Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.08.1916, Qupperneq 110

Skírnir - 01.08.1916, Qupperneq 110
334 Athugasemdir. [Skirnir. elzta íslenzka tímatal með skiftingu ársins í tvö misseri og svo misseranna aftur í vikur, án nokkurs þrítugnætts mánaðartals, afar einfalt og fagurt. Mér finst því sjálf- sagt, að árinu í Surtstali og jafnvei Aratali líka, hafi verið skift í tvö alveg jafnlöng misseri, sem hvort um sig var réttar 26 vikur eða 182 dagar; en ekki að sumarið hafi verið 1 degi lengra en veturinn, eins og er í tímatalinu frá 1500 með vetrarkomu á föstudag, né 2 dögum lengra, svo sem í Rimbeglu og í almanökunum núna, með vetrar- komu á laugardag, því hvorttveggja er heldur klaufaleg og óþörf aðferð. Eg tel því hér um bil víst, að Blöndutal í Rímbeglu hafi útrýmt algerlega hinni upprunalegu vetrarkomu í Surtstali, sem hafi verið á fimtudag, alveg eins og sum- arið byrjar á fimtudag. Rás breytinganna væri þá þessi: Fyrst útrýmdi Blöndutal fimtudagskomu vetrarins í Surts- tali með laugardegi sínum, sem svo vel hæfði við þetta nýskapaða mánaðaverk, þar sem alt gekk á réttum 30 dögum. En svo útrýmdi Skálholtstal frá 1500 laugardags- komu vetrar í Blöndutali með sínum föstudegi og loks komu á 19. öldinni almanökin og settu vetrarkomu aftur á laugardag og breyttu þannig Skálholtstalinu, er eg leyfi mér að kalla svo. Enginn getur neitað, að miklu betur fer á þvi, að vetur byrji á fimtudag, eins og sumar, heldur en á föstu- dag eða laugardag. Eiríkur Briem telur ástæðu til, að sleppa 12 mánaðartalinu í yzta dálki almanaksins, og má vel vera, að það sé réttast, enda er eigi unt að sjá neinn skaða við það og enginn myndi sakna mánaðarnafnanna. En eigi að síður er sjálfsagður hlutur, að halda þessu ein- falda forn-íslenzka tímatali fyrir því, enda er það hvort- tveggja fagurt og þarflegt enn í dag eftir islenzkum lands- háttum og þjóðarstörfum. Það væri líklega allra réttast, að setja ný lög um íslenzka tímatalið, þar sem svo væri fyrir mælt, að bæði sumar og vetur skuli byrja á fimtu- dag og mánaðatal falla burt, en einungis haldið vikutali í misserum og sumarauki auðvitað hafður sem áður. Þetta
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.