdlut månå-
kutut ingitdlat. igdlut angnerssait 30
sivnerdlugit inoKarput, igaliligssuv-
dlutik, igdlerssue ilaKutarikutårdlugit
taloKartiterdlutik, tamarmik Kulivsiu-
teKardlutik. Kånermutdlo agdlåt tai-
mane sinigfiussarput talulersuinar-
dlugo. ilåne ilaKUtarit pingasut Kå-
nermiussarput! — tåssa uvanga Ilima-
name piniartunit Kissungmik igdlu-
tårKårtåvunga, 1927-me. igdlutårput
nuånariniaKigigput uvfaliuna anånaga
pivdlarsinåungitsoK. nangmineroK ig-
dlo „måtaingassoK" najorneK saperpå.
ingnerssuit
angumeråvut, „Ingnerssuit" ugperi-
ssorssugait. taimaitdlutingåsit jordlip
nalåne tordlorput igalårssuingoK ta-
kåna ikardlungme, uvnia Kåumarig-
sårtut. åma umassunguaK avdlanar-
toK niukitsunguaK taimane ardlaling-
nit takuneKartartoK, unga tikivitdlu-
go issigingnårsimanarpoK, Juka onar-
poK. kajortunik torssusunik merm-
KarpoK, ila, isserssue amilårnaussa-
Kaut. tåssunga Kagtangmut issiging-
nårniåsagivne sordlo tåssa supinarå,
taimak imånut ineKéngilaK.
— taimane Kivitorsiortartorssuit, E-
lisipat agpipoK. arfineK pingasunik u-
kiOKartunga avdlamik åipaKardlunga
eKalungnianit Kavdlungniartuguk Ki-
vitorssup KaningniaKigåtiguk, oKa-
lungnerdlugtorssuvdlune Kissavigalu-
ta. agtungajagtardluta kåvikaluarpoic,
kisiåne takungilarput.
KivitorssuaK
— atale uvanga Ilimaname Kivitor-
ssuaK OKalugpalåreriåsagiga, kigdler-
Kutinardlugo Juka pilerpoK. kujatå-
miut tiklnåsångitdlat kisiåniuna Kivi-
torssup ilerfa aperssutigalugo. nalu-
ssut OKalugpalårissarpåt ingilerssuv-
ngoK autdlaisimagå ilerfalo amårssu-
arnik napersugaussoK makinavérdlu-
go. taimåitOKångilardle. uvanga Kivi-
torssuaK tåuna nalungitdluaKåra. ate-
KarpoK Jonas Isaksen, tåssa autdlar-
niutå nuagdlugssuaK nagdliungmat
Kitorngai mardluk malinardlutik to-
KUgamik. tamatuma kingorna ma-
lungnauteKarane angutåt inuvoK. tau-
vale januarime kangia sikuvdlune Ka-
leraligtorssuångormata uvdlåralångu-
aK Kåumatigigtorssugå, ilaisa avKU-
sårsimavåt. OKarsimavoK kamine ka-
piteriardlugit malisagamigit. tåssalo
unukut Kaleralingniat tikisimalersut
atåtaga tordlortipåt: JunarsigoK taku-
jartoratdlardliuk, pugporoK, puvig-
dlune inugpagssuingoK artulerpåt. uv-
dlaungmat ilane maligkaluarsimavai
avKutånile kåvialukåginalersimavdlu-
ne. ajornaKingmat perdlerortut ati-
ssarssuinik atissalersorpåt.
tauvale nåpåussuane anigortussår-
på. ukiut mardluk Kångiutut nåpau-
tåta tikipå sule sujugdlermernit ang-
nerussumik. autdlaisilerdlune pisugtu-
arungnaerneK ajorame, åsit unugkiar-
torå taimatut autdlarsimavoK. anåna-
ma oKalugpalårå, mérKane ånaissane
tikikamigit akunerssuaK uningavigi-
gai. tåssa autdlarpoK, sunauvfa aut-
dlavigdlune. taimane pinsip nalåne a-
nguterpagssuit ujaissigaluarput nani-
nagule. kingorna tusarssaujungnaer-
poK. taimågdlåt erininarsingitsoK ser-
Korpatdlangmik tusartaraut, tamånga
iliverKivingnit métagssuamik kingo-
raissut.
Kåumat migssiliordlugo KångiutoK
tusalerparput åpingagoK Junarse si-
nigtoK navssåråt. amap utoncaup Si-
pup ernersiånguatalo Kissugtardlutik
navssårisimavåt. tusardlugulo angu-
terpagssuit arpaliuput. mulutsiåinaK i-
nuk arpagdluinaKaoK: tOKungavoroK!
tikerKåramiko sinigtusorigamiko so-
raluåta paorngorfigalugo'autdlaiså sa-
nianitoK tigusimavå. atåtama erKar-
dlerigamiuk agssakartingmåssuk ati-
ssai Kutdlarterdlugit pilersimavå ilu-
påvane aumårnerssuaK. tunerssungme
isuatigut autdlaisimavoK. kisiånigoK
Kåumatåinarmut kukeKalersimavoK
ulamertunik ingigigsorssuarnik, sor-
dlugOK puissip kuké, åmagoK kinå
merKukaluarsimavoK kisiånigoK taki-
sungitsunik.
