Atuagagdliutit - 01.01.1961, Page 36

>
Tunup inutoKainik
nåpitserKarnera
A/G-p nagdliuforsiordlune normoruane agdlagkame uva-
ne Miki lusåmassarssuaK, kaptajn Ejnar Mikkelsen, agdlag-
poK ukiume 1900-me Tunumik fakungnerKårnerminik. su-
jugdlermik namagtorpai toKungassut kingornalo inuit
suvéngitsut ukiorpagssuarne Tunume isumaKartoKarsima-
vok Ejnar Mikkelsen Tunup inutoKainik toKutsissusoralugo.
u
kiut 60-it matuma sujornatigut au-
gustime tovKup angmarnane igsi-
avunga kangerdlorujugssuardlo, Ka-
ngerdlugssuaK, sujornatigut KaKortu-
mik amilingnit takuneKångisåinarsi-
massoK Kimerdlordlugo, maunga pisi-
mavugut Kåumatip åipå KiterKUtdlu-
go ipuinardluta sineriak sikulerujug-
ssuaK månalo tikitdlugo ilisimane-
KångitsoK sinersimavdlugo, sineriak
tamåna Kilaup tungujortup tungånut
portusorssuvoK avssiaKutaruj ugssuar-
tut sermerssuaK uningatitaralugo —
måssa sermerssuaK imånut éngusima-
ssaraluartoK kangerdluamat amerdla-
sorpagssuit sinerissame KåKartumitut
avKutigalugit.
umiatsiårarput 17 fodinik takissusi-
lik sigssamipoK, erKarsautigilerpåkalo
måna anguniardlugo ajornartorsiuti-
vut tamaisa, uvagut ipugtut pingasuv-
dluta nålagarputdlo, såkutut nålagåt
Amdrup, tåussuma KanoK ilioriatåt-
dlarKissutsimigut sikut nunavdlo a-
kornatigut Scoresbysundimit maunga
ånagtitdluta ingerdlåsimavåtigut.
sineriagssuaK tamåna 500 kilomete-
rinik isorartussusilik måna tikitdlugo
angatdlavigisimassarput sigsså ujaråi-
narssussoK misigssorKigsårsimavarput
eskimut sinerissame nåpisavdlugit ne-
riutigissavut malungnartorsiorfigiga-
luardlugit. ujardlernerputdle kingu-
neKångilaK, inoKarsimaneranik ma-
lungnartoKångilaK — aitsåt måne Ka-
ngerdlugssuarme tupersimavugut ig-
dlukut Kavsit akornåne, tåuko Kanga
eskimualungnit Kangarssuardle nu-
ngorérsimassunit naj orneKarsimaga-
luarput: Kularnångitsumik piniartup
kingugdlerpåp saunikue såkutailo ig~
dlukut ilåta torssuiniput, tåssane a-
ngut kiserdliortOK någdliungnartorsi-
orsimåsaKaoK, imaKa sapåtip akuner-
pagssuine Kåumaterpagssuarnilunit
perdlernigssame tungånut.
tamavtinut alianartuvoK eskimut
toKungassorpagssuit tamåko takuv-
dlugit, KilanårsimagaluaKigavtame si-
nerissap soKångitsup, najoruminaitsup
kussanartorssuvdle ilåne nåpikumår-
dlutigik, tamånime kinguårigpagssuit
inussarsimagunarmata. nunale ilisi-
maneKångitsoK sinerdlugo ilisima-
ssagssarsiornerme pisimassut avdlå-
ngortitagssåungitsut uningaviginar-
neK ajornaKaut: ingerdlarKigtariaKar-
pugut Angmagssalingmut sule 500 ki-
lometerinik ungasissuseKaravta anga-
lanerputdlo nangltugssauvdlugo siku-
tigut avKutigiuminaitsutigut uvavti-
nut umiatsiånguavtinutdlo Kajangnar-
tumut akornusissaKissunik encarsau-
tigilerdlugit nuåningitsunik.
uvdlutdle ilåne iluagtitsilersorivu-
gut: ukiarsalerdlune silagigsorssuvoK,
sikut ingerdlavigsséuput, seKinerpoK,
Kaptajn Ejnar Mikkelsen.
silalo kiaginangajagpoK, inusugtunut
OKalugtuagssarsiortunut alianaitsor-
ssuvdlune.
