Atuagagdliutit - 01.01.1961, Qupperneq 29

Kalåtdlit-nunane ilagit
ukiut ingerdlanerine
— --------------— -----——-j
„skrællingit“ kujåmukårmata biskorpitdlo uninardlutik —
arfangniat kalåtdlitdlo mamardleKatigigtarnerat — pitdlagkat
Hans Egedemut ikiortigssatut autdlartmeKarmata — tyskit ajo-
Kersuiartortitat inuiaKatigitdlo navianartorsiulernerat — eitér-
sagaunerit nalåt åpakorniarneritdlo
uvdlut nutaunerussut ama „Atuagagdliutit" autdlarnerneKarne-
rata anersakut tungavia
nalerput sujunigssardlo ama ilagit inuiait tornamave
agdlagtoK: Mads Lidegaard
-----------—------------------
w pingårutilerujugssuput nunane ta-
mane historiamut tungassutigut ineri-
artorneK påsiumagåine. mingnerungit-
sumik Kalåtdlit-nunåt pivdlugo tai-
måipoK. ukiut nutånerpåt tikitdlugit
måne ilagit pingårnerpaussarsimåput
pisimassutdlo ingerdlanere angnerto-
ru j ugssuarmik suniuteKarf igissarsi-
mavdlugit. tamåna tamanut tungavoK,
pingårtumigdle kulturikut ineriartor-
nermut anersåkutdlo inunermut. nu-
name sumilunit avisip sujugdliup sar-
Kiimernera — maunga tungatitdlugo
Atuagagdliutit — anersåkut kulturi-
kutdlo taimane pissutsmut atåssute-
KardluinartarpoK, taimåitumigdlo pi-
ssusigssamisortuvoK kalåtdlit ilagit o-
Kalugtuarissaunerat avisip nagdliutor-
siordlune normoruane ama agdlauti-
gisagåine.
navdlunåtsiait nalåt
Kalåtdlit-nunåne ilagit pisoKarujug-
ssuput. naussorigsaissut norgemiut is-
landimiutdlo Kalåtdlit-nunåta kujatå-
ta kangerdluinitut ukiup 1000-ip ki-
nguninguagut kristumiungorput nor-
gemiut kungiata Olav Trygvasonip
perKUSsineratigut, soruname katugdlit
romalerissut ilagigsåitut, taimane Eu-
ropap kitåne tåuna kisime atorneKar-
mat. OKalugfiliortoKarpoK palasitdlo
ivertineKardlutik nunaKarfingne sia-
masigsune Nup K’aKortuvdlo erKåine.
Kalåtdlit-nunåne oKalugfit pisoKau-
nerssåt, 1000-inik ukioKangajalersoK,
sule K’aKortup erKåne napavoK. kisa
naussorigsaissut biskopertårput K’a-
KOrtup kangerdluane Gardarime, må-
na Igalikussume, OKalugfissårssualior-
tumik. åma måtuvfit mardluk, tamar-
mik K’aKortup kangerdluane nåparne-
Karput, atauseK måtutunut angutinut
åipålo arnanut.
Kavdlunåtsiait akornåne ilagit pi-
lersineKarnerat nuånårtunarugtordlu-
ne aserornerat nagdlingnéinarpoK.
nunaKarfit aj ornartorsiortoruj ugssuå-
ngoriatårput: silap pissusia ajorsiar-
torpoic, EuropamukartarneK Europa-
mitdlo aggersoKartarneK taimaitine-
Karput, eskimotdlo, skrællingit sine-
riak sinerdlugo kujåmut ingerdlaor-
put kangerdlungnutdlo Kavdlunåtsiait
najugåinut ångutdlutik. taima ajor-
nartorsiulerfingme ilagit sulissue ing-
mingnut perdlugtinavérsåginalerput.
biskorpit påvimit atorfinigtineKartu-
åinartut biskorpiuvfingmingnut anga-
låsaerdluinarput Norgeme uningåina-
lerdlutik Kalåtdlit-nunåtdlo ilaginar-
dlugo. åmalume palasit amigautauler-
put kristumiussuserdlo nåkariartuler-
dlune. Kavsinik nalunaeruteKarpoK
ugperissarsiornikut nåkariartorneK
kuisimångitsussusermutdlo ikåriarneK
ajornartorsiorfiup nalåne tamarme
Kavdlunåtsiait igdloKarfine atugausso-
rujugssuångorsimassut. kisa naggatå-
gut palasérutivigpoK, ukiutdlo 100 a-
tuneréne kristumiussuseK ukiunit Kå-
ngiutunit erKaimassagssåinångorsi-
mavoK, sordlo alterip Kalia nunaKar-
fiup palasiata atorKårtisimasså kingu-
årit ardlagdlit tamatuma sujornati-
gut.