taimane ingminut toKutut taima pi-
neKartaratdlarmata ajoKip kuisima-
ssut akornånut ilerKungilå. tamatu-
male kingorna niuvertoruserput Kav-
dlunåK ajoKilo orKagsimassorssuput,
KivitorssuaK kuisimassut akornånut
niuvertorusivta ilerKuvdlugo. tåssalo
KavdlunåK ajugauvoK, icivitorssuardlo
iliveKarfingmut ilissauvdlune ivssu-
miginardlugo.
mamardlumatdlåraut
Elisipat kissarssumukariardlune i-
gaK Kulangerdlugo nautsianik Kali-
paiailerpoK. kissarssut ivssuatsiarssu-
arnik Kissugtoriardlugo pilerpoK:
— agsutdle tåssa kalåliunarpoK, au-
marutigssatdlunit atornigssåt naluva-
ra, Kalatsuigissaravkit. Kanga kalåli-
mininarssuit nerigatdlaravtigik pit-
saoKissoic, måssåkut kigdloK utorna-
livdluta Kavdlunåminerssuit sågpavut.
Kanga anånama ulangnerussat utdlu-
git suaussalerdlugit pissoic, måko sér-
nat kakitdlarnat orssersordlugit, tai-
mak pingikuvta åtåt natserssuitdlunit
aKajarue pångnangnik imerdlugit or-
ssulerdlugit, mamardluinatdlåraut!
taimane kalålimemgit akikitsut sua-
lugtut, åmame aningaussaK naleKar-
nerugatdlarmat. puissip amia pisini-
arfingmut tunivdlugo 45 ore, Kalera-
lik angivdluinarune 5 ore aKigsseK 8
ore. måtaK neKilo akeKångitdlat. a-
ngussoKarpat téssa kisiåne kikut ta-
maisa pajugtordlugit. kina isumalior-
pa sule umaussårdlune kisiåne taimå-
narssuaK akilerdlugo kalåliminingua-
mik tåkuviulisassoK?
ila, sut tamarmik avdlångorput, nu-
nalunit åma avdlångorpoK. åkåna
K’uilik Kanga Keicertangåtdlugssusi-
magaluaK, månåkut amiåkuerutiler-
sok. atåtama oKalugpalårissarpå inu-
sungneratagOK nalåne sujatsivilig-
ssuait igdlorssuarmik nåpartarpagssu-
aKardlune. uvnia Kavånga avungau-
ssorssuit takanunga tangmårunik tu-
perpagssuit, taimak uvdlågssångoriar-
tornerssuanut seKinerssup kavlnartup
atåne påtåutorssuit. manåkutdle tå-
ssaKa pingugtånguaK atauserdlunit a-
miåkuva.
unangmissorssuit
atåtama åma OKalugpalårissarpå
Kanga umiarpagssuit avénga Kavånga-
lo Isortup erKåne Auverme katerssu-
tartorssuit. uvnia taimak unangmi-
ssorssuit. atåtaga åma OKåtaissartune
akigssarsisimavoK, akigssarsiaralugi-
ngoK tugtup amerssue pingasut, tug-
tup nivkorssue Kilertat pingasut, tu-
norssuitdlo. oKåtaissarfigisimavåt imit
avdlornernik 35-nik ungasigtigissu-
mut nåpardlugo. KåinamingoK parru-
tilitdlarångamik umiamigdlo sukå-
niutorssuvdlutik, tåssalugoK avangnå-
miut unangmissagssaunatik ajugauju-
åinardlutik. avangnåmiungOK iporig-
sortait tåssa Putdlore, UnakasiåK, Iå-
kuluk Inguardlo. uvnia umiaK autdla-
riatdlarångame nérKulugtuinångor-
dlune!
Juka igalånukarpoK Ilulissat ka-
ngerdluåne iluliarssuit seKinermit Kiv-
dlålugtuinait tungånut issikuserdlune.
— méraugatdlarama utorKait OKa-
lugpalårtut tusartarpåka, itsarssuaroK
kangerdluk sikoKångitsorssugaluar-
tOK, pilerpoK. usiuvfamigOK åma Ilu-
lissat kangerdluat Tunumut atasima-
galuartoK.
månåkut tåssa sut tamarmik avdlå-
ngorput, inuit, nuna inunerdlume. u-
miat oKalugtuåinéngorput Kåinatdlo
ikigtuminérarssuångordlutik, måko u-
miatsait pujortulérKatdlo kisisa piler-
matigik, use, åma isingitsiartutit Is-
landimit nålagiartut tusarnårivka ra-
diokut!
ilale inuneK avdlångoraluaKaoK.
Jørgen Fleischer.
Hegn . Gitre . Traadkurve . Gelændere
Porte og Laager
Alt Smedearbejde — Alle Reparationer
ungalugssat Kagssutaussat. avssiaKutigssat
KagssutaussårKat kdréreat saviminernit nuio-
ragkat. tungmencat napassugssait. matorssuit
nautslvitdlo matugssait.
EMIL DEDERDING
Glasvej 10 — København NV Ægir 103
Elæd Osm
over
kiksit aKitsut mamartut åmalo
Bisca biscuits mamardluartut su-
milQnit pineKarsinåuput.
Overalt kan De få de lækre, sprø-
de kiks og de velsmagende Bisca
biscuits.
AKTIESELSKABET
ENGELSK-DANSK BISCUITS FABRIK
dans kit ktiuglkulnik pllersuiisoK
Leverandør til det kgl. danske hof
avåtaminik putdlaissoK.
66