Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 76

nåmagifftaitcIliorneK
nuanarutig:ssaussoK
kalåtdlinik inuiaKatigingnik inger-
dlatsiniamerme atautsimortitsiniar-
dlune suleKatigigsitsiniardlunilo suli-
aKartuvdlune pisimassugajugpoK a-
ngalatitdlune agdlagkatigutdlunit ti-
gussaKarnartarmat pissutsit månåkut
atutut pivdlugit namagigtaitdliutinik
aj orusutinigdlunit. nakorsaKarfingme
sulissut minfneKameK ajorput. avatå-
nitut isumaKåsagunarput tamaisior-
neK artomartuvdlunilo nikatdluat-
dlangnartusassoK. soruname Kavsinik
artornartarpoK, naluneiténgitlardle a-
jomartorsiutit ajugauvfigissagssau-
ssartut. nikatdluatdlangnångilardle —
tåssame ilorraup tungånit issigigåine
nikatdluatdlangnångilaK.
tåssame aitsåt KaKUtiguinaK ajoru-
sutit inuit nangmingneK pissusinut tu-
ngatineKartarput. pingårtumigdle pi-
neRartarput pissutsit tamanut atortut
pingårtumigdle sulinerme pissutsit.
nåmagigtaitdliomeK taima pissusilik
soruname nuånårutigJnagagssauvoK.
tamatuma erssersitarpå inuit ajomar-
torsiutinut soKutigingnigtut åmalo i-
neriartomerup sujuariartomigssånut
soKutigingnigtut. tåssame pissutsit tai-
maiginartitdlugit tamanit nuénåruti-
gineKardlutigdlo nåmagineKaraluar-
pata pitsångorsautigssat angnikisagu-
naraluaKaut. akiugagssaKartarmat —
igdlersugagssaKartarmat tamåna inu-
nermik alutornaKUsersuivoK, imåika-
jugpordlume nåmagigtaitdliomerpau-
ssut tamaunga utenrigtardlutik. Dan-
markitorKamisimatsiardlune tåssane
ineriartomeK arrinerussumik inger-
dlassoK sutdlo tamarmik patajaitsu-
mik erKigsisimassumigdlo maligtari-
ssagssat Kangale suliarineKarsimassut
maligdlugit ingerdlavfigissåne inuneK
imersungnipatdlårpoK.
Kujanartumigdle nåmagigtaitdlior-
neK nuånårutigssaussoK navssågssau-
juarpoK måssa ukiut ingerdlanerine
pérsiniameKarsimagaluaRissoK. uv-
dlumikut angalagåine nutårpagssuit-
dlo Kimerdlordlugit, nåparsimavit nu-
tfiliat, sanatoriat, Kinguartitarfit, pi-
lagtaissarfit, misigssuivit, imenarfit,
sutdlivit, atuarfit, atuagkanik atomi-
artarfit avdlarpagssuitdlo imaKa ilåne
puiorneKarsinaussarpoK taimåituåi-
narsimångingmat, ilånilo unigfiginar-
tarput uvdlunut pisornanut encåissu-
tausinaussut sume tamane takugssau-
ssut.
pissusigssamisorpoK uvdluiname su-
linerme ajomartorsiutit sule Kånger-
neKångitsut suliariniameKartarmata
atordlugit amigautaujuaraluartut su-
leriautsitdlo pissusigssamigtut ingit-
sut. sutdlunit pissusigssamigtut inger-
dlassut ilungersutigisavdlugit pivfig-
ssamigdlo atuivfigisavdlugit pissaria-
KangårneK ajorput. tamåna pissutiga-
lugo ilåne avatånitoK isumaKalersi-
nauvoK inuit sunut tamanut ikiuku-
mångitsut tåssaussutdlo ajornakusor-
tut namagigtaitdliorumatutdlo. Kuja-
nartumigdle taimåituåinångilaK. ta-
Elektriske installationsartikler
VANDTÆTTE FORDELINGSANLÆG
TAVLEMATERIEL
BELYSNINGSARMATURER
AUTOMATISKE AFBRYDERE
ingnåtdlaglssamut atugagssat
ingnåtdlaglssamut avKUtiyssat uvsigsut
agdlagtarfigssuarnut atortugssat
KåumarKusiornermut såkåtit
ingnåtdlaglssamut nangminérdlune kipisautit
Egede nangmineK asangnigtorujug-
ssuvdlune nåparsimassunik isuma-
gingnigpoK tamånalo pivdlugo aprilip
6-åne 1734 agdlagdlune:
„inunguåkuluit tåuko tamatuma na-
Ausiait nåparsimaviåne kantinartårc.