nalunaerutit tamåko ilait tassåuput
påvit agdlagait ardlalinguit ukiut tåu-
ko artornartut nalånit. nalunångitsu-
mik Kavdlunåtsiait ajornartorsiorner-
tik påvimut ajorusutigisimavåt — av-
Kutit ereumitsut nalussavut atordlu-
luarsimavai biskopinik nutånik ator-
finigtitsissardlune Kalåtdlit-nunånut-
dlo autdlarKUssarsimavdlugit, aut-
dlartOKartarsimångilardle, Kavdlunåt-
siaitdlo nunguinarput Europamit iki-
orserneKaratik, — kungimit ilaging-
nitdlunit.
arfangniat nalåt
Kalåtdlit-nunåta ilagéKalenrigfigi-
sinaussaralua tugdleK tåssauvoK ar-
fangniat nalåt, arfangniat tusintilig-
pagssuit aussat tamaisa sineriak a-
ngatdlavigissarmåssuk kalåtdlitdlo ni-
uveKatigalugit. ilimanarsinaugaluar-
poK ilagissutsikut ingmingnut sunivi-
geKatigigsimasinaussut, taimåitOKarsi-
manerale nalunarpoK. tamarmigdle
ugpernarsårutigåt itinerussunut tu-
ngassunik soKutigissaKaratik anerså-
kut ataKatigilersitsisinaussumik. „Ka-
noK itumigdlunit gutisiorusungneK i-
nungne nujuartane malugisimångisåi-
narparput," hollandimiut taima oKar-
tarput. umiarssuarne nålagiarnernut
ilautiniartarsimagaluarpait, nålagiar-
neruvdle nalåne kalåtdlit tuniniaineK
OKatdlisigiuartarsirnavåt amernigdlo
niuverniardlutik, taimaingmatdlo oKa-
lorKunagit inerterneKarsimåput. hol-
londimiutdle åma torernerusimagunå-
ngitdlat, kalåtdlime Hans Egede hol-
landimiut pivdlugit ima OKalugtusi-
mavåt: „KaKortunik amigdlit avdla o-
Kaluseringilåt orssoK åmitdlo, ivdlit-
dle tarnivta ånangnigssanik OKalugfi-
gissarpavtigut".
ingmingnutdle kigdlutigeKåtåunerit
tåuko tungavigininartariaKångitdlat
ukiut tamåko ugperissarsiornikut su-
niutait Kimerdlusagåine — imalunit
suniuteKånginerat. kalåtdlit perKautå-
nile ugperissarsiornerat pingortitamut
ugperissarsiorneruvoK, uvdlormut i-
nussutigssarsiordlune ilungersuanerup
ilagisså, unaunerussoK pissaunerit pi-
niagkanut, silamut, inunermut tOKU-
mutdlo nålagaussut ajuatdlagtitåungi-
nigssåt — imalunit pissaunerit nukig-
tunerpåt ikingutiginiarnerat. tamåko
nåmagsiniarneKartarput maligtari-
ssagssat agdlerneritdlo amerdlasorpa-
rujugssuit inunerup pissusinut tama-
nut atassut uvdluinarnilo inunermut
artorssautaussorujugssuit malencig-
sårniardlugit. inuit anersåtdlo atéssu-
teKartineKalersarput angåkutigut, tåu-
kulo nunarKatimingnut pissauneKar-
taKaut.
naluneKångilaK pingortitanik ugpe-
rissarsiornitoKaK nalunaerut nutåK pi-
lersinagule atorungnaerérsimåsassoK,
nautsorssutigissariaKarparputdlo ka-
låtdlit arfangniatigut isumagssarsiai-
sa aperKut måna sarKumersisimåsagåt
anersåkut pissaunerit sut aulajangi-
ssartunersut inungnut tåukununga er-
Kumitsunut umiarssuarssuarnutdlo
angnertumik nåmagsissaKarsinaussu-
nut ugperissarsiornikut -naligtarissag-
ssat kalåtdlit pissariaKurdluinartutut
issigissait maligtarinagit, — åmalo ta-
kornartat pissaunernik nukigtuneru-
ssunik igdlersorteKarnersut kalåtdlit
igdlersuissuinit pingårnerussunik.
