Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 47

naluneicångilaK ajomartorsiutit
Kalåtdlit-nunånut tungassut a-
jornånginerussumik pilertome-
russumigdlo KångemeKartineKartar-
mata inungnit Kalåtdlit-nunanlngisåi-
narsimassunit imalunit Kalåtdlit-nu-
nånik, pissutsinik Kalåtdlit-nunånilo
inuniarnermut tungassunik kigdliling-
mik påsisimassaKartunit, akerdlianig-
dlo, pissutsinik Kalåtdlit-nunanut tu-
ngassunik påsisimassaKameruleråine
ajomartorsiutit nåpitat KanoK iliuse-
Karfiginigssait ajomamerulertarpoK.
sujomatigut månalo pissutsit sanig-
dliutingikaluardlugit Kularutigissaria-
KarunångilaK styrelsetorKame periaut-
sip nakoKutigisimangmago inuit Ka-
låtdlit-nunåne ajornartorsiutinik su-
liaKartut ukiorpagssuarne Kalåtdlit-
nunåne sulisimanermikut — amerdla-
nertigut inusungnermingnile suliner-
tik autdlarnersimavdlugo — perorsa-
gausimangmata ajornartorsiutinik Ka-
låtdlit-nunånut tungassunik suliaicar-
nigssamut, tamatigutdlo ilisimangnig-
tuvdluartarput ajomartorsiutit Kå-
ngerniarnigssånut Kagdlikut periusig-
ssanik.
imaKa amerdlasut OKarumåsåput
periausitorKame åma sångéKutaussoK
atorfigdlit sivisuvatdlåmik Kalåtdlit-
nunånitarnerat taimaisivdlutigdlo
angnertumut issigingningnigssaralua-
mingne kigdlilemeKartardlutik. tai-
måinerusinauvoK issigingnigtarnerit
uvdlumikut atorneKartut atordlugit
taimane issigingningnernit avdlaussut.
taimanilume åma atautsimik ajornar-
torsiuteicarpoK sianigineKartumik tu-
ngaviussutdlo ilåt — imaKa pingår-
nerssåt, — sulingivfeKartameK ava-
lagdlune, sivisunerussumik feriaKarsi-
naunigssaK, uvdloK måna tikitdlugo
Kalåtdlit-nunåne suliaKartunut atorti-
neKartarpoK.
tamarmik taimåikaluartut ukiut i-
ngerdlanerine imåituarsimavoK, uv-
dlordlo måna tikitdlugo ajomartorsiu-
tit Kalåtdlit-nunanut tungassut pine-
Kalerångata pingårtumik „kalåtdlit“
tungånit tikuameKartardlutik „Kalåt-
dlit-nunåne pissutsit ingmikut itut“.
tåuna uteKåtåmeKartuartoK Kular-
nångitsumik amerdlasut Katsunarsi-
nartumik taiumåsavåt, OKauserdlo,
Kalåtdlit-nunåne pissutsit ingmikut
itut, miserratigineKartardlunilo nu-
ngutiniameKartarsimavoK ilungersuti-
gineKarneratut igdlersorneKarneratut-
dlo såkortutigissumik, taimåtaoK ilåne
atomerdlungneKartarsimavdlune sor-
dlo åma encortumik atorneKartartoK.
tauvame OKautsine tåukunane ima-
Ka nalominartOKaranilo ingmikut ltu-
mik taissariaKartoKångikaluamerpoK,
imåinane „Sesam, angmarniarit", i-
måinanilunit Kalåtdlit-nunånik nuå-
naringnigdluartut kisimik pigissarigåt,
tåssauvordle ajornartorsiutinik Kalåt-
dlit-nunånut tungassunik suliaKarsi-
naugåine suliaKartariaKaråinilunit tu-
ngavigissagssaK pingitsoranilunit
nautsorssutigissagssaK.
Kalåtdlit-nunåne pissutsit „ingmi-
kut itut“ OKaluserigåine tamatumuna
pissusigssamisortumik sanigdliussine-
KartarpoK, sorunalume Danmarkime
pissutsit atutut sanigdliuneKartardlu-
tik.