måname åma pissuteKarsinauvoK pi-
ssutsit pilertomerpåmik iluarsineKar-
nigssånut soRutigingningnermik. sule-
Rataussut suliartortitanik taineKartar-
tut amerdlanerssait ukiune ikigtui-
naugajugtune Kalåtdlit-nunånitarput,
taimåitordle amerdlaKaut isumaKartut
sut tamarmik nangmingneK naliming-
ne pissariaKartut, tupingnångilardlu-
me isumaKalersarmata sut tamarmik
arritsoruj ugssuarmik ingerdlassut.
måna atarKinartumik 100-ngordlu-
git nagdliutorsiornigssaK tikileravtigo
taimåitumik taima itune ilencussartut
maligdlugit pissutigssaKardluarsinau-
vok kingumut Kiviamiåsavdlune.
ilisimassat maligdlugit 1722-me na-
korsaK sujugdleK Kalåtdlit-nunånut
pisimavoK Hans Egedevdlo ajoKersu-
ivfiane Nungme sulivdlune. tåuna tai-
neRarpoK „mester" imalunit „chyrur-
gus“ taimaingmatdlo nakorsaviusi-
magunarane, imaKale uvngiaissartu-
nerusimagunardlune sorunalume tai-
mane pilagtaissarneR tåussuma suli-
agssaralugo.
kisiånile kupernerssuaKamerata na-
låne ukiune 1733-me 1734-milo Nup
erKåne atutume inuitdlo 2000—3000-t
toKUSsutigissåne nakorsaKarsimagunå-
ngilaK. KUlamardluinarpoK pissutsit
taimåitut atutitdlugit nakorsaK nå-
magsissaRarsimasinåusanersoR. Hans
Den nye kantine på Egedesminde sy-
gehus.
låne atugardliomerujugssuat taku-
ssarput agdlautiginerdlunit ajoma-
KaoK, taimåtaOK erdloKinartorsiorner-
put ulapitineKartuamerputdlo inug-
pagssuarnit nåparsimassunit. amer-
dlanerssait nåparsimavdlutik nalåput
uvanga nangmineK inivne, néparsima-
nermingnilo uvavnit ilavnitdlo kiv-
fartuneKarput, inugtavtalunime umi-
arssuarmiutdlunit tiperssuaK ulapisi-
taunerdlo nåpåussup nagsatarissai sa-
permatigik uvanga nangmineK ikior-
tariaKarpåka, tåssame umativkut sa-
peravko någdliugtut tåuko issigtume
tOKUvdlutigdlo ajunåmigssåt. ilumu-
me ukioK tamåt erKigsissutigingilavut
unuåkut uvdlukutdlunit, Kavsériaru-
jugssuardlungalo unuame toKugånga-
ta tipipalåmit toKunartoKalerumanata
sinigfivnit makitariaKartarpunga
nangminérdlungalo tOKUngassoK ini-
mit ånikiartordlugo uvdlångornigsså-
nut torssussamut iligatdlardlugo 1-
nungnit autdlaruneKarsinaorKUvdlugo
iliartordlugo. uvangåinåungitsordle,
nuliarale åma asassara, kisa tamatu-
muna penrigungnaersineKarpoK, uv-
dlorme tåuna autdlarnerfigalugo per-
KigserKingilak."
Kalåtdlit-nunåne nakorsaK sujug-
dleK nalunaiautigssaKarfiunerussoK
tåssa Johan Andreas v. Osten Hans
Egedep ajoKersuiartortitaKarfiane
Nungme sulisimassoK 1742-mit 1744-
mut. v. Ostenip angerdlarnerata ki-
ngornagut Kujatåne nakorsaKarsima-
gunångilaK ukiune tugdleme 100-ne.
tauvale 1793-ime Avangnåne aulaja-
ngersumik nakorsaKalerpoK. tyskiu-
vok ateKardlunilo T. C. Eulner. ukiu-
ne kingugdleme tatdlimane K’eKer-
tarssuarme najugaKarpoK tåssanilo
1801-ime ingminut toKutdlune. kingo-
rårneKarpoK pilagtaissartumit tuså-
massamit Johan Lerch-imit K’eKer-
tarssuarme sulisimassumit 1802-mit
1827-mut, tauvalo Ilimaname 1839 ti-
kitdlugo tåssanititdlunilo 1855-ime to-
Kuvdlune ukiune 16-ine inuvfigissa-
mine kingugdleme nalåinangajavigsi-
mavdlune. Kalåtdlit-nunåne nakorsa-
Kamermut tungassut OKalugtuarissau-
neråne Lerchip atia pértugssaujung-
★ Kalåtdlit-nunåne nakor-
saK sujugdleK nujaiau-
ssartumut erKainarneru-
VOK.
★ kupernerssuarme 2000-
3000 toKuput.
★ nakorsaK nluvertQjuflgi-
SSOK.
★ néparsimavlk „ajorissag-
sséungitsumik moderniu-
ssok" 1910-mérsoK.
★ K'eKertarssuarme
„néparslmavik".