Hans Egedevme sume tamane namag-
tortarsimavå KaKortunik amigdlit pi-
ssauneKarnerat pivdlugo anersåkut i-
tumik tunuleKutaussunik angnertumik
sOKutigingnigdlune tusarusungneK.
HANS EGEDE
inusugtitdlunile norgemiut palasiat
Hans Povelsøn Egede Kalåtdlit-nunå-
ne ajoKersuiartortitsinermik autdlar-
ninigssamik soKutigingnilerpoK, Ka-
låtdlit-nunåmiume kristumiusimaga-
luarmata kuisimångitsussusermutdle
uterKigsimavdlutik Kalåtdlit-nunånut
angalassartut tamarmik nalunaerutait
maligdlugit. EgedevtaoK erKarsautigai
Kavdlunåtsiait taimane sule inusori-
neKarmata Tunup sineriåne sikorssu-
arnit avsserneKarsimavdlutik. sujug-
dlermik Kutdlersarissane sågfigerKår-
pai kingornalo Københavnime kungi-
mut sågfigingnigdlune. kristumiut i-
lordlikut pissugssåussusiat erssersini-
artarpå augtitagssanigdlo akisunik
navssårsinaunermik ugsagsårissardlu-
ne. kisa nangmineK Københavnimut
autdlarpoK uterKigkumanane, akuer-
ssisitsiniarnerigaluile iluagtingitsorput
Sverigemut sorssungnerssuaK inger-
dlagatdlartitdlugo. Karl antaneK-åi-
påtdle Frederiksstenip sujoråne toKU-
taungmat, erKigsivigssioKatigingneKar-
sinaulerdlunilo kunge avdlatigut piu-
massaminik iliorsinaulerpoK, manalo
Egedep iluagtitsiniarnigsså nagdliu-
poK. aningaussartutit kungip akileru-
mångikaluarpai. Egedevdle Bergeni-
me niuvertut soKUtigingnilersipai
Kavdlunåtsiait igdlukuinit aseruo-
KånginerpåK, Hvalseyime K’aKor-
tup erudne oKalugfikoK. Kavdlunåt-
siait OKalugfitoKånit tåssånga tut-
suviginartumik kingugdlermik na-
lunaerutaussoKarpoK OKautigine-
Karmat, 1410-me tåssane katitoKar-
simassoK.
Den bedst bevarede af alle nordbo-
bygninger, kirken ved Hvalsey nær
Julianehåb. Her holdtes et bryllup
i 1410 — den sidste sikre efterret-
ning, vi har fra den gamle nordbo-
kirke.
nangminerdlo aningaussarpålungnik
pigssarsivdlune, kisamilo 1721-me u-
miarssuit pingasut Bergenimingånit
Kalåtdlit-nunånukardlutik autdlar-
put.
julip pingajuåne Nup erKåne Ka-
ngerup avangnånguane Igdlueruner-
nut kisarput igdluliulerdlutigdlo. Ka-
låtdlit-nunånik tikitsineK autdlancau-
tåne Kavsérpagssuartigut Hans Egede-
mut nulianutdlo sapitsumut Gertrud
Raskimut pakatsinartuvoK. kalåtdlit
nangmingneK europamiut kulturiånit
avdlauvdluinartumik kultureKarput
oKausilo norgemiutorKat OKausinut
Hans Egedep tusarumårdlugit neriu-
tigissainut åssingussuteKaratik. nuna-
lerinermut ingerdlatsivigssauvdluar-
tunik navssåsavdlune neriugsimaga-
luarpoK, nunale KaersuinauvoK soKå-
ngitsoK.
pingårtumigdle OKautsinik ajornar-
torsiuteKarneK ajoKersuiniardlune su-
liniarnermut akornutaussorujugssii-
vok, Egedevdlo nangmineK kalåtdlit
OKausé ilikavigsungiséinarpai, erneri-
sale mérautitdlutik atulerpait ilikar-
dlugitdlo. åmåtaoK niuvernermik suli-
aKartorpagssuit umiarssuarmiutdlo
nunaKarfingme najugaKartut kristu-
miutdlo ilerKorissagssait pitsaunerpåt
maligtuåinardlugit inungitsut Hans
Egedep ajoKersuiartortitanut sulinera-
nut ajoKUtausinaussarput, pingårtu-
mik 1728-me Nup måna inigissånut
nunaKarfik nungneKarmat tamatumu-
ngalo peKatigititdlugo inuit pitdlagka-
tut tigussausimassut ardlaligpagssuit
såkututdlo tamaunga autdlartineKar-
mata. kalåtdlit nunaKarfingmut nug-
tugaluit ukiup tåussuma ingerdlane-
rane inuit tåuko sorKusaitsut Kimar-
ratigalugit autdlarput.
