Atuagagdliutit - 01.01.1961, Page 96

agdl.
provst
Holger
Balle
titarnerit
ingerdlaKatlgigsut
nåpingisåinartut
piviussorsiusaguvta (taimailiorniar-
tariaKarpugutdlo nauk uvdlorsiomer-
ne oKautsinik kusanarsagaugaluardlu-
tik imaKardluångitsunik atuerKajå-
narsinaussaraluartoK) miserratigisi-
nåunginguatsiarparput kalåtdlit dan-
skitdlo suleKatigingnerat ilåtigut ti-
tamernut sangmiveKatigigkaluardlu-
tik ingmingnit alimitsiarsimassunut
erKainartarsimassoK. imåipoK: kalåt-
dlit danskitdlo tamarmik ingmikut su-
lingåtsiarsimagaluarput angussaKa-
ngåtsiardlutigdlo, kisiåne suleKati-
gingnerat Kanon angnertutigisimava?
taimåitordle kalåtdlit danskitdlo su-
leKatigingneråne ilumut nuånårutigi-
ssagssaKarpoK. ilåtigut kalåtdlit dan-
skitdlo ingmikutårdlutik sulinarnatik
suleKatigigsimåput, atausiussunigdlo
namagsiniagaKardlutik peKatigilersi-
mavdlutik, inugtutdlo inuiaKatigigtut-
dlo ingmikorutigissatik nåmagsinia-
gagssap iluagtinigssånut iluaKUsiut-
dlugit. taimåikångat kalåtdlit danskit-
dlo erKarsariartautsimikut ilerKumi-
kutdlo periautsimikutdlo åssiglngissu-
tait åndaglngissutaunatik iluaKutau-
simåput, kalåtdlit danskitdlo iliniar-
figeKatigigsimangmata ingmingnutdlo
tapersersuissarsimavdlutik. taimåikå-
ngat kalåtdlit danskitdlo suleKati-
gingnerat (titarnernut sangmiveKati-
gigkaluardlutik ingmingnit alimisima-
ssunut åssersutariaKamane) åssersu-
neKarsinaussarpoK agdlunaussamut
agdlunaussanit mardlugnit ingming-
nut nuiusimassunit sanaussumut. tai-
maikångåme inuiaKatigit tåukua suli-
niarnerisa sangmiveKatigiginamatik
atautsimut kåtuneKartarput sunivige-
Katigigtardlutigdlo: taimailivdlunilo
suleKatigigdlutik suliniamerata iner-
nera kalåtdlit danskitdlo kisimitdlu-
tik suliarisinaussånit pitsauneruler-
sarpoK.
isumaKarpunga Kalåtdlit-nunånitit-
dlunga suleKatigingniviussoK taimåi-
toK Kavsinik takussarsimavdlugo. å-
ssersusiutdlugo OKautigisinauvara pa-
lasit danskiussut ajoKitdlo kalåliussut
suleKatigingnerat Kavsitigut taimåi-
tarsimassoK, imaKa pingårtumik pa-
lasip inusugtup angnertumik iliniarsi-
magaluardlune misiligtagakitsup ajo-
Ke ajoKiunerdlunit sivikinerussumik
iliniarsimagaluardlune misiligtagartu-
nerussoK suleKatigigångago. nangmi-
nerme Kujamasutigalugulo encaiuå-
savara inusugtungutitdlunga kalåtdli-
sutdlo OKalungnerup tungåtigut sapi-
pajårtitdlunga ajoKiugaluamik Johan-
nes Petersenimik ajoKiunermigdlo Ja-
kob Lundimik suleKatigingnigsimane-
ra. isumaKarpungalo iliniarfigssuarme
mérKatdlo atuarfine iliniartitsissut
kalåtdlit danskitdlo suleKatigingnerat
Kavsinik taimåitarsimassoK, danskinut
kalåtdlinutdlo iluaKutaussardlune isu-
magssarsissutaussardlunilo.