★ nakorsatut sulinerup nu-
tåmik årKigssussivigine-
Karnera.
naersimavoK, inup tåussuma erKumit-
sup OKalugtuarineKartarnera erKumit-
sok pissutiginamago, — tamékume a-
tuameKarsinaugaluarmata palasip
Kragh-ip agdlagtaivine (ajoKersuiar-
tortitap P. Kragh-ip agdlagtaivinit ti-
gulågkat, Haderslev 1875), pingårtu-
migdle pissutigalugo Lerchip kupiler-
suineK atulersisimangmago, sujugdli-
uvdlunilo kalåtdlinik jumugssanik i-
liniartitsilerdlune.
måssa Kalåtdlit-nunåne nakorsat å-
ma månåkut ilåne nakorsap suliag-
ssavigingisånik sulissariaKartaraluar-
tut taimåitOK ukiune kingugdleme na-
korsaujutigalune niuvertussoKarsima-
gunångilaK. taimåisimavordle nakor-
saK Lytzenimik atilik, ukiut ardlagdlit
Ilulissane nakorsatut sulerérdlune
K’aKortumut pissoK tåssanilo nakorsa-
tut niuvertugssatutdlo sulivdlune. ki-
ngoma Nanortalingmut pivoK tåssa-
nilo niu vertu jutigalune nakorsauv-
dlune 1863-ime toKunine tikitdlugo.
tåunåusaoK såkutut imarsiortut nåla-
gåråta Bluhmep atuagkiamine OKau-
tigisså: „1863—64-ime Kalåtdlit-nunå-
ninermit", tåssane agdlangmat K’a-
Kortume ukiune ardlalingne nakorsaK
åma niuvertusimassoK — ilångutdlu-
gulo taivå nangmineK erKarsautigineK
ajornångitsoK atorfit tåukua ardlåt
sordleK autdluneKarnerusimåsassoK.
landslæge
Preben
Smithimit
NORDISK ELEKTRICITETS SELSKAB
Ellebjergvej 50,
København SV.
Telefon 300222
nerissagssat mamartut
Kalåtdlit-nunåne
nakorsat åma
nerssutit nakorsåtut
suliput. tåssa King-
meu Nugåt-
såme, Kingmit per-
dlerornerå-
nut kapineuartoK.
Grønlands læger
fungerer også som
dyrlæger.
Her vaccineres
en hund under
hundegalskabsepide-
mien i Nugåtsiau.
1838 tikitdlugo Kalåtdlit-nunåne Ka-
KUgo sumilo nakorsaKartarnigsså na-
lautsornerinangaj akut pissarsimavor,
ukiordle tamåna kungip aulajangersa-
gåtigut nakorsaKarfigssat mardluk
aula j angersimassut pilersineKarput,
tåssa Nungme Ilulissanilo. ukiumut a-
kigssautit 500 silvit rigsdaleriuput å-
malo igdlugssaKardlutik nerissagssa-
Kardlutik KissugssaKåsavdlutigdlo. u-
kiut 12 Kångiutut K’aKortume atorfik
taimåitOK åma pilersineKarpoK. angat-
dlavigissagssat isorartorujugssuput, a-
ngatdlataussutdlo tåssaungmata umi-
aK umiatsiardlo ipugtariaK pissutig-
ssaKardluardlune ukiut Kavsit tama-
tuma kingorna H. J. Rink oKarsima-
vok „nakorsaK Danmarkime najuga-
lik nåparsimassunut silarssup avgor-
nerine pingasune najugaKaraluartu-
nutdlunit ajomånginemssumik orni-
gisinåusassoK Kalåtdlit-nunåne na-
korsap nakorsaKarfingmine nåparsi-
massunut omiguniarnerinit." aitsåt
1905-ime nakorsaRarfit pingasut av-
dlat nakorsaKalersineKarput.
KavdlunåK sygeplejerske iliniarsi-
massoK sujugdleK 1906-ime K’aKortu-
mut pisineKarpoK, sulissutdlo amer-
dlisiniarnerat autdlancautåne arrikå-
nersimagunarpoK. — kisiåne piårtu-
mik kalåtdlit amat inusugtut jumug-
ssatut iliniartineKalerput. nakorsanut
maligtarerKUSsame 1839-mit pissume
nakorsat pissugssautineKarput taima
iliniartitsineK nunaKarfikutårtumik
autdlartiniancuvdlugo kalåtdlitdlo ar-
nat piukunartut avalagtiniarKuvdlugit
iliniariartortitdlugit ernissarfingmut
Den Kgl. Fødselstiftelsemut Køben-
havnimitumut. taimåitordle iluarsar-
tussiniarnerit tåuko erngerdlutik su-
niuteRarsimagunångitdlat, 1905-imile
taimåitOK ima angussaKartoKarsima-
vok niuvertoKarfingne tamane nuna-
Karfingnilo angnerussune jumo ilini-
arsimassoK inigssineKarsimavdlune. i-
kigtut Danmarkime iliniarsimåput.
