Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 90

apivoK, aputerujugssuit arritdlit-
dlardlutik nåkåvdlutik. uvdlup
KerKarigaluarpå tarrajugdlunile. Ka-
vane nuissat tårtuinait sukaKalutik e-
Kiterput årdlerinavigsordlutik. sumik
suvialårmnguaKångilaK, Kiviagardl e
tamarme avångunardlune nikatdlor-
sårissutut ipoK.
issangiarKåmermat aputip Kåva pu-
kagtuinångorsimavoK. OKalugfiup su-
jarngata nipå siggilassoK imångasig-
sumik avilualavoK. pisugpaluk arrit-
sok uniakalårpalugtoK tusarssauvoK,
inugpålunguit toKussup igdlerfiata ki-
ngornane ingerdlarussårtitdlugit. av-
dlamigdle nipisiagssaKångilaK. angutit
ilumorsåKissut sisamat amernik Kar-
dligdlit ånorågdlitdlo igdlerfik akiar-
påt, aputip Kåva KivdlertOK kisiat nå-
kutdlugo. igdlerfik nikanarpaseKaoK
sagdliligkat Kaperraitsut Kalipaute-
Karnatigdlunit, pinersautituarailo Ki-
ssuk såningassunguaK, paornaKutinik
nigaliliaK mikissoK rusaussiatdlo mar-
dluk.
igdlerfingmut tugdliuvoK amaK i-
nusugtoii, arnamit utorKassåmit eKisi-
mårneKardlune. taimaitdlarångat ma-
nigtorpalua tutsiutaraoK. nakangav-
dlune ingerdlavoK. akornatigutdle
magssitaraoK isumatsagsimarpalug-
dlunilo igdlerfik nåkutilersardlugo. i-
ssigilertuinaK malungnångingajagtu-
mik ileKimisårtaraoK tåssalo nakar-
Kigdlune.
tåssauna ernituå toKussoK. isumav-
dlutituå.
arnaK pilersuisseKångitsoic — Kanga
nunavtine naléutagkat artornarner-
ssåt. Hålia singnartortutut ingerdla-
vok nangåssorssuarmik najumag-
tertutut, anåname eKisimårdlune na-
jumigåne, maungåinaK ukissivdlune.
kinå pinersoK asingaKaoK, issai angi-
sut tukumarigtaKissut åmåssuseKar-
palugatik ikiarsissutut itdlutik. ila ar-
rå, inup atugagssaisa artornåssusé.
taima inusugtigalune isumavdlutitua-
ne, silarssuarme miluguvfigisimassa-
nilusoK, ånaigå..
OKalugfiup sujarngata nipå ilungor-
palugtoK Måliap siutaine aviuvoK. su-
migdle malugisimassaKångilaK. encar-
sautaisa autdlarupåt..
aussaringme unugpoK alianaitdleru-
lordlune. Målia umiaussame eKalug-
ssuarniaKatauvoK anguartauvdlune,
niuvertoruseKarfingup Sarfartup ava-
tåne. malamuit isarKilalertortardlutik
KåtsiaKåtårput, umiaussat erKåine
Katsunganerssuarmut tarranigdlutik.
pitsiåinaK umiaussanit alilårdlutik
mitaråut, tingumerngit eicalugssuarni-
at nalugsugait mikagtorssuångordlu-
git, påtagtordlutik ingmingnutdlo
kingmåuniardlutik, eKalugssuarniat
KuiasuteKalugit.
kangerdlungme silasingnerussume
iluliarpagssuaKarpoK iluliussaKardlu-
nilo. tåva seKinerssuaK kåvinartoic
pukilivdlune, Kinguai ingianarung-
naersut iluliarssuame Kivdlålugdlutik.
ivnårssungme Kernertume portusume,
Kordlortup nåkåvfigissåne, neriusså-
nigsimavoK, Kalipautit kussanaKissut
alångialavdlutik avdlångorardlutik.