KangaunerussoK nunap oKalugtuari-
ssauneranut Kimerdluigåine takuvdlu-
gitdlo Danmarkime nålagauvfiup su-
livfeKarfine Kalåtdlit-mmåt pivdlugo
suj ornatigut OKatdlisigineKarsimassut
nåpituartariaKarpoK Kalåtdlit-nunåne
pissutsinik ilisaringnigsimångineK piv-
dlugo OKauserineKarsimassut suliag-
ssatdle ajungitsunik inerneKarnerinik
kinguneKarsinaussartut, inungnutdlo
Kalåtdlit-nunånik ilisarisimangnigtu-
nut nålaordluameKartarpoK.
1835-ime Kalåtdlit-nunåne pissutsit
pivdlugit kommissione pilersineKartoK
1840-ime isumaliutigssissumine mar-
dlungordlune avigsimavoK, tåssa a-
merdlanerussut ingmikut isumaKar-
dlutik åmalo ikingnerussut ingmikut,
atauserdle kommissionime isumaKati-
gissutausimavoK, tåssa inåssutigisima-
gamiuk Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ata-
juartunik kommissioneKåsassoK ilau-
ssortaKåsavdlutik „påsisimangnigdlu-
artunik, angutinik suliagssamut tama-
tumunga soKUtigingnigtunik, atorfig-
dlitdlo Kalåtdlit-nunåt pivdlugo su-
liaKartut nalunaerutinik pissariaKar-
tunik navsuiautinigdlo tåukununga
sarKumiussissåsåput, ukiutdlo tamai-
sa atancingningårdlutik nålagauvfiup
aningaussauteKarfia kungimut tungå-
ssuteKartOK avKUtigalugo sujunersute-
Kartåsåput ukiume tugdliutume Ka-
låtdlit-nunåne Kalåtdlit-nunåtdlo
pivdlugo sut suliarineKåsanersut.“
kommissione tåuna atajuåinartug-
ssaK autdlamerneKångitsorpoK. 1851-
ime kommissione nutåK pilersineKar-
poK ilaussortalik „angutinik påsisima-
ssaKardluartunik Kalåtdlit-nunåne
najugalingnik suliagssanik Kalåtdlit-
nunånut tungassunik isumaliutiging-
nigtartugssanik kingomalo suliagssat
pivdlugit isumaliutigssissugssanik su-
junersuteKartugssanigdlo".
påsisimassaKardluartut Kalåtdlit-
nunånitutdlo tåuko ilagait Holbøll
Rinkilo, åssersutitutdlo taineKarsinau-
vok suliagssat Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassut nålagauvfiup agdlagfeKarfia-
nut sumut atatineKåsanersut pivdlugit
isumaliutigsslssume OKautigisimang-
mago „måssa Savalingmiune pissutsit
Islandime pissutsinut åssingussuteKar-
sinaugaluartut påsineK ajomångilaK
Islandime Kalåtdlit-nimånilo pissutsit
åssigingitdluinartut nunap nangmineK
pissusianut åmalo inuinut tungassuti-
gut.“
1856-ime nålagaK Holbøll suliagssat
Kalåtdlit-nunånut tungassut sujorna-
tigut månalo pivdlugit isumaliutigssi-
vok, téssanilo ima OKarsimavoK, „nå-
lagkersuissut måna tikitdlugo isuma-
gissarsimagåt handelip pissortaKarfia-
nut ilautineKésassoK angut sivisumik
Kalåtdlit-nunåmsimanermigut Kalåt-
dlit-nunånik påsisimangnerKigsårtoK,
KanoK ilivdlune taimåitOK pingitsor-
neKarsinaussoK ilumut påsineK ajor-
naKaoK“, ilångutdlugulo OKautigå „Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo ilsimassaKéngi-
neK miserratigiumångikéine imaKa a-
jusångikaluarpoK, tamånale neriutigi-
ssariaKångilaK.“
ministeriamut sujunersut Rinkip i-
ma autdlarKauserpå: „suliagssat ka-
låtdlinut tungassut agdlautiginialerå-
ngavkit ajornartorsiuterujugssuaK ta-