landsrådime kommunalbestyrelsem-
lo suliniarneK soruname taima agtigi-
ssumik ilisimångikaluarpara, takusså-
kale tusagkåkalo najorKutaralugit o-
Karsinausoraunga tamatumunåtaoK
suleKatigingneK Kavsinik agdliartorsi-
massoK tamarmiunerujartulerdlunilo.
suleKatigingneK tåuna imaiginarsima-
soringilara sordlo arssautdlancigsor-
ssugaluardlune nangminérniåinaru-
matuvatdlårtup arssåutOKatiminik
„suleKatigingningnera", isumaKarpu-
ngale suleKatigingneK tåuna Kavsiti-
gut imåitarsimassoK sordlo arssåutut
arssåutoKatigiviutdlutik ingminik niv-
tarsåuniarneK sujunertarinago arssåu-
toKatigit iluaKutigssåt pingårnerpåtit-
dlugo piginåussutsisik tamaisa suleKa-
tigingnerup iluagtinigssånut iluaKusi-
ukångatigik.
kalåtdlit danskitdlo suleKatigingne-
råne amigautaussarsimavoK atorfit pi-
ngårnerit akissugssåussuseKarnarner-
paussutdlo akugtuvatdlåraluartumik
kalåtdlinut tuniuneKartarsimangmata.
tamatumuna pissariaKartipara måko
ersserKigsåsavdlugit: 1) Kalåtdlit-nu-
nåta nangmineK Kitomarissaisa ilaisa
amerdlanerussut suliagssanik taimåi-
tunik suliagssineKartalernigssåt suli-
ssutigissariaKarpoK sujumutdlo pia-
rérsarneKartariaKardlune. inusugtut
periarfigssaKartariaKarput iliniamikut
kalåtdlit danskitdlo
suleKatigingnerat
suleKatigingneruva?
sungiusarnikutdlo suliagssanut tai-
måitunut piginångorsåsavdlutik, inii-
sugtutdlo nangmingneK angnertuneru-
ssumik iliniarnigssamik periarfigssat
atortariaKarpait, nauk imaKa suliag-
ssat avdlat suliagssaKarnerungikalu-
ardlutik akigssarsiaKarnamerugaluar-
tut. 2) kalåtdlit ilåtigut suliagssat nu-
tåt tungånut sule misiligtagakineru-
gatdlarnertik kångusutigissariaKångi-
låt. puiortariaKångilaK misiligtagkat i-
lerKuliussagssatdlo europamiut ukiut
untritiligpagssuit ingerdlaneråne ka-
terssugait kalåtdlit ukiut Kavsigsu-
nguit ingerdlaneråne katerssortaria-
Karsimagait. OKautsit „inuiaKatigit ki-
nguarnerusimassut" igpigissaraluarpa-
vut, nikagingningnermik erssiutaussu-
tut issigerKajåssaravtigik. månale å-
ssersusiusinauvarput: 10 kilometerinut
arpaliunerme arpaliutut ilåt ilaminit
kingusingnerungårtumik autdlartisi-
nausimassoK, agdlåme ilame arpånia-
gagssap agfå avKUtigeréråt aitsåt aut-
dlartisinauvdlune. tauva kingusingne-
rungårtumik aitsåt autdlartisinausi-
massup kångusutigissariaKåsanerpå
arpangnerup ilåtigut kinguarsimalå-
raluarune? — taimatorpiardlo ipoK
kalåtdlit atugåt. nangmingneK pissu-
ssutiginago kingusingnerussumik aut-
dlartisinaulersimåput inuiaKatigit tek-
nikip atortorigsiartorneruvdlo tungå-
nut „arpaliuneråne" (ingiarniuneråne).