Kialinerme KeKertarpålungnut pi-
simavugut, ikerasait Katsungassorssuit
sikorasårtut KaKutigutdlo iluliartag-
dlit akornåne KeKertånguaKarpoK ivi-
galingmik, Kagtunerssånipordlo igdlu-
koK nékåusimassoK: Nualik, piniartut
sapiserumatut anguniarsimassåt Kåi-
namingnik OKitsunik umiat amanik
mérKanigdlo ilaussugdlit usilersorsi-
sardlugitdlo ingerdlarKigdluta — å-
malo nagsarpavut inuit niaKUisa saor-
ne Kavsit Danmarkime ilisimatut mi-
sigssugagssait. usivtale amilårnartut
ajornartorsiut ilimagingisarput piler-
sipåt Angmagssalingme eskimut av-
dlamik tOKUSsutaussugssamik ilimasu-
ngingmata — tåssa uvagut inuit tåu-
ko igdlersutigssaKångitsut autdlaio-
rarsimagivut.
Tunup sineriåne tusarrajataK tamé-
na åtåneKartuarsimavoK, ukiorpag-

Ejnar Mikkelsen ukioK 1900 ilisi-
massagssarsiornerme åssilissaK.
Ejnar Mikkelsen fotograferet år
1900 under ekspeditionen.
nuna Chr. IX’s land ukioK 1900 pigi-
ssarilerneKartoK.
maKissut ingiatdlorsimavdlugit, tovKit
aussarsiutigssatik ukiumilo najugag-
ssamut orKiissumut atortugssat nag-
sardlugit.
Gustav Holmip Angmagssalingme
ukinerminit ukioK 1884/85-ime nalu-
naerutaisigut nalungilarput Holmip
ukinera ukiunik ardlalinguanik su-
jorKutdlugo eskimut ardlaligpagssuit
najugartik kångnarsissoK Kimåsima-
gåt avangnamukardlutigdlo neriug-
dlutik Kialinerme oKalugtuat malig-
dlugit piniarfigigsume inuniarnerme
pissutsit pitsaunerussut atulerumår-
dlugit.
inuit tåuko igdluat mana angusima-
varput — inunermile atugagssarititat
artornarsimaKaut: igdlukup silatåne
inuit saunikue navssågssåuput, avdlat
torssungniput, igdlermiputdlo inuit i-
nersimassut mårKatdlo saunikorpag-
ssue ingmingnut akulerusimassut.
ajunårnerssup tåssångåinartup inuit
tåuko sapisertut erKorsimagunarpai,
piniartut navssårsiutdlarxissusiat, nu-
kigtussusiat iluanårtarneratdlo tatiga-
lugit nagguveKatimingne årdlerinar-
patdlångitsumik inuneK Kimåsimang-
måssuk nunagssarsiordlutik inuniarfi-
gisinaussamingnik. _ .
måne nunagssisimåput, tamanilo i-
livencivigpagssuit angisut sule neKi-
nik orssunigdlo mikiarsimassunik i-
magdlit ugpernarsautåuput nerissag-
ssarigsårsimanermut.
sunamiuna toKiissutigisimagåt?
Kularnångitsumik tunumiut mama-
rissåt nerigaluardlugo toKunartoKa-
lersimagunarput, tåssa: puisse mikiar-
siaK, nerissagssaK navianartoK ma-
martoruj ugssuaK, tipigtoruj ugssuardle
aulakornalårdlune Kimåtdlagtitsissar-
tOK.
tåssalo pissutåusangatinartutuaK i-
nuit pualasut 40 migssåine tåssångåi-
nartumik tOKup kivdlutånit erKorne-
Karsimanerånut. tåssångåinartuming-
me toKUsimåput: sutdlunit tamarmik
inuit sapisertut nagsatarisimassait, pi-
niutit, sékutit, igdlume atortut mér-
Katdlo pinguait igdlume tåssanerpiaK
nåkåusimassume silatånilo navssåg-
ssåuput.
igdlume toKungavfiussume tamåko
tamarmik navssårinerat avångunar-
torujugssuvoK — inuit kinguåvilo nå-
pigssamårdlugit Kilanårisimavavut
nalunaerfigalugitdlo måna årdlerisu-
teKarnatik Angmagssalingmut utersi-
nångortut ukiut tatdlimat matuma su-
j ornatigut niuvertoKarf ingortineKa-
rérmat taimalo eskimut tåssanitut
perdlernigssamik årdlerisutigssaerut-
dlutik.
