Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1940, Qupperneq 106

Andvari - 01.01.1940, Qupperneq 106
102 Baldur Bjarnason andvari brigði í Finnlandi. Alþýðutryggingar eru þar mjög full- komnar. Að vísu hefir alltaf verið lágt kaupgjald í Finn- landi, en hins vegar ódýrt að lifa þar og ýkjulaust mun mega segja, að finnska alþýðan hafi í flestu haft jafn góð lcjör og alþýða annarra Norðurlanda. í menningarlegu tilliti eru Finnar með fremstu þjóðum Evrópu, skáldskapur og bókmenntir standa þar enn sem fyrr á háu stigi, og hljóm- listarsalir og sönghallir Helsingfors og Ábo hafa verið með hinum fremstu í sinni röð í allri Evrópu. Á sviði hljóm- listarinnar standa Finnar framar öllum Norðurlandabúum. Ómur og niður fossanna og fljótanna og laufþytur skóg- anna í hinu öldótta og skógi vaxna þúsundvatnalandi hafa haft svo djúp áhrif á sálarlíf finnsku þjóðarinnar, að hun er flestum þjóðum söngelskari. Alþýðumenntun Finna er, eins og lcunnugt er, mjög góð- Það mun því óhætt að segja, að Finnland sé að öllu sam- an lögðu eitt af mestu menningarlöndum heimsins, þegar tekið er tillit til smæðar þjóðarinnar. Finnar eru, eins og lcunnugt er, fjarskyldir okkur að ætt og uppruna og menn- ing þeirra er sérstök, því hún byggir á alfinnskum grund- velli, þótt hún hafi orðið fyrir sterkum norrænum áhrifum- En Finnland tilheyrir landfx-æðilega og að náttúrufari skan- dínavisku löndunum og Finnar eru því Norðurlandaþjóð, þrátt fyrir austrænan uppruna. Annars eru Finnar engm Asíu-þjóð í útliti, eins og margir halda. Hinir sænskumæl- andi Finnar eru hreinir Norðurlandamenn, háir, grannir, Ijóshærðir og bláeygðir langhöfðar, og sama xná segja um marga af hinum eiginlegu Finnum, einkum þá, sem búa við sjóinn, enda eru þeir vafalaust blandaðir sænsku blóði. Eu yfirleitt eru Finnar þó ólíkir skandínavislcu þjóðunum. Þeir eru oftast stutthöfðar, lágvaxnari og gildaiú en Norðurlanda- menn. Þeir skiptast í nokkra kynbálka, Tavasta, Savolaksa, Kareli og Norður-Finna. Tavastar eru langfjölmennastir og búa um mestan hluta landsins. Þeir eru oftast háir vextx, en þó lægri en Svíar, þrekvaxnir og herðabreiðir, bláeygð'1 eða gráeygðir, bjartir á hörund og oft ljóshærðii’, en eru
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.