tauvale Danmarke kungertårpoK.
kungilo ugperniarnermit ukiune tåu-
kunane Europame atutumit sunigau-
simassorujugssuvoK, Kalåtdlit-nunå-
nilo ajoKersuinerup kingunere nåma-
ginartingitdluinarpai Egedelo anger-
dlarKUvdlugo angutitane tamaisa ila-
galugit. nangmineK akissugssauvfigi-
ssaminik Egede taimåitOK Kalåtdlit-
nunåniginarpoK umiarssuarmiut ikig-
tut ilagalugit kungilo agdlagkatigut ki-
nuteKarfigalugo ajoKersuineK nangi-
narterKUvdlugo. tamåna kungip aku-
erå, taimåitordle ukiume tugdlerme
nordlit ajoKersuiartortitat pingasut
ugperdluandgsårniartunut ilaussut
Kalåtdlit-nunånut autdlartipai ajo-
KersuineK ingerdlavdluarnerulerKUv-
dlugo.
Hans Egede palasiugame lutheriku-
toKaussoK isumaKarpoK inuk kuissa-
riaKångitsok ugperissap pingårtortai-
nik ilisimassaKalertinago kristumiu-
tutdlo ajoKersordluarneKartinago —
atuarsinaussariaKaraluardlutigdlo, tai-
måtaoK kuiumassångilai kristumiutut
perorsagaunigssåt Kularnaitdluinarti-
nago. pissutsit taimane taimåititdlugit
ukiune taima ikigtigissune angnertu-
mik angussaKarnigssaK soruname a-
jornakusortorujugssuvoK, taimåitu-
migdlo kuisitunik amerdlasunik ajo-
Kersuineruvdlunit kingunerinik er-
ssitsunik nalunaeruteKéngisåinarpoK.
Egedep suleKatitåvisalo akornåne
pissutsit pitsåungitdlat. Egede ugpi-
ngitsutut issigåt erninardlo nang-
mingneK ajoKersuinertik autdlarner-
dlugo danskinut ingiaKutåussissutut
— sorunalume tamåna Hans Egede-
mut agsut ajornartorsiutauvdlune. ta-
måkule tamarmik puiorneKaratdlar-
put 1734-me kupernerssuaKalermat
nunaKarfik erKålo inuerutingajagdlu-
git. kalåtdlit kuisimassut amerdlane-
rit tOKuput, inusugtutdlo nunarKati-
mik akornåne sulissugssatut Egedep
iliniartisimassai åma tOKuput. ajunår-
nerssup Egede nulialo Gertrud Rask
aliasugtingårpait. nulia Kajangnarsi-
vok ukiordlo tugdleK tOKUvdlune, E-
gede ingminut ajorissartorujugssuå-
ngorpoK Kavsériardlunilo isumamigut
sapilerdluinangajagtardlune 1736 a-
ngerdlarpoK ukiut 15 sulerérdlune a-
j OKersuiartortitagssanutdlo autdlarti-
neKartugssanut iliniartitsissungortine-
Kardlune.
pissutiniagauneK
Hans Egedep sulinera åssigingitso-
rujugssuarmik OKautigineKartarsima-
vok, — Kalåtdlit-nunånile taimåingi-
laK, areame Kalåtdlit-nunåne atarKi-
neKardluartuéinarmat. sordlo isuma-
KartoKartarsimavoK inungnut suka-
ngavatdlårtoK, pissaunerdlo atortar-
simavdlugo. taimåitordle erKaimassa-
riaKarpoK tamatuma nalåne pissutsit
Egedep nunavigpiåne pitsaussunging-
mata. Danmarkime Norgemilo kungip
ilagigsainut suliagssat erKutingikéine
pitdlautisissutigissariaKarput. 1733-me
danskit naussorigsaissue nunaKarfing-
mingnit autdlarKUssaujungnaerput.
kunge kisime nålagkersuissuvou, ta-
månalo tungavigalugo påsissariaKar-
poK Egedep angåkunut nålagseritsu-
nut iliusia: kungip inåssutå tamane
maleruartariaKarpoK.