Kimatarpagssue katerssorpavut nag-
Da Chr. IX’s land blev taget i besid-
delse år 1900.
ssuit tamatuma kingornatigut Tunu-
mut misigssuissungorsimavdlunga
Angmagssalingme ukivdlunga ikingu-
tima ilåt piniartoK pitsagssuaK sila-
tordlo aperåra sule isumaKartuarner-
sok nunaKatai imaKalunime erKardlé
nualingmiut autdlaineKarsimanerånut
peKatausimassunga.
malungnartumik ikinguma aperKut
nuånaringilå, sivisumik isumalioréra-
me aitsåt akivoK: någga, Miki, uvav-
tinut ajungituåinarsimavutit, uvanga-
lo isumaKångilanga taimailiorsima-
ssutit. utorKaitdle OKartarput autdlai-
simagitit, utorKaitdlume OKausé ugpe-
rissariaKarpavut!
kujåmut Angmagssagdlip tungånut
ingerdlarKigpugut, ukiariartulerdluni-
lo silagingnerssuata Nualingme ami-
lårnartut puiorneKartipai. ipugdlua-
Kaugut tuaviortariaKaravtame ukiap
anorerssue issilo sukutdlunit tåkutina-
riaungmata. septemberivdlo uvdluisa
ilåne uvdlåkut kisame eskimunik nå-
pitsivugut Kåumatit mardluk sivner-
dlugit angalanivtine ilimagiuarsima-
ssavut. Kåinat pingasut sikordlutap
tunuanit sarKumerput tåssångåinardlo
unigdlutik: sunauna angatdlat taima
erKumitsigissoK avangnavtinit agger-
sok? tupingnartorpagssuit, umiatsiaK
Kissungmik sanåK, arnanik ipugteKå-
ngitsoK, eskimut Tunume ilerKoring-
måssuk arnat ipugtigissardlugit, ipug-
toKartordle angutinik Kaumassunik
amilingnik augpalugtunik nujaling-
nik, kinartik tamåkerdlugo umiling-
nik, erKumitsunigdlo Kassertunik i-
ssilingnik, Inuit issåinut kajortunut
åssingungivigsut, isumaKarnarsivdlu-
tik tåssaussut: Kavdlunåt, arnap King-
mivdlo kinguåve!

taimale sualugtigingilaK, angutit i-
lait Angmagssalingmisimåput, ukiut-
dlo ardlalinguit matuma sujornagut
Amdrup ilåkalo mardluk Angmagssa-
lingme ukingmata ilisarisimalersima-
vait. nipitumik suaortardlutik inuit
tamaisa anencuvdlugit kalerrisarpait,
nunåinarmitdlo nuiassutut arnat mér-
Katdlo sarKumeralerput.
nunipugut nuånåmermik ersinerta-
lingmik ilagsineKardluta: inuit ilait i-
kigtut niuvertoKarfigtåmisimåput na-
lunatalo anersåpilungitsugut avang-
nånit aggerdlutik Inungnik någdliug-
titsiartortut, agdlåme igdlup iluane ti-
keråt inånut ingikaluaravtalunit ar-
nat mårKatdlo Kiviåinardluta amilår-
nartipåtigut, tikeråt igsiassarfiata a-
tånipoK KorfigssuaK iterKumik imalik
agsut tipigtoK puissit aminik aKilitsi-
anik imalik.
Sermiligåp sineriåne igdlorujugssu-
armiut åsitdle OKalugtuagssarsiput:
umåssusigdlit anersånut ajortunut a-
ngåkut OKalugtuarissartagéinut åssi-
ngussut, taimåitordle angutiviussut
nangmingneK angutitamigtut åssigi-
ngissuteKaKalutigdle. OKautsivdlo pi-
ssauneranik pigissaKéngitdlat Inugtu-
vik OKalugsinåunginamik!
aitsåt sivitsortoK eskimorpagssuit
igdlumitut piviussumik påsingnigput
inuvigtutdlo issigilerdluta tåssa ilavta
OKalugsinaulårtup tupingnarnerpån ik
takussavtinik OKalugtutilermatik ilå-
tigut måkuninga: umiatsiamik anga-
lanivtine sivisume nénut 60 nåmag-
torsimagivut puisserpagssuitdlo sine-
riak måna uningavivta avangnånitoK
takornartaK ersigissaussordlo sinertit-
dlugo takusimassavut, erKardlé tå-
vungnarsimassut utingisåinarsimav-
dlutigdle. piniagagssatdle eskimut på-
sisinauneruvait, nånut puissitdlo neri-
ssagssaupume, nuånaråvutdlo isser-
pagssuit Kivdlålugtut tupigusugtutdlo
tungivtinut sangmissut issigingnår-
dlugit Kutdlerssuit Kaumarninit kinat
kajortut timitdlo atissaKångitsut tav-
dlineKarsimassut tunuleriårdlutik ig-
dlup igata tungånut atassut tårtuinar-
mutdlo åungardlutik.