sujuariartutaussoruj ugssusaoK kalåt-
dlit påsiartorpåssuk, sordlo Kavsit på-
serérsimagåt, ilåtigut kinguarsimagat-
dlarneK misiligtagakinerunerdlo nar-
runarsautåungitsoK. erKigsivdluta kå-
ngusungnatalo ima oKarta: nalungi-
larput ilåtigut kinguarnerusimassugut
(sordlume åma ilåtigut sujuamerusi-
magaluartugut, sordlo åssersutigalugo
Kåinamik piniamerup tungåtigut, ima-
Kalo åma Kavsitigut inugtut inoKati-
gigdluarnerup suleKatigigdluarneruv-
dl0 ikioKatigigdluarneruvdlo tungaisi-
gut sujuarsimassutut OKautigissaria-
Karsimagaluardluta). suliagssaK piko-
rigdluinarfigigaluarput (piniameK) a-
merdlanerssavta månåkut inussutigi-
ungnaerpåt, suliagssatdlo atugkatdlo
uvavtinut nutaujussut sungiuniarta-
riaKarpavut, amerdlanerssavut piniar-
tuj ungnaerdluta aulisartungortariaKa-
ravta, nunaKarfmguarmiugaluardlu-
talo igdloKarfingmiungoravta. tai-
måitumik issertuarata OKarsinauvugut,
norgemiunit savalingmiunitdlo avatå-
liartautinik aulisarnerup tungåtigut
misiligtagakineruvdluta. tamåna kå-
ngusutigingilarput, sordlo åma auli-
sartugaluartup danskiussup savaling-
miussuvdlunit kångusutigissariaKåså-
ngikaluarå Kalåtdlit-nunane piniartu-
ngomiaraluartitdlune piniamerup tu-
ngåtigut kinguarsimanine misigisaga-
luarpago. ilåtigut kinguarsimagat-
dlarneK kångusutigissariaKångilaK.
kångusutigissariaKåsagaluarpordle ki-
nguarsimaneK namaginaraluaraine,
sujumukarungnaeraluaråinilo.
3) ersserKigsartariaKarpoK (kig-
dlingnamerpaussardlunilo kalåtdlit
nunåta nangmineK Kitornarissainit er-
ssentigsarneKarångat) naligigsitauneK
tåssauginångingmat pissagssaKarnikut
naligigsitauneK, tåssauvdlunile nang-
mineK akissugssaussutut nangminér-
dlunilo suleriatårsinaussutut nangma-
gagssanigdlo nangmåkiussiumassutut
naligigsitauneK, imalunit avdlatut o-
Kautigalugo naligigsitauneK tåssaugi-
nångilaK nålagkerssuissunik inoKati-
minigdlo piumavfigingningneK, nålag-
kerssuissutdlo inoKatitdlo KanoK ilio-
riarnigssånik utanrineK, téssauvordle
ingminutaoK piumavfigingningneK,
avdlatdlo KanoK ilioriarnigssåt utar-
Kinarnago nangminårdlune suliagssa-
mik autdlarnisinåussuseK.
4) måna ersserKigsartariaKarpoK:
kalåtdlit ilåt atorfit akissugssåussuse-
Karnarnerpaussut ilånik atorfinigti-
tåusagaluarpat (sordlo åssersutigalugo
landshøvdingingusagaluarpat) aut-
dlarKautånilo su,iulimisut pikorigtigi-
ngikatdlåsagaluarpat, tauva tamåna
ima isumaKartitariaKåsångikaluarpoK:
„takuvat, kalåtdlit suliagssat taima pi-
ngårtigissut suliarisinåungilait." suju-
limisume pikorigtigingikatdlarnera
piginaunikineruneranik pinane misi-
ligtagakineruneranik suliagssanigdlo
téukuninga sungiussfngikatdlarnera-
nik pissuteKarsinauvdluarpoK.