1856 sujorautdlugo Kalåtdlit-nunå-
ne néparsimaveKångilaK. taimåitOK I-
lulissane 1853-ime OKalugfiup ilå nå-
parsimavigtut (!) atulersimavoK, ilåle
OKalugfigtut atorneKartuardlune. år-
KigssussineK tamåna 1904 tikitdlugo
atortineKartOK nåparsimassut nakor-
sarniarnerånut KanoK itumik suniute-
KarsimanersoK nalunaeruteKångilaK.
— nåparsimavivik sujugdleK sanane-
KarpoK Nungme ukioK 1856. Kujatåne •
nåparsimaviliaussut kingugdlit avdlat
åssigalugit mikissuararssuvoK angni-
keKalunilo — nåparsimassunut inita-
Kardlune pingasunik mikissunik igav-
feKardlunilo. nåparsimassut inaisa i-
låt åmåtaoK jumujussumut sygeple-
jerskitutaoK sulissumut isersimavfiu-
ssariaKarpoK nåparsimassumik suliag-
ssaKalersitdlugo ine avdla tuavinaK i-
luarsåutariaKartardlune. taimåitumik
tupingnångitsumik nuénåmtigine-
KardluarpoK 1905-ip 1910-vdlo akor-
nåne nåparsimavit nutåt sananeKar-
mata K’aKortume, Nungme, Manitsu-
me, Sisimiune Ilulissanilo sordlo Ka-
låtdlit-nunåne nakorsat ilåta 1910-me
taisimagai „ajorissagssåungitsumik
moderniussumik sananeKarsimagu-
nartut tamarmigdlo 15 migssåine si-
nigf eKardlutik". titartagaugatdlantut
maligdlugit nalivtine taissariaRame-
rusimavoK igdlo tatdlimanik initalik
uvfartarfigtalik igavfigtaligdlo kissar-
ssutiligdlo arfinilingnik. tupingnartor-
ssuaK tåuna ima agdlautigineKarpoK:
„igdluliat tamarmik 24 alenisut taki-
tigaut 14 alenisutdlo siligtigalutik ini-
taKardlutik KaliaKardlutigdlo. initait
nunamit Kagfasingnemngåtsiartut ilu-
mikutdlo 4 aleninik portussusigdlit té-
ssåuput nåparsimassunut inigssiat pi-
ngasut, tamarmik tatdlimanik sinig-
figtagdlit, pilagtaissarfigtaKardlutik,
igavfik, uvfartarfigdlo sygeplejerski-
mutdlo inigssaKardlutik. Kaliane init
mingnerussut mardluk pingasutdlunit
sananeKarsinåuput ajornartorf ingme
nåparsimassunutaoK inigitineKarsi-
naussut." nåparsimavik ajorissagssåu-
ngitsoK tåuna moderniussoK — avdlå-.
ngortiterneKalårsimassoK — Sisimiune
1957 tikitdlugo takuneKarsinausima-
vok. igdlo tåuna sule atavoK, månale
nutartigausimavOK atuartunutdlo i-
nigssiatut atordlune. Kimerdlortitsi-
vingne takussariaKagkanik soKUti-
gingnigkéine imaKa takorusungnar-
nerusinauvoK K’eKertarssuaime „nå-
parsimavik". 1840-me niuvertugssa-
mut inigssatut suliarineKarsimavoK
sulilo atordlime.
tupingnartorsiagssatut OKautigine-
KarsinauvoK Kalåtdlit-nunåne per-
Kingnigssamut tungassunut aningau-
ssartutit katitdlugit ukiume 1907—08-
me 54.990 kr. 94 øriussut. — uvdlumi-
kut sanaortugkanut atortut ukiut ta-
maisa 3 mili. kr. migssåiniput inger-
dlatsinermilo aningaussartutit 20 miil.
kr. tikingajagsimavdlugit.
Kalåtdlit-nunåne peridngnigssamut
tungassut sule kigsautivut maligdlu-
git pitsautigingitdlat, sujuariartortu-
arneKarpordle måssa amerdlasut arri-
patdlåringnigkaluartut. nåmagigtait-
dliorpatdlårtunut OKilisautigssatut
tugpatdlersautausinaussututdlo tai-
måitumik taineKåsaoK magister Mor-
ten Porsild-ip danskit inatsissartuinut
oKalugiardlune OKausisa ilait — Por-
sild taimane K’eKertarssuarme nau-
ssorsioKarfingme pissortauvdlune oKa-
lugiautå 17. marts 1920 (Jul. Gjelle-
rup-ip atuagaerniarfiane, København
1920): nakorsat tåuko inusugtut
76