Kissuit takisut amitsut atordlugit
arnat eKiasuitsut Kulivsiuterujugssu-
amit ugdliarujugssuit nioralerpait i-
såutardlugitdlo uvavtinut, angutinut
mérKanutdlo, tåukulo neKe ivseKar-
dluartOK tamussiutarpåt savingnik u-
j arKamit agdlagtarf igssiaussamigdlu-
nit sanaussunik avigsissardlutik neKe
tamussiusinåungikångamiko. Kissung-
mutdlo orssumik iginermik imaling-
mut inussatik misoriardlugit alugtor-
tarpait inuvdluarnermit Kålernermit-
dlo nipitumik nigsågtardlutik.
umiatsåncavtine neriungnartutivta
sivnere tuniupavut, eskimut neKinik
Kårsitdlarsimassut mamarssautigeKait.
KårsitdlarsimårneKarpoK igdlumile
nagdliutorsiorneKarpoK siningnigssaK
encarsautigineKarane. Kilautit sarKU-
merneKarput, angutitdlo sågdluta pi-
kusugdlutik Kilauterssorfigåtigut er-
Kardlimingnit Kangarssuardle toKO-
rérsunit kingornutatik atordlugit. a-
ngutit arnatdlo atissaKångingajagtut
igdlermput erinarssutivdlo ilå uterta-
KåtågaK ilaorKUvfigissardlugo, inersi-
massut akorne tamarmik mérKat nia-
Kuinik putusimassunik ulivkårput ue-
rulordlutik Kilauterssortut aulausinik
OKausinigdlo pikunartunik malingner-
Kigsårtunik.
Kitigtut kiagungåramik timait ku-
gårtuinåuput, anertikardlune erinar-
ssornine Kitingninilo taimaititdlugo
Kilaut natermut ujaraussumut iligålo
erninaK avdlap tigussarpå Kitigdlune
erinarssordlunilo nukigdlåvigdlune a-
Kugdlårnigssane tikitdlugo.
arnat sapiserusulersimåput imaKa
takornartat puiorsimagamikik — i-
maKaltinit takutikusugsimanerpat?
pivfigssångorniariarångat Kilaut tigu-
ssarpåt, angutitdle aulausinut sualug-
torujugssuarnut time, tatdlit niaKor-
dlo atordlugit pissartunut akerdliuv-
dlutik arnat aulausé angnikineruput
ingminutdlo nangarsimarpasingneruv-
dlutik. inertik nikisisanago Kilauter-
ssordlutigdlo erinarssortarput erinar-
ssornermingnut Kilautivdlo anaussar-
neranut ingiunertut nisutik aulatilå-
ginardlugit. niue unimissutdlo timåt
aulagsagtarpOK: uvåvdlutigdlo kau-
jatdlagtarput kussanartunik kaju-
ngernartunigdlo aulauseKardlutik, e-
Kajakmænd fra SermiligarK.
Kåinat sermiligårmiut.
rinarssutåtdlo nipikikånersoK aulausi-
nut nalerKutusimagunarpoK — angu-
tit igglngassumik igdlartarnerat issi-
korigsårneratdlo nåpertordlugit.
igdlume kiagtorujugssuvoK. eski-
nututdle uvagut kiagugtigaugut ki-
angmit inuvdluarnermitdlo ailartutut
ikavta. eskimut igdlerup sinåne igsia-
ssut aularussårput Kilautip nipånut e-
rinarssutivdlo OKausertainut nuåner-
sunut ingiatdlutdlutik, aulausé avdlå-
ngorardlutik sualugtut, pikunartut,
kajungernartutdlo arnat angutitdlo
Kilauterssortut Kitingnerat aulausiat-
dlo maligdlugit.
igdlup inue tamarmik erinarssor-
nermit nuénerssarnermitdlo pisangå-
tagtineRarsimåput. igdlume pukitsu-
me igdlerup sinåne erKigsiveKaratik
igsiéput utarKissaKardlutik .. tauva
erinarssortup Kilaut ilivå igdlermutdlo
ingitdlune nivdlerane.