atorfinigtitsisagåinilo ima aperinar-
tariaKåsångilaK: kina ardlåt månåkor-
piau pikoringnerssauva? imale aperi-
ssariaKartarportaoK: kina ardlåt ukiut
Kavsisunguit k ångiuteriarpata piko-
ringnerpaulersimåsanerpa? atorfinig-
titsinerme imatungajak iliortariaKar-
tarunarpoK, sordlo efterskolerne ilini-
artugssanik misiligåine, ardlåt igdlo-
KarfingmiussoK ardlåt asimioKarfing-
miussoK. taimåipat nalunarnaviångi-
kaluarpoic niuvertOKarfingmioK må-
korpiaK pikoringnerussoK, niuverto-
Karfingmiut angnerussumik iliniarti-
taussaramik. kisiåne aulajangisagåine
kina ardlåt efterskolemut pissariaKar-
tOK nåmagsångilaK ima aperisavdlu-
ne: kina ardlåt månakut pikoringner-
ssauva? “ månale sapingisamik påsi-
niartariaKarpoK: „ukiut mardluk Kå-
ngiugpata kina ardlåt pikoringneru-
lersimåsava?"
kalåtdlit danskitdlo suleKatigigdlu-
arnerujartusagpata inuiaKatigit tåu-
kua ingmikorutigissåinik påsingning-
neK åmåtaoK pingåruteKarpoK. ilait i-
sumaKartaraluarput, kalåtdlit dan-
skitdlo suleKatigingnerat sujuarsarsi-
nåusavdlugo ima OKamikut: „kalåt-
dlit danskitdlo tamarmik ingmikut pi-
gissamingnik ingmikoruteKångitdlat",
ukiune kingugdlerne nipaujuåinaler-
Pok: „kalåtdlit danskiuput."
FOR KVALITETENS SKYLD
vitaminrige ærter
— MlvdlertOssat tamarmik
értanik C-vitamineaardluar-
tunik nuniangnlutfi aaerdlor-
tlgaussunik imaiarput
OKautsit tåuko tusarssaujuåinaralu-
artut erKorsoringilåka (imalunit påsi-
nerdluinernik pilersitsisinausoråka)
kalåtdlitdlo danskitdlo suleKatiging-
nerånut iluaKutåusangatingilåka, ka-
låtdlit danskitdlo inuiaKatigigtut ing-
mikorutigissatik inuiaKatigigsutdlo ki-
ngornussatik nikaginagit suleKatigig-
tugssaungmata. „kalåtdlit danskiu-
put“. åp, tamåna emoraluarpoK ima
isumarKartisagåine: danskit kalåtdlit-
dlo tamarmik nålagauvfingmut ataut-
simut atavdlutik inugtaoKatåuput.
taimåitordle inuiaKatigissutsikut o-
Kauserissatigutdlo kulturikutdlo inui-
aKatigiuput ingmikut itut. sordlo dan-
skit tyskiunatik tulungitsut, kalåtdlit
inuiaKatigissutsimikut ilerKumikutdlo
erKarsautautsimikutdlo danskiungit-
dlat. danskiunatik eskimujunatigdlo
kalåliuput. soruname agssortussutigi-
neKarsinaugaluarpoK kalåtdlit ilerKU-
mikut OKautsimikut erKarsariartautsi-
mikutdlo ingmikorutigissait sapingi-
samik piårtumik piartariaKarnersut
imalunit piarniameKångikaluardlutik
isumamingnit ukiut ingerdlaneråne
katagariartusanersut. kisiåne kalåtdlit
ingmikorutigissait tåuko tåssautitdlu-
git, kalåtdlit danskitdlo suleKatiging-
nigssånut iluaKutåusångikaluarpoK
ingmikorutigissat tåuko issigingitsu-
ssåraluaråine
erKarsariartautsikut åssigingissu-
taussut tåukua ilait tailårdlåka. soru-
name danskit tamarmik åssigéndgsa-
ngitdlat, sordlo kalåtdlitaoK åssigig-