EgedetaoK pissutiniarneKartarsi-
mavoK eskimut piniartutut inoKati-
gingnerat pitsaussoK aseroriartortiler-
simanerardlugo. erKaimassariaKarpor-
dle inuiaKatigissuseK kinguårit ar-
fangnianik ilaKartarnerisigut arfang-
nianigdlo niuveKatigingnigtarnerisigut
avdlångortineKartorujugssusimangmat
pissusitorKamisutdlo nalerKututut i-
kungnaerdlune.
Egedenarmut pinane ajoKersuiar-
tortitsinermutdle agssuardliutauneru-
ssok tåssauvoK kalåtdlit ivngerutait,
Kitigtausé ilerKUilo nungutiniarneKar-
mata atorungnaerneKardlutik ilua-
tingnartuilo taima tåmardlutik. tama-
tigutdle taimåingilaK ajoKersuiartorti-
tat Kavsit Egedelume nangmineK iler-
Kunut tamåkununga akerdliunging-
mata, akerdlianigdle ajoKersuiartorti-
tat avdlat tamaviårdlutik tamåkuni-
nga nungutitsiniarsimåput. pissutau-
ssordlo unauvoK KanoK iliornernut
Kagdlikut ilerKut igpingnångitsut, sor-
dlo ivertarnerit, ivngertarnerit tiva-
ssarneritdlo angékut angåkuersårneri-
nut åssinguvdlumarmata: Kilautit, ilu-
silersordlune Kitingnerit erinarssome-
ritdlo åssigiåginartumik nipigdlit. ili-
kaisimångitsumutnaussupilup Kajussi-
agssamit ingmikortiniarnera ajornar-
tarpoK, taimåitumigdlo isumangnait-
dlisainigssaK pivdlugo tamåko ataut-
simut akiorneKarsimåput.
Hans Egedemut tungatitdlugo ku-
larnauteKångilaK nangminigssarsiora-
ne erKortusorissaminik sulisimassoK
— kingusingnerussukutdle ajOKersui-
nermut tamarmut tungavigssamik
autdlarnisimavdlune, tamånåinåungit-
sordle: nunasiartårniarnerup autdlar-
nerneranitdle isumane pingårtitane
måna tamanut tungaviutipå sut ta-
marmik kalåtdlinut iluaKutigsséusa-
ssut. kristumiup asangnissusia sussok
nangmineK timitalerdlugo erssersika-
miuk kalåtdlit tatigingnigtungortipai
malerutungortitdlugitdlo. tamånalo
kingorna sulinermut tamarmut ilua-
KUtaUVOK.
Katångutingingniat
tyskit Katångutigingniat ajoKersui-
lerneratigut kalåtdlit ilagigtut inune-
rat avdlåniuserneKarpoK. autdlareau-
tåne OKautsinik iliniarnermut artor-
ssartorujugssuput, sila, nerissagssat i-
nuniarnermilo pissutsit sungiuneK sa-
pingajagdlugit, autdlarteriaramigdle
påsinarsivoK åma ajungeKuteKartut
Kavdlunåt ajoKersuiartortitsinerånut
unangmigdlernermingne iluaKUtigiv-
dluagkamingnik.
sujugdlermik kalåtdlit kuisitiniar-
dlugit piumassarissait Kavdlunåt piu-
massarisséitut artornartigingitdlat. pi-
ngårnerssautipåt „umatip" kivdling-
neKarnigsså ugpernermigdlo pigissa-
KarneK, piumassatdlo tåuko pilertor-
nerujugssuarmik nåmagsineKarsinåu-
put iliniagagssanit Kavdlunåt piuma-
ssarissåiningarnit. sivitsungitsordlo
Katångutigingniat inuit amerdlasut
kuissalerpait ajoKersuinermigdlo „ki-
ngunere" danskit ajoKersuinerata ki-
ngunerinit angnertuneruvdluinartut
nalunaerutigissalerdlugit.
åipagssånik atortugssaKarnerujug-
ssuput pilertortumigdlo igdlorssuit sa-
naortugkatdlo Kavdlunåt ajoKersuiar-
tortitsinerata unangmigdlersinåungi-
sai takutisinångordlugit kalåtdlitdlo
ikiorsinauvdlugit nunarKatainit „atu-
30