Atuagagdliutit - 01.01.1961, Blaðsíða 44

magssait nugtigåinauvdlutik OKalug-
palårutéinauvdlutigdlunit nåmåså-
ngitsut, tåssame kalåtdlit iluaKUser-
somiarnigssåt isumaginiaråine månå-
kut kalåtdlit sumut kigdligsimanerat
påsiniarKårtariaKarpoK, tamånalo på-
sisimavdlugo suliniaråine nugtigåinait
OKalugpalårutåinaitdlunit ineriartu-
tigssatut atorneKarnigssåt nåmåsångi-
lan; tåssa Kavdlunåt avisinit nugtigkat
amerdlanerit kalåtdlit erKarsartausia-
ta inusangmagit OKalugpalårutitdlo a-
merdlanerit „alikutåinartut" issigine-
Kartarmata.
sumik kigsauteKaråine OKåinardlu-
ne nåmagtaringilaK, takutitariaKar-
, pordle kigsautigissamik tigusinigssa-
> mut ilumut nåmautilersimåssuseK su-
liagssamigdlo tigussamik ingerdlatsi-
sinéussuseK.
taimåitumik kikutdlunit kalåtdlit i-
neriartulernigssånik isumagingnigtut
suleKatausinaussutdlo kigsauteKarfigi-
galuarpåka: oitåtårniariartigo kalåt-
dlit nangmingneK erKarsautåinik ka-
låleuatinut ineriartutåusassunik påsi-
ssaKarneruleriartutåusassunigdlo A-
tuagagdliutit imagssaKartituinarniar-
dlugit, tamatumuna takutitdlugo ilu-
mut atuagagssinerup angnerulernigsså
asule kigsautigisimångikigput.
kigsautigissat tamåka kalåleKativnit
nuånersumik ilagsivdluarneKarput.
nauk ilångutagssianik agdlangnigssaK
ornigineKångitaraluaK kalåleKatika
Kaningnerulerpåka uvavnutdlo suniu-
teKangårtunik ikingutitårtordlunga.
suliariligarame, OKarsinaugunarpunga,
uvavnut OKimaitsorssungilaK kalåtdli-
nut pissariaKarsorinartut uvavnutaoK
atangmata taimalo peKatigigdluta ilu-
ngersutigalugitdlo sulissutiginiaruma-
gavtigik.
atuagagssiugkåkalo ikioKatigigdluta
Atuagagdliutit imagssiorpavut piler-
Kårnerånit sujunertaussoK malerssu-
garalugo, tåssa Atuagagdliutit tåssåu-
sassut kalåtdlit kigsautigissamik piu-
massarissåinigdlo kalåtdlit takomar-
tatdlo påsissutigssaKarfigssait.
Atuagagdliutit ukiunik 75-inguing-
mata oKauserineKartut måko ilagait.
inatsissartunut ilaussortarisimassar-
put Frederik Lynge agdlagpoK:
.. „Atuagagdliutit" ukiune 75-ne i-
ngerdlanerat sivisoKinerpoK: kalåtdlit
„Atuagagdliutit“ åncigssuissuisa ka-
låtdlit kingugdlersåt Kristoffer Lynge.
årKigssuissuvoK 1922-mit 1952-mut.
Bladets sidste grønlandske redaktør,
Kristoffer Lynge. Hans redaktørtid
varede fra 1922 til 1952.
„sujumukångikatdlarmatale" atortu-
lersoK, mana tikitdlugo angumassag-
ssåungiussartumik sujumukarnerup
nalåne sule pigalugtuinartoK! igdlu-
palånguane ivssuinaviussånguane ine-
Karatdlaravta alikusersulortaråtigut
— sunauvfale atuarumatunermut av-
Kutigssiuterugtoråtigut, — Kujanåssu-
sia — silarssuarmilo ungasingnermit
takordlorfigssaKångiussartume pisi-
massunik ara j ugtinavérsårtikåtigut!
måna ima imalo itunik igdloKalersi-
massugut, KåumarKutilingnik orssui-
nåungitsunik, agdlåt KOKianaralugit
uvdlut tamaisa (radiokut) nunat av-
dlat pisimassue uvdlumerpiaK pisima-
ssut tusarnårsinaulerivut, — sule ka-
låtdlit Kåumarsarniagkame akornåne
sujulerssuiuarsinartoK pivdluarKUV-
dlugo OKauseKarfigingitsorneK ajorna-
ngajagporme — ..
sujulivut „måssåkutut sujumukarsi-
mångikatdlarmata“le sulivfigilersima-
vai, månamut uvavtinut „kingugdliar-
ssungnut" alutomarsiartuinardlune. a-
tuarumaneK agdliartoningmat, alaper-
nåinerdlo sukagkiartuinardlune. nalu-
ngilara méraunivta nalåne „Atuagag-
dliutit" imarissaisa ilait sule oicalug-
tuatut akornavtine — alångårdlugit —
OKaluasårineKartartut månamut ag-
dlåt, påsinarpordlo „sujugdliarssuit"
ilåinit KanoK alutorineKartarsimatigi-
ssut.
.. OKarsinaugunarpugutdle „Atua-
gagdliutit" arritsumik kalåtdlit påsisi-
massagssanut iluaKutigssanutdlo i-
ngerdlatiussårsimagait, sut avdlat sa-
nimigut Kåumarsautaussut sujumu-
kartitsiniutitdlo ingiatdlordlugit, ilåne
nangamasimårtardlugit, ilåne nantig-
ssortardlugit, ilånilo tapersersortar-
dlugit nukingisårtardlugitdlo.
ukiune 75-ne „Atuagagdliutit" ato-
rérfigiligåine kalåliussugut avdlångo-
riartornerput — nunane inuiangnilo
avdlane sujumukamerujugssuaK ingi-
atdlupalårdlugo — mikingeKaoK. ta-
månalo ilorraup tungåinåtigut issiga-
lugo oKarta: „Atuagagdliutit" miki-
ngitsorssuarmik ikiorsimavåtigut ..
.. Kårne, „Atuagagdliutit", ingerdla-
juarsinaritse, pissortatitdlo umariar-
tuinardlit, kalåtdlit tamarssuavta ili-
masugfigiuåsavavse piumassaKarfigiu-
åinardlusilo suj ulerssortuarsinåsagiv-
tigut!
taigdliortuvta pissartåt, palase Hen-
rik Lund, ilåtigut ima OKauseKarpoK:
.. Atuagagdliutit .. imamikut ilåne
avdlaussumik nipeKartalerput. Kav-
dlunårpalugtoK agsut erssersineKarta-
lerpoK, agdlagaussartunilo Kavsérpag-
ssuarne kalåtdlip tipå naineK ajor-
narpoK. puiusångilarput kalåliussu-
gut. .. issuainiarussårnerinåkutdlo
kalåtdlip tarningata nukinga nangmi-
nerssutaerukiartorsinaungmat tamåna
sianigissariaKarpoK. sujulivut nang-
minerssumingnik ingerdlåput Kavdlu-
nånitdlunit saviminermik pinagkalua-
runik. pigerigartik pitsångorsåinarpåt
nutårtugariligkamikut. taimåituåinar-
tