Réttur


Réttur - 01.01.1960, Qupperneq 104

Réttur - 01.01.1960, Qupperneq 104
104 EÍTTUR England Bandaríkin V.-Þýzkal. Vinnandi fólk alls: 22,6 60 22 Þar af verkamenn og f. starfsm.: 20,9 49,3 15,6 í prósentum 93 82 71 Áhrif borgarastéttarinnar á skipulag framleiðslunnar hafa þó minnkað mun meir en hin hlutfallslega fækkun hennar gefur til kynna. Enda þótt einokunarhringarnir væru þegar orðnir drottn- andi í byrjun aldarinnar, og vaxandi fjöldi stóreignamanna, sem eingöngu lifði á vaxtatekjum, væri fyrir hendi, var þó allstór hluti borgarastéttarinnar athafnasamur í viðskipta- og atvinnu- lífinu sem atvinnurekendur, skipuleggjendur og forstjórar eigin fyrirtækja, sem verkfræðingar og uppfinningamenn. Nú eru svo að segja öll þessi störf unnin af föstum starfsmönnum. Vísindaleg vinna og rannsóknir fara nú nær eingöngu fram á tilraunastofum einokunarhringanna. Allur árangur af vinnu vísindamanna og uppfinningamanna er eign einokunarhringanna en ekki uppfinn- ingamannanna. Geysimikill og vaxandi hluti borgarastéttarinnar verður afætulýður, þ. e. lifir eingöngu af vaxtatekjum. Árið 1958 skiptust tekjur þessa hóps í Bandaríkjunum þannig (í milljörðum dollara): arðsútborgun 12,3 (Dividende), persónulegar tekjur af rentum 19,4 (Zinsen), alls gerir það 31,7 milljarð dollara. 4rð- ránstekjur bandarískra auðjöfra eru hcerri en allar þjóðartekjur Indlands, sem telur um 400 milljónir manna. Fámenn klíka auðjöfra (Finanzoligarchie) nær stöðugt meiri tök- um á efnahagslífinu. Með ýmiss konar bragðvísi, forgangshluta- bréfum, dótturfyrirtækjum, Holding-félögum og öðrum ráðum sviptir einokunarauðvaldið hina venjulegu hluthafa réttindum sínam og gerir þá að óvirkum móttakendum arðsútborgana. Klíka auðjöfranna eykur stöðugt völd sín á sviði efnahagslífs og stjórn- mála auðvaldslandanna, enda þótt hinu borgaralega lýðræði takist að meira eða minna leyti að fela þessa stðreynd fyrir verkalýðnum. Auðvaldsþjóðfélag nútímans í hinum háþróuðu löndum saman- stendur þannig af fámennum hópi auðjöfra og öðrum arðræningj- um (borgurum, landeigendum og stórbændum) og launafólki (verkalýður og starfsfólk), sem eru yfirgnæfandi meirihluti þjóð-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.