AlångerKåK, igdlunguit ivssuinait ti-
minguånipoK kugssangajåp Korsondg-
eup Kulåne. tåssa niuvertoruseKarfing-
miut usorssisimårutigissartagåt, pi-
ngortitarssup kussanarssutsimik niv-
tainera tamåna arssarnernit alutor-
narnerungårtoK. alianåissutsip Kutsig-
sisitaussup SarfartOK sarKarsimavå,
nunaKarfinguaK kangerdliumaningua-
mitoK, KåKarssuarnit aputitartunit u-
ngalussauvdlune. — Kalåtdlit-nunåt
sujumukamermit Kanga agtorneKå-
ngikatdlarmat, Kalåtdlit-nunåt alia-
naitsorssuaK, takussat uteridagfigi-
ssartagåt.
pujoK KaKortoK tungujuånguartoic
igdlunguanit KangåtakåvoK, igåt ira-
laKissut månalo angerdlarfigssångor-
toic nalunaerutiginiardlugo.
eKalugssuarniat amualersutdlo ar-
dlanit perKåunago suaorpatdlaKaoK:
„umiatsait, augpalårtuligssuit!“ tåssa-
lume atorfigdlit angnerit angalagå-
ngamik kisimik augpalårtoKartariv-
dlutik. eKalugssuarniat amuvfåtut
tuaviutsagkamik, sujorirutsivdlutik
tunungmukarsinau.iumavdlutik, tai-
mane niuvertoKarfingmit tikeråt a-
kugtugatdlarmata åssuvfagdlutik ni-
uvfiortaratdlarmatigik.
sunauvfauna palase. palaseKarfiup
umiatsiarssua asianit ilisarnardluina-
KaoK. SarfartOK ukiumut mardloriåi-
nardlune palasimit orningneKartarpoit.
nåmigoK Kanga, utorKait OKararaut.
eritartulisavåtdlo, Kanga palase KaKU-
tigorssuåinaK tikitaratdlarmat. uvnia-
migoit nivissat ilåt atautsikut aper-
ssortitdlunilo, katitdlunilo Kitomga-
minik kuisitsissoK, åmamigoK taimane
ukiut ardlerdlugit palaseKarsimångi-
namik. palase tikikångat perssuarsior-
nardlunilo nuånertaKaoK. nålungiar-
ssuit mardluk tangeKartineKartug-
ssåuput inusugtunigdlo katitoKartug-
ssauvdlune. inuitdlo ulåputorssuå-
ngorput oitalugfinguame atuarfiussu-
me aKago nålagiarnigssamut kingor-
nalo nuånånigssamut.
n iuvertoKarfingmit tikerårtoKardlu-
ne pisanganartaKaoK, tusagagssarpag-
ssussarmata, pingårtumik Kavdlunåt
nunarssuånit umiarssuaKarsimatitdlu-
go. tåssaluna Kilanåmut sunatik sar-
fartormiut pingitsoKaratik palase a-
nguartailo niuvfiorait.
unuk tåuna Måliap puigungisåinar-
på, taimane Påvia takorKåramiuk. ti-
kitut ilagåt angut inusugtoK takumi-
nardluinartOK. tuagdlimilo eKaipasig-
poK, issikumigut pissutsimigutdlo ila-
minit avdlauvdluinardlune. nujai ili-
ngåput Kaumavdlune, issailo tungu-
jordlutik, akutaK. Målia umåmigut å-
nerpordlunit torKardlune issigigåne
Kiviaramiuk, Kularingilålo takuinar-
dlugo ajutigilerdlugo.
Målia 17-inik ukiOKarpoK niviarsia-
Katiminit kussanarnerssauvdlune. ta-
kisunik siligtunik perdlaiaKarpoK, ta-
kordluerpasigsunik angisunik isseKar-
dlune, kussanavingnik kiguteKardlune
Kungujungneralo akiugagssaunane.
KaningniarneKartaraluaKaoK, tamåku-
le ardlåinåtdlunit iluarinago. månale
torKardlugo issigå angut inusugtoK ta-
kuinardlugo isumåminut nalericutit-
dluinagke. . .
Påvia tåssa ajoKe inusugtoK, Simup
utorKaup avatdlungnermit sångitdli-
ssup kingorårssissugsså. 22-nik ukio-
KarpoK Nungme iliniarfigssuarmit ag-
gerdlune, upGrnåK tamåna ajoKingoi-
titausimavdlune.