Kilauterpalungmik erinarssomer-
migdlo nåmagtisimagunarput, igdlup
iluane nipaerutivigpoK isuvssugpalug-
dliuna kisime. tauva angutit ilåt ig-
dlermit pigsigpoK nuånårsainerdlo av-
dla autdlartitdlugo KimagsautigssaK
ingmingnut tikerånutdlo: inuit ardlag-
dlit ilauvdlutik avdlanartunik nuå-
nårsalerput uvagut agdlåt taputdluta
måssa nalugaluarigput pinguarneK
taimåitoK sunaussoK. pinguautait Ka-
jagssuartungitdlat, tamånalo påsiv-
dluarparput. igdlup iluane nuånang-
nerssuaK sukagtitdluinarpoK erinar-
ssortutdlunit pikutsarugtorångata tai-
ma sualugtigisimanane.
tauva utoncartåt igdlerup KerKane
iniminit nikuipoK, inuitdlo ulåpuser-
put Kutdlimik encåne inigissartagka-
mingnukarniardlutik. igdlup iluane
pisanganerujugssuaKalerpoK, eskimut-
dlo ångåvdlutik sikissarput utorKaup
Kutdline Kamingmago, avdla taimatut
iliorpoK igdlo sujornatigut Kåumare-
KissoK tarrajugsisitdlugo. sule Kutdleic
atauseK KamineKarpoK, avdlalo, kisalo
KutdleK kingugdleK orssumik ikuma-
tilik iparå nutaråtdlagdlune Kamine-
Karmat igdlup ilua taggarlnångorpoK.
minutine ardlalialungne nipimik tu-
sarssaussoKéngilaK, inugpagssuitdlunit
tårme torKorsimassut anersårtornerat
tusarssaunane. tauva malugårput ti-
G. C. Amdrup.
kerågkavut igdlermit nikuitut, isig-
katdlo kamigdlångassut inuåinar-
mingnik tutissardlutik natikut uja-
raussukut ingerdlarpaluat sagdlaitsoK
u j åsserpalugdlutik, igdlarusugdlune
sivkerneK nipikitsoK, inuit Kanigdli-
ssut malugåvut, agssaitdlo aigdlersi-
massut savtigtut malugitsiardlugit —
Korfigssup aKilitsiviup nalåne igsiavi-
gissavtine, lgkamutdlo nigdlertumut
isugutagtumutdlo talititerpugut.
igdlup inue unigpatdlagput, avdlo-
rarnerit nipaersårtut tusarssaujung-
naerput, igdlerdle nérKulugtuinauvoK
timit OKimaitsut pissutauvdlutik, a-
nertikarpalungnerit kisimik tårtume
tusarssåuput, tauvalo nipaitdlivoK ig-
dlorujugssuarme sunguamik nipatå-
nguerutdlune.
uvavtinut iluåtdlaKaoK igdlerup
migssåningånit kingumut nipe nér-
Kulungnerdlo tutsiuterKingmata, isig-
kat kamigdlångassut kingumut nati-
kut ujaraussukut manitsukut tusar-
ssaulerKigput, tåssame natikut inuit i-
nersimassut tuaviortoruj ugssuvdlutik
inigissartagkamingnut Kutdlimik tu-
nuinut piortorpalungmata, aitsåtdle
najoruminarnerulerpoK ingnagtaut i-
kineKarmat paornaKUtitdlo panertut
ikuatdlagdlutik ingnerånitdlo KUtdlit
ikineKardlutik.
kingumut Kaumassumilendgput. a-
ngutit arnatdlo sanileriårdlutik ni-
paitdlutik sumut tamaunga Kiviat-
dlagtårput initik pårdlåussorpait av-
dlamik nipilioratik.
uvagutdlo sisamauvdluta inivtine a-
Kilitsiviup Kulinguane igsiavugut ni-
suvut Korfigssup avatånititdlugit —
igdlo KåumarKingmat Kutdlitdlo ta-
marmik Kåumarigsingmata Amdrupip
tuvivkut patigpånga OKardlune: årit,
Miki, åma ivdlit misigåt!
misigåra, tamånalo pivoK septem-
berime ukioK 1900!
37