dluinångitsut. taimåitordle atautsimut
issigalugit inuiaKatigigtut ingmikoru-
teKarput. sordlo åssersutigalugo: dan-
skit inuiaKatigigtut atugkatik pissuti-
galugit sujumut åntigssussineK piler-
sårusiornerdlo Kavsitigut pingårtine-
russarpait, sordlo åma nalivtine kalåt-
dlit niuvertoKarfingmiut Kavsitigut
sujumut årKigssussiniarnigssaK pissa-
riaKartutut misigilersimagåt. (sordlo
åssersutigalugo Kalåtdlit misigilersi-
mavåt, KanoK ukiumortumik aningau-
ssartutigssanik sujumut åndgssussini-
ameK iluaKutautigisinaussoK). igdlo-
Karferujugssuarne sulivfigssuamilo i-
nuit amei-dlasorssuit suleKatigigdlui-
nartariaKartarmata, pivfigssamik er-
KUitdluamigssap pingåssusia misigi-
neKariartortarpoK, sulissut atausiåkåt
måna misigissarmåssuk: inortuisaga-
luaruma tamåna uvavnuinaK pinane
suleKativnut ajoKutaussugssauvoK.1'
igdlumilo ningiussup åmåtaoK suliag-
ssane sujumut åncigssortaramigit ni-
ngiussup suliniamera angnertumik a-
jOKUserneKarsinauvoK, kivfaK nalu-
naerKårane tåssångåinaK soråisagalu-
arpat.
ingmikorutigissat tåuko (sordlo su-
jumut årKigssussiniarneK inungnigdlo
amerdlasunik suleKateKartameK) tå-
ssåungitdlat ingmikorutigissat inu-
nguserissat, tåssauvdlutigdle ingmi-
korutigissat inuit inuiaKatigitdlo (inu-
tigssarsiomermingne inuniamerming-
nilo tamarme) atugkamingnit suner-
nerånit pilersitaussårtut, taimåitumig-
dlo danskit kalåtdlitdlo tamåkununa
åssigingnerujartorput, uvdluinarne a-
tugkatik åssigingnerujartulernertik i-
ngiaKatigalugo. nunaKarférånguane i-
nutitdlutik, tamarmigdlo piniartutit-
dlutik, kalåtdlit angnertorujugssuar-
mik sujumut årKigssussisinausimå-
ngitdlat. sila pissutsitdlo avdlat nåla-
gauvfigingisatik pissutigalugit ima-
KårtorlariaKartarsimåput, ikigtungu-
ssunigdlo nunarKateKaramik amerdla-
sunik suleKateKarneK sungiusimasi-
mångilåt.
pissutsit taimåineråne kalåtdlit ili-
karsimavåt atugkatik nåmagisavdlu-
git. „atugkåka nåmagåka" — tåssa
kalåtdlit ingmikorutigissaisa ilåt, dan-
skisutdlunit iluamik nugtersinåungi-
lara.
„atugkåka nåmagåka" — erKarsar-
tautsip tåussuma pingåssusia. taimåi-
tordle nalivtine OKautsit tåuko ator-
nerdlungneKarsinåuput atornerdlung-
neKartardlutigdlume. Nålagkap atuga-
rititai, Nålagkap pisitsinere nåmagi-
savdlugit pingåKaoK, tamatumunalo
danskit kalåtdlit angisumik iliniarfi-
gisinaugaluarpait. kisiåne nalivtine o-
Kautsit tåuko „atugkåka nåmagåka"
atorneKartalerput Nålagkap atugariti-
taringisainut. aulisartup akigssarsiv-
dluartårtup igdlupalåne pivdlugo ila-
ne ima isumaliorKajåvatdlårsinauvoic:
„atugkåka nåmagåka." inuk taimåitoK
ima OKarfigissariaKarsinauvoK: „atug-
katit tåuko nåmagivatdlåKinagit, Nå-
lagkap ilingnut atugaritisimångilai, a-
tugkatit tåuko avdlångortisinauvatit
piumaguvit."