Måliap angutå AngutinguaK sarfar-
tårmiut piniartorssuartaråt, igdlua
nunaKarfingme angnerssauvdlune. A-
ngutinguaK nunarKatiminit atarKi-
ssauvoK kommuneradinutdlo autdlar-
terdlånut ilaussortauvdlune. taimaing-
mat tupingnångilaK palasip Anguti-
nguaK sågfigingmago aperalugo ajo-
KitåK inusugtoK igdlusisimatisinåungi-
nørå. Påvia sujumut norKaissunerar-
på suliniardluarnerardlugulo. ilerKO-
rigsuvoroK ugperdluartuvdlunilo. tai-
maeriarmat AngutinguaK nangassu-
taerupoK Påvia igdlusisimassorisav-
dlugo, tåssalo Påvia Angutinguåkune
imalunit Kålåkune ernersiaulerdlune.
aussaK tamåna nuånissusiagut Må-
liap nalisingilå. pitsiåinaK Påvia iki-
ngutitårå, ilånilo tupigusutigissarpåt
taima igtoringitsigalutik najorsinau-
ssaramik, sordlume ukiorpagssuit ili-
sarisimasimavdlutik. sivitsungitsordlo
påsivåt Kimangnavérdlutik inoKati-
gigtugssauvdlutik.
Måliap Påvia soKUtiginartitdluinar-
på. Påvia tarKavånga nuivertoKarfig-
ssuarmit oKalugpalågssaKartaKaoK,
Kavdlunåt taricavane, nålagaK, provste
ArKalutoKardlo, kalåleK imåinåungit-
sorssuaK encartortardlugit. tåssagoK
tåuna „Atuagagdliutit", tikinigssåt Ki-
lanårineKartaKissut, årKigssuissuat.
Påvia åma Nungme iliniartunilerssår-
tarpoK, Målia OKalugtutdlugo nunanik
umassunigdlo erKumitsunik iliniarfig—
ssuarme atuarsimassaminik. amaliuna
Påvia inusugtoK pikorigsoK, Kajartor-
nermut piniamermut agissamutdlo ni-
kagissagssåungitsoK.
Målia nuånårdluinartaraoK Påvialo
Nasigfingme igsiarujorångamik, unu-
kut nipaitdlinerane alångerKårdlune
alinaitdlerugtortoK. taimailigångat i-
nusugtut ivko oKaloKatigigtaraut su-
junigssartik pivdlugo. AngutinguaK
Kålatdlo peKatigigtuåinarsimåput, av-
dlanut maligagssauvdlutik. ajorssarto-
Kalerångat ikiortariaKartOKalerångat-
dlo issikilértitsinartångitdlat, inoror-
sårneK nagdligtuinerdlo ilerKoralugit.
inusugtut tåuko utorKartatik tamatu-
muna malingniarpait.
aussaugame ukiorpoK, sivisumik av-
Kutaerusimasinardlune Kimugsit ata-
måleriarmata avdlamiut tusarfigine-
Kartalerdlutingåsit. ukiorigtinerane
taimaitdlune palase Sarfartumut tiki-
poK, Målia katisavdlune palasimik u-
tarKinartOK nuånåjatdlagteKalugo.
Kavdlunåp palasip kuisivfigalugulo a-
perssortivfiata, Målia Påviamut kati-
tipå.
tauva uvdlut nuåneKissut Måliap
Påviavdlo atulerpait. inusugkalua-
Kaut, erKasuteKaratigdle utorKarta-
mingniput, pilerdlåjugamingme pissa-
riaKarångat ilitsersuneKartardlutik i-
kiorneKartardlutigdlo. Måliale åma u-
kiukikaluaKalune ningiumut nikagi-
ssagssåungilaK, igdlume suliagssanut
merssornermut iganermutdlo Kålap i-
liniartitdluarsimangmane, tamåkunu-
na arnaminit inomeruvatdlårungnae-
rérdlune. atuarfik Påviap ukatariv-
dluarpå. atuartut ardlalingnik nutå-
nik pissagssaKalersipai atuartitsiner-
dlo pitsångorsaivfigalugo. kisale pe-
Katigingnianik autdlamivoK ilaorKuv-
figineKardluartunik.
nunaKarfinguamingne utorKait, nå-
parsimassut ajorssartutdlo nålagiane
Kinutmarnagit igdluinut angalaorfigi-
ssarpai, Målia åipiutdlugo. méncanik
nuånarissaKardluartugame atuartita-
nisaoK isumaginiartarpai, Sarfartumi-
lo jutdlisiorKårame alutorssartivigsor-
pai atuarfingme orpiliartikamigit. or-
piliaK paornaKUsersugåinångugaluaK
mérKat tupiginermit åsseKartingilåt,
aitsåt orpingmik nanerutilingmik ta-
kugamik. kåveréramik ingagdlutik kI-
måput sulunanik paornanik imaling-
nik Påviap Måliavdjo tunioralermatik.