måkununga tungassoK malugissarsi-
mavara, tåssa OKautsit ikigtut ator-
dlugit encortumik erssencigsumigdlo
agdlautigisavdlugit pissutsit pissutsi-
nit uvagut sungiusimassavtlnit av-
dlauneroKissut, agdlåt OKautigissagssat
taigutitdlo atorneKarnerussut, ivkunu-
nga ilånguniåsavdlugit erssencingne-
russumik navsuiarnagit kigdlilerna-
gitdlo, ajornångivigsumik pissutauler-
sinaungmata issigingningnermut ig-
dluinarsiortumut encungitsumutdlo.“
1877-ime åma Rinkip nangencigpå
agdlagkamine „Kalåtdlit-nunåt Dan-
markimut atatinamiåsagåine ilioriau-
sigssaK pissariaKartoK pivdlugo“-me
ilåtigut 1840-mit sujunersune Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo kommissionip a-
tajuartugssap pilersineKarnigssånik,
kommissionilo „ilaussortaKartariaKar-
dlune ilisimangnigdluartunik, ilisima-
ssa.Ka.rneK pigssar siarineKarsinaung-
mat Kalåtdlit-nunane sivisumik uni-
ngasimanikut kalåtdlit akornåne suli-
simanikut aitsåt."
1906-ime autdlarnerneKarpoK det
grønlandske selskab, sule uvdloK må-
na tikitdlugo atassoK. peKatigit tåuko
pilersineKarnigssånut suliniameK i-
ngerdlåneKarsimavOK niuvertusima-
ssunit ardlalingnit, tåukua kajumigså-
risimangmata inungnut sujomatigut
Kalåtdlit-nunånut atåssuteKarsima-
ssunut katerssunigssamik, katerssu-
nerme tåssane OKaluserineKåsavdlune
peKatigingnik autdlaminigssamut piv-
figssaulernersoK, peKatigingne inuit
utorKaunerussut inusungnerussutdlo
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo atorfeKarsi-
massut nåpisinaussåsangmata ing-
mingnutdlo ilisareKatigingniardlutik
ajomångigpatdlo Kalåtdlit-nunåt ka-
låtdlitdlo pivdlugit iluaKutaussugssa-
mik suliniåsavdlune, tåssa peKatiging-
nut ilaussortat tamatumuna aperine-
Karsinaussåsangmata åmalo påsiniai-
vigineKardlutik påsissutigssatut oKau-
tigigamiko Kalåtdlit-nunåne pissutsit
tåukulo iluarsagaunigssånik apencut
tamatuma nalerpiåne pissarialerujug-
ssuångormat. peKatigit sulinigssartik
pivdlugo OKauserissåne ilåtigut OKau-
tigineKarsimavoK „Kalåtdlit-nunåne
inåtigssarsiomermut tungassut suju-
arsameKarnigssåt ineriartortineKar-
nigssåtdlo nuname pissutsit piviussut
tungavigalugit ingerdlåneKångikune
inuit pigssarigsåmerulemigssånik su-
juarsainiamerungitdluinartoK...o-
Kautigeriardlugulo, avKutigssat ikiu-
tigssatdlo atorneKartariaKartut piv-
dlugit OKautigineKartorpagssuit på-
singnigdluarsimanermik ugpemarsai-
ssflssut, måssale OKautigineKartut i-
lait ugpemarsautauvdlutik inungnut
pigssarigsårnerulersiniagkanut pissut-
sinutdlo iluarsameKartariaKartunut
påsisimassaKånginermut, oKauserissat
nangingneKarput: „Kalåtdlit-nunåtdle
ingmikut ingmat, nunåta pissusia kli-
malo sule taimaingmata nunalo sule
sumivfingminingmat — ukiut tamaisa
uvdlorpagssuit silarssuarmut avatimi-
nitumut atåssutaerutivigtardlune, inu-
ilo (soKutiginago inoncåve eskimot
nagguveKatigit ukiut ingerdlanerine
takornartat auånik akuneKarsimasi-
naussut) peroriartorsimavdlutigdlo i-
nungorsimangmata atordlugit pissutsit