åssiglngissutaussunit månåtaoK på-
sinerdlutauga j ugtartoK ilångutdlugo
tailara: danskit Kavsit ilerKorissoru-
jugssuvåt, isumavingmik akerdlianik
OKartåsavdlutik, soruname kalåtdlit
åma taima OKalugtauseKarsinaussara-
luarput (sordlo eKiasungnermit kigait-
sorssussumik pisuvdlune ingerdlassoK
ima OKarfigigåine: tuaviorpatdlåKi-
naK., kisiåne OKauseKatigingne tamåi-
tune ersserKigtaKaoK, taima OKartoK
isumavingme akerdlianik OKalugton:.
danskitdie OKariartauseK taimåitoK
malungnåitsorujugssussumik atortar-
påt, OKalungnermik erinåta avdlå-
ngortineragut kinamigdlo avdlånguat-
dlangneragut isumamik akerdlianik
OKalungnertik erssersinguåsanago.) —
kalåtdlit danskitdlo ingmikorutigi-
ssait (inunguseralugo pigissait atug-
kamikutdlo pigiliussait) suleKatiging-
nermut ilåne akornutausinaussara-
luarput. piumåssuseKarångavtale a-
jornartorsiutit ajugauvfigisavdlugit, i-
nuiaKatigit inuitdlo åssigingissuteKar-
tut suleKatigingnerat åssigigpatdlårtut
suleKatigingneranit nuånerneruvdlu-
nilo pigssarsiviginarneruvdlunilo ine-
riartutaunerussarpoK, taiméikångatdlo
suleKatigingnerat ilumut imailersi-
naussarpoK, sordlo agdlunaussat mar-
dluk atautsimut nuiuneKardlutik ag-
dlunaussångorångata atauseK, agdlu-
naussanit atasiåkånit ningunerungår-
tOK.
- let og liflig ...
perKingnardlunilo puatdlarnartOK.
Officielle Bekendtgørelser
Efter anmodning fra landsretssagfører F. Dybvad Bruun, Køben-
havn, som sagfører for Industrial Development Bank, Ottawa, On-
tario, Canada, bekendtgøres herved
at Eastern Provincial Airways Ltd., Gander, Newfoundland, Ca-
nada, ifølge gældsbevis af 29. marts 1960, registreret i Aktieselskabs-
Registeret for provinsen Newfoundland den 30. marts 1960 og ifølge
gældsbevis af 16. april 1960 registreret i Aktieselskabs-Registeret
for provinsen Newfoundland den 18. april 1960 er skyldig henholds-
vis 218.000 canadiske dollars og 112.000 canadiske dollars til Indu-
strial Development Bank, Ottawa, Ontario, Canada.
Som sikkerhed for betalingen af disse beløb med påløbne renter
m. v., har Eastern Provincial Airways Ltd. udstedt et løsørepante-
brev stort 218.000 canadiske dollars til Industrial Development Bank
den 29. marts 1960, registreret på kontoret for registrering af skøder
i provinsen Newfoundland den 30. marts 1960 som dokument 5346,
og udstedt løsørepantebrev stort 112.000 canadiske dollars til Indu-
strial Development Bank den 16. april 1960, registreret i kontoret for
registrering af skøder i provinsen Newfoundland den 18. april 1960
som dokument nr. 5530.
I henhold til disse løsørepantebreve er der givet Industrial Devel-
opment Bank pant i de Eastern Provincial Airways Ltd. tilhørende
luftfartøjer og disses reservedele og andet tilbehør, herunder føl-
gende luftfartøjer, der for tiden befinder sig i Grønland:
Registreringsnummer CF-MEX.
Fabrikat „Amfibie Otter".
Serie 332. Motor nr. 19085.
Propel nr. 209506.
Registreringsnummer CF-LEA.
Fabrikat „Amfibie Otter".
Serie 286. Motor nr. ZP 102967.
Registreringsnummer CF-CRP.
Fabrikat „Canso". Serie 9831.
Motor nr. 439557 og 12180.
Propel nr. RR 131 og 9566.
GRØNLANDS LANDSRET
Godthåb, den 25. november 1960.
C. F. Simony.
-J
97