taimatut ajoKitåK nunaKarfinguarmi-
utdlo ataKatigigdlualerput.
uvdlut ingerdlåput. upemåkut A-
ngutinguåkut autdlårmata inusugtait
ilåuput pileKatauvdlutik. Målia nué-
nårtaKaoK Påvia angusimassorssuv-
dlune tikikångat, amame nårtugame,
erninigssaminut Kilanåmermit suna-
ne.
jutdlip erKarilerå Påvia atuarfing-
me sungiusartitsissoK nagdliutorssu-
arne tugsiaKåtårtugssanik, igalåginar-
nit tordlorpatdlaKaoK: „Påvia emer-
tånautingoK!“
tuavinaK angerdlarame isileriaKaoK
ungårtorpalårssuaK kisimivoK. tug-
dlusimårdlune tångagsimårtuinauv-
dlunilo inordlåK Måliap nivtarterpå,
inuleramile aitsåt taima pivdluartiga-
lune misigalune. Måliap agsså uviata
tiguvå issailo toncardlugit Kiviardlu-
go.. erneK! nuånårnermit issine imer-
dlårsissut Målia misigaoK OKardlune:
„tåkuk, Påvia åssigerugtoramisit!
KaumassoK tungutsorigssuarmik issi-
lik!“ erngutarKautertik nukagpia-
raungmat Kålat Angutinguardlo tug-
dluteKaut, taimane nukagpiarKat ku-
jagineKardluinaratdlarmataa. asume
piniartugssånguit isumavdlutit.
mérånguaK kuisingmat perssuarsi-
orneKaKaoK. Låsimik atserpåt, Påviap
angutigigalua Narssame niuvertorusi-
usimassoK KavdlunåK Lars atsiutdlu-
go. Måliap malugingitsorsinåungilå
Påvia kuisigame KanoK tugdlusimår-
tigissoK. kingunerssuanut erKartortar-
påt taimane kivdlisimanarnerardlugo
erniata LåsinguaK kuingmago, tåssa
atsiaKarneK ilerKorivdluinaratdlar-
måssuk, isumaKardlutik toKussoK at-
siuneKarångat tamå mérånguamut pi-
ssartoK.
atamåname erngutarigamiuk, tama-
tumunåkunåsit Kålap ingagdlune Lå-
sertånguartik paoreiniaraluarpå, sa-
pernermit KanoK iliornera tamåt ilat-
saisordlugo. Måliap erningue aKag-
sutdlugo pinguaKatigalugulo Katsusi-
nåungilå, ilame ineicunakavsaKigame.
igdlerup sinå atuardlugo sanipigdlune
autdlarångame, Kungujulanermit ki-
gutingue mardluk kisimik takorKUV-
dlutik Kordliautigalune, akiugagssau-
ssångilaK.
ånå Kålat itsaic inugame ilei'Kutor-
Kanik pingårtitsivdluartuvdlune, kav-
fisuinåsångilaK kisiåniuna LåsinguaK
amiåkuvdlugo. kavfisorune najorneK
kingugdleK silardlermut oriartarå,
suko mångertumineK mitdluarsima-
ssane ilångutdlugo. asume amiåkussi-
neK Kujagingningnermut erssiutit ku-
ssanarnerssåtut isumaKartikåt. Låsi-
nguaK KanoK iliusåinåsångilaK, kisiå-
niuna Kålat perulårtorssuångordlune.
kigutitårKårmat, pussontårmat pissa-
KarKårmat, Kålat taima angorniorneK
ilivitsuinaK kavfigdlerdlune perussi-
ssarniardlunilo.
LåsinguaK atuariartorKårmat sar-
fartormiut nuånateKaut, aitsåt taima
agtigissumik pigdlertOKartitdlugo ta-
kuvdlutik. asulume åma AngutinguaK,
erngutse atuariartorKåsavdlune aKa-
gutordlo, KaKortarssuarmik Kilalugat-
dlarame, unukut nanerussersutdlugo
pilagtorssuvdlutik, inuaKerpalårssuaK
igdlarasårpalårssuaK. ilerKussoK nå-
pertordlugo aKaguane angutit akua-
minertoriartukåput inalugtutdlutigdlo,
mérKatdlo tamarmik paornalitsiarssu-
arnik suaussartutdlutik. uvdloK tåuna
sordlo kavfe imeK, Kaisåitorssuit uv-
dlågssångoriartorneranut Kitagdlutik,
Kimavatdlåt tivfamut sangutmaralu-
artardlugo.