nunap pissusiata taimåititai, åma i-
nungne tåukunane navssågssaKarpoK
taineKartartumik inuiaKatigit ilordli-
kut pissusiat, tåunalo pigiliutivingne-
KarsimavoK, agdlåme avdlanit såkor-
tunerussumik pigiliuneKarsimavoK
nunap avdlanut atåssuteKångitdlui-
namera pissutigalugo; tamånalo påsi-
neK ajornaKaoK Kalåtdlit-nunåne a-
ngalanerinåkut, agdlåme ukioK atau-
seK ukiutdlunit mardluk Kalåtdlit-
nunånxkaluaråinilunit, aitsåtdle ukior-
pagssuarne nunap inuvé inoKatigisi-
magåine, uvdlune ajungitsune ajortu-
nilo peKatigalugit, pisinauvdluagka-
mingnltutdlo takuvdlugit...nagga-
tåtigutdlo OKarput: „tåussuma iluane
katerssorniameKarput kikut tamaisa,
taineKarérsutut itunik misiligtagaKar-
simassut ineriartutausmaussunik, i-
malunit Kalåtdlit-nunåne angalaner-
tigut nunavdlo pissusianut inuinutdlo
ilisarssinikut avdlatigutdlunit téuku-
ninga soKUtigissaKardlualersimassut
påsisimassaKalersimassutdlo sut suli-
arineKarsinaussut suliarineKartaria-
Kartutdlo.“
åmåtaoK inatsissartut sianigilerpåt
Kalåtdlit-nunåne pissutsinut ingmikut
itunut ilisarisimangningneK iluaKu-
taussoK. taimalo styrelse pivdlugo i-
natsisit 1912-imit pissut OKaluseritit-
dlugit sujunersutigineKarpOK Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo nålagkersuinerme
nutåmik atorfeKarfeKalisassoK kigsau-
tigineKarmat Kalåtdlit-nunåne Kav-
dlunåt tjenestemandiussut nålagau-
ssok sujulerssortigalugo aperKutit ka-
låtdlinut inuiangnut soKUtiginartut o-
Kaluserissåsavdlugit. sujunersutikut
tåssuna 1877-imit sujunersut kommi-
ssionimik atajuartugssamik erKaima-
neKarsimavoK, taimåitordle pingårtit-
dlugo oKautigineKarsimavdlune ataut-
siméKatigigtarnerit kommissionimit a-
tajuartugssamit una iluatingnautigi-
nerugåt atautsiméKatigmgnemut i-
laussortagssat tåssåusangmata inuit
tamatuma nalåne Kalåtdlit-nunfinltut
taimåitumigdlo sujunersutit ingming-
nut sarKumiuneKartut pivdlugit aju-
nginerujugssuarmik OKauseKarfigisi-
nauvdlugit kommissionip tjeneste-
mandinit „atortorérsimassunit“.
åssersutinik avdlarpagssuarnik tai-
ssagssaKarsinaugaluarpoK Kalåtdlit-
nunåne pissutsit ingmikut itut ukiune
kingugdliunerussune åma OKaluseri-
neKartarsimanerånik sordlo åma dan-
skit inatsissartuine.
åssersutitdle taineKartut takutipåt
tamåna Kangarssuardle agdlåme ukiut
100-t sivnerdlugit ingerdlanerine OKa-
luserineKartarsimassoK, uvdlumiku-
taoK åma taima ilumortigissumik o-
KaluserineKarsinauvoK, sorunale er-
Kaimavdlugo ukiut ingerdlanerine i-
neriartorneK pingårtumik teknikimut
tungassutigut pisimassoK.
pissutsit sut Kalåtdlit-nunåne ing-
mikut itutut OKautigineKarsinaunersut
tamåkerdlugit nalunaersorniåsavdlu-
git ajornåsaoK, tåssame tamåna soru-
name åma pissuteKardluinåsangmat
sumut tungatitdlugo OKauseK atome-
KarnersoK, kisiåne det grønlandske
selskabip 1906-imit sujunertarissane
pivdlugo sancumiussineratut pingårti-
tat atausiåkåt tikuameKarsinåuput
ersserKigsumik takutitsissut sule tai-
ma OKalusavdlune erKortussoK nå-
langniartariaKartordlo.
taimalo Kalåtdlit-nunåta silarssup
sukutsiane inigssisimanera uparuar-
neKartuåinarsinauvoK, Danmarkip nu-
natainit avdlanit avigsårsimavdlune
Kap Farvelip tungåinånut 3000 km
sivnerdlugit, Nungmutdlo 4000 km
migssiliordlugit, 5000 km-itdlo mig-
ssiliordlugit sordlo Upernavingmut.
uparuarneKartuåinarneKarsinåuput
Kalåtdlit-nunåne nunap ilarujugssue
ukiup ilarujugssuanut avatimingnut
atåssuteKartineKarsinåungitsut sikut
éssigingitsut patsisigalugit. tamatu-
mungalo tungatitdlugo pissusigssami-
susaoK uparuåsavdlugo Kalåtdlit-nu-
nåt KåKartujussoK avKuteKångitsoK,
Kap Farvelimit Thulemut 3000 km
sivnerdlugit isorartussuseKardlune u-
kiune kingugdlerne tingmissartortar-
nerit tåisångikåine aussaunerinåne
imåkuinaK angatdlåssissoKarsinau-
ssok, nunavdlo ilaine ukiukut Kimug-
simik, tamåko tamarmik Kavdlunåt
nunåne pissutsinut nalenciutdlugit a-
jomakusornartuvdlutigdlo arrinartu-
ssut.
Danmarkime pissutsit sanigdliutdlu-
git sineriarujugssuarme tamåne Ka-
låtdlit-nunåta inue amerdlavatdlå-
ngitsut — 30.000-inik amerdlåssusig-
dlit — siaruardlutik inuput nunaKar-
férarpagssuarne angnerussune ming-
nerussunilo, perKautåne sulilume åma
nunap ilaine åssigingitsune pissutsinit
tungavigssanitdlo inutigssarsiorner-
mut tungassunit pissuteKartunit, åmå-
taordle kinguårigpagssuit atugåinit i-
nussautsinit pissuteKartunit. nunap i-
nue sule kalåtdlinit nagguveKarput
måssa akuneKariartuinarsimagaluar-
dlutik, måssalo åma Danmarkip nu-
natainit avdlanit pissunit nunasissunit
ilalerneKarsimagaluardlutik. inuitdle
amerdlanerssait sule kalåtdlinit nag-
guvigissamingnit malungnauteKar-
tuarput taimåtaoK Kalåtdlit-nunåta
sineriåne inunermit inunermilo atug-
kanit. taimåtaoK nangmingneK OKaut-
sitik atortuarpait, encarsartausiat på-
singnigtarnernit tamatumunga tunga-
ssunit sunigausimavoK måssa soruna-
me åma ukiut ingerdlanerine tamatu-
munga tungatitdlugo sunigaunikut av-
dlånguteKarsimagaluartoK.
kulturimut, inuiaKatigissusermut,
nålagkersuinermut aningaussarsior-
nermutdlo tungassutigut nunap inue
sunigausimajuarput ukiut Kulingajait
matuma sujornamut agdlåt kisermåu-
ssivdlune niuvemerup nunalivfigine-
Karnigssamigdlo inerterKutip taimane
atortussut atåne inunertik tamatumu-
nga nalericutungorsagaK ingerdlåsi-
magamiko.
nuna tåuna inuilo aningaussarsior-
nerup tungåtigut matumuna malung-
nauteKarput tåssa angnikitsuararssu-
åinarmik kalåtdlit inuinait aningau-
ssauteKarmata nunavdlo tunissagssi-
omermut atortue sule nålagauvfing-
mit pigineKardlutigdlo ingerdlåneKar-
mata.
silap pissusiatigut nuna inuilo ma-
lungnauteKarput nunap angnerssaru-
jugssua issigtup kujåmut kigdlingata
avangnåningmat ukiumutdlo kiåssu-
seK avguaKatigigsikåine nunap ilåne
sumilunit kiåssuseKénginga j angmat,
ukiumutdlo nunap ilaine sunilunit uv-
dlut 200-nit ikingnerungångitsut issig-
fiussarsimangmata.