Målia Påvialo tugdlusimåKaut er-
nertik atualerøånit sujuartungmat.
soruname agdligune angumisut Nung-
mut iliniarfigssuarmukåsaoK.
åipåguane upernarmat Angutinguå-
kunåsit piliniardlutik aniserput. tai-
maitdlune AngutinguaK Kajartorame
tikeriatdlartOK sajugtuinauvdlune ait-
dlersoruj ugssuvdlune asinganermut-
dlo sunane. perKamingoK nuna angu-
vå. sivitsortoroK maluginiartarsimaga-
luarpå Kangatut ikungnaerdlune. må-
na ånilårutigeKalugo påsilerpå piniar-
tut ernumaginerpaussånit nalåune-
Kardlune, sule taima pissagssaminut
Kanigtigalune nangialerdlune. tåssa
perdluk nagdliutoK sujugdleK, tåunåi-
nåungilardlo.
Påvia kisime pilersuissungorame i-
lungersornerulerpoK, aningaussångua-
nime sugdlunardluinarmata. Påviale
pinerrarigsuvoK ukiordlo anigorpåt
uvdlormut atausiardlutigdlunit neri-
ssagssailatsisimanatik. Angutingup
nangialerneranit ukioK migssiliordlu-
go KångiutoK ilaKutarit ivko pivdluar-
tut ajunårnerssup påsigssåungitsup
agdlåt nalåupai. aussame unukut ali-
anaitdlerugtortOK piniartut ilåt tiki-
Pok KajaK inugtaKångitsoK kivinger-
ssålersoK åtårssuitdlo mardluk kalig-
dlugit. tåssa Påviap Kajå. OKalugtuar-
poK Påvia értarpalugtoK tusaramiuk
påungarfigisimagaluardlugo, ungasia-
Kigamiugdle sule tikeriångikåne På-
via ipisimavoK. tikisimagaluarpara
Kajåinå pusingassoK, angussarssuilo
mardluk éipå avataussartalik åipålo
avatartalik. Påvia nusugtausimavoK,
kingugamilo niusimariarame, åiparme
tikeriångikåne kivisimavoK.
Målia Låsinguardlo niuvfiordlutik
sigssamitut, Påv.iap Kajånik kaligtoit
nunguamit nuivoK. piniartut tikerar-
tarfiata naligingmago Målia emilo a-
tersimåput, KilanårsimaKaordlo unup
alianaitdlerugtornerane uvine najor-
niåsagamiuk.
KajaK takuvdlugulo LåsinguaK nag-
dlingnarsivigdlune manigtulerpoK.
Målia Kuarsårnermit unarsinarpoK
tårtitdlunilo upitdlune. arpagdlugo a-
kiardlugo Målia igdluanut erKiipåt.
uvdlut ardlerdlugit Målia igdlerme
OKorutine nalavoK Kianermit nåkinar-
sinardlune, sinigsinaunane nerisinau-
nanilunit. naggatåtigut kisa Kålap på-
ne ernumagilerpå. aliasutiginerpauvå-
le, måssa Målia ugperdluartuvdlune,
Kulartutut ilermat, OKartardlune inu-
nerme nalautat taima artornartigissut,
nåpertuivdluartumik GuteKarnaviå-
ngingmat. Kålavdle påne erKaisipå
Nålagkavta avKutautitai sujunersig-
ssåungingmata sutdlo tamarmik ilua-
Kutaungmata Gutimik asangnigtunut.
sivitsortitdlugo Målia pitsångumi-
vok, sujumut sågkiartoncilerdlune. i-
lerKunile atingisåinarpå, nuånålerKi-
ngisåinardlune.
ukioK sujugdleK pilersuisseKarane,
anigorniarniarnera artornaKaoic. Må-
lia Kålatdlo pisinaussånguartik ta-
måt pigssarsiorniaraluarput ilånikut-
dle uvdlormut inussutigssarsiniarnig-
ssaK ajornakusortitarpåt. asulume å-
ma Sarfartume ukiordlugtorssugame,
sujornagut nalisineKångitsumik. ukio-
rigtitordlo penrumautit nungungmata
perdlemavérKutit, igfiagssat orssor-
dlo, kisisa sågpait. Angutinguardle p-
kiordlugssup atåne ilaminit nanerti-
simanerssauvoK. uvdlorssuaK kigdli-
såume igsiajuartaraoK, atåinå nåkut-
dlugo OKagssamik isumanane eritar-
sauterpagssuit sarssuatitdlugit, uvfa
arnartane Låsinguardlo OKorutine
magssisaertutdlunit Kutagdlutik unag-
sårniaraluardlutik.