tamatumungåtaoK ilauvoK ukiune
kingugdlerne Kuline sukavdluinartu-
mik ineriartorneK Kalåtdlit-nunåne
uvdlumikut pissutsit Kimerdloråine i-
neriartorneK tamåna aulajangéKatau-
ssugssauvdlune Kalåtdlit-nunåne pi-
ssutsit ingmikut itut pivdlugit påsing-
ningnermut.
ineriartornerup tamatuma nagssata-
rå avdlångortineKardluinarnera kalåt-
dlit inunerata, kisermåussivdlune niu-
vernerup nunalivfigineKarnigssamig-
dlo inerterKutip atorungnaersitaune-
rata., nunap nålagauvfiup ilagissåtut
naligitineKalerdlune akuerineKarnera-
ta, nunap nålagkersorneKarnerane pe-
Kataulernerup, pissutsit påsissatdlo a-
ningaussarsiornermut tiingassut av-
dlångortineKardluinarnerata, nålag-
kersueriautsip nutauvdluinartup o-
Kartugssautitanik nutånik ilaKartup
pilersineKarnerata, ilaKardlune suliv-
fingnik sujomatigut ilisimaneKångit-
sunik, Kavdlunåt suliartortitat aut-
dlartineKartartut amerdliserujugssu-
arneKamerata, ilåtigut atorfit nutåt
inugtalersusavdlugit ilåtigutdlo suli-
ssugssanik pissariaKartitsineK angner-
tusigalugtuinartOK nåmaginarsitiniar-
dlugo åssigingitsunume tungassutigut
sulissugssat pissariaKartineKalersima-
Kingmata.
soruname tamålcua inuneK Kalåt-
dlit-nunånilo inunermut tungassut
■ingmikut malungniuteKarfigai, tai-
mailivdlunilo pilersineKarsimavdlutik
ajomartorsiutit nutauvdluinartut av-
dlauvdluinartutdlo danskit nålagauv-
fiata sivnerane avdlame ilisimaneKar-
tuningarnit.
suliartortitarpagssuitdlume åma ing-
mikut ajornartorsiortitsiput danskit
■inuiåussusiåne nåpitagssåungitsunik
suliartortitat ukiune sivikitsune sivi-
sunilunit suliartorsimagaluarpata.
Kalåtdlit-nunåne pissutsit ingmikut
itut atausinarmut tungatitdlugit ator-
neKarsinåungitdlat, amerdlasorpag-
ssuputdle pissuteKardlutik sumut tu-
ngatitdlugit OKaluserineKamersut i-
malunit atorfigssaKartineKarnersut.
avdlångorérsarpume Kalåtdlit-nu-
nåta avangnarpasigsuane pissutsit i-
malunit kujasigsuane pissutsit OKalu-
serineKalerångata, inutigssarsiorner-
mut sujulerssuinermutdlunit tunga-
ssut oKaluserineKalerångata, imalunit
pissutsit inungnut tungassut OKaluse-
rineKalerångata, imalunit pissutsit
tjenestemandinut tungassut OKaluse-
rineKalerångata.
amerdlasorpagssuarnik taissagssa-
KarunångilaK pissutsit pingortitamut
tungassut inuitdlunit isumåta erKar-
sautaisalo malungniutamerånut tu-
ngassutigut tåukume OKautigineKarsi-
néungingmata tåssaussut Kalåtdlit-
nunåne pissutsit ingmikut itut.
soruname ima oKautigineKarsinéu-
ngilaK Kalåtdlit-nunåt ingmikordlui-
naK itussoK misiligtagkatdlo nalunae-
rutitdlo nunanit avdlanit pissut Ka-
låtdlit-nunåne atorneKarsinåusångit-
sut. Kalåtdlit-nunånile pissutsinut
ingmikut itunut påsingningneK ilisi-
mangningnerdlo tungavigalugit naler-
KutungorsaineK amerdlanerpåtigut pi-
ssariaKartusaoK anguniagkat angune-
Karnigssånut.
»Kalåtdlit-nunane agdl. C. F. Simony
pissutsit ingmikut itut«
48