atugardliorfiup nalåne Måliap Låsi-
nguaK naleritsagsautigissarpå. Låsi-
ngup angume péruneranik aliasungni-
ne Kångerdluinarsimavå. SarfartOK
avdlamik ajoKitårsimavoK sulilo Låsi-
nguaK atuaKåminit pikoringnerssauv-
dlune. takugångamiuk eme KanoK kI-
mårigtigissoK Målia KungujugtaraoK,
suj unigssamume ernumåssutigssaKå-
ngilaK.
Påviap tåssångåinaK Kimaguneranit
måna ukiut mardluk Kångiuput. Lå-
singuaK pinialungnermut nikagissag-
ssaujungnaerérpoK, taimaeriångitsoK
ilane tåterånik aKigssinigdlo takuv-
dluartivigsortardlugit.
ukiortårérsimatsiartoK LåsinguaK a-
tuarérame aKigsserniardlune autdlar-
poK ilutine Juko åiparalugo. Låsingu-
aK autdlainiarångat Måliap isumålu-
gissarungnaerpå agdleKingmat aut-
dlaisersornerdlo sungiuterivingmago.
tårsilerpoK Målialo anivOK Låsingup
tikinigsså nåpertuleramiuk. anivdlu-
nilo pileriatdlarå inuit arpåinaK Kå-
Kap tungånut autdlakåssut. anersa Lå-
singuaK? tåssane uninardlune Kiner-
niardlune takulerpå ajoKip nåpikiar-
toråne. ajoKe KuerasårpoK ivtoKissar-
tuinauvdlunilo oKalungnialerdlune. å-
nilårniaKinanigoK. imåito.. Jukogoru-
na tingmiarsiumik mianerssuaitdlior-
simassoK. LåsinguaroK autdlartorfigi-
simavå. Juko tåssa tauvångungmat ti-
kisimavoK ånilårsimanermit påtsivé-
rutdluinardlune. tugdleringivigsunik
OKartardlune OKalugtuarsimavoK Lå-
singuaK apume nalassoic suaortaralu-
ardlugulo akingitsoK.
ajoKe taima nalunaeraluarmat Må-
lia sumik malungnartOKångilaK, ilame
ugperisinåungivigkamiuk. sujumut u-
kissinarpoK aulariésanane. nivdlerani-
lo nikingingmat ajoKip eKisimårdlugo
erKukiartorpå. Målia åma taimåipoK
Låsingup timå anerningersoK erKU-
måssuk. ukissinarpoK avdlardluinar-
nik erKarsauteKartutut. Kålatdle, ar-
naK nukigtorssuaK, niviålunguatut Ki-
ssaserpoK.
— ivssumit pivutit, ivssungorumår-
putit, ivssumitdle makikumårputit, a-
joKip nipå åssigiåginaK tutsiupoK, ma-
ligtinardlugo igdlerfiup Kåvanut pi-
ngasunik måkorpatdlagtoKardlune.
månalo Målia sordlo aitsåt Kautuler-
sok. inugpålunguit Kiånissunik issig-
dlit nékupai, Kissuit såningassut eKU-
simassut KiviaKåtårdlugit iliveKarfi-
nguame pitsorpasigsume. måna påsi-
lerpå KanoK pissoKarsimassoK. tåssau-
na Låsemtingua toKUsimassoK..
tårsiartulerpoK nagtikiar tordlun ilo.
arnat mardluk ilerfup matorneKardlåp
saniane KeKarput, Kåvane nigalinguait
rusaussiatdlo mardluk nåkutdlugit. a-
puterujugssuit ilivermut nåkåput to-
Kup ånilårnåssusia issertorniardlugu-
luSOK.
Jørgen Fleischer
•lektroteknlkimut ttingaasut tånatltdlo aluvemermut wmaortomer-
mutdlo tfmgasaut
piniartufut inunerup
imåinåungissusianik
OKalugpaiåK,
kalåtdlip inutigssar-
siornerafa navianartoKå-
ssusianik, Kangalo
nunavtine angutit
kisimik isumavdlutaugaf-
dlarmata arnap piler-
sortaerufup ajunår-
nermik KanoK
agtigissumik nalåune-
Kartarneranik.
agdl. Jorgen Fleischer
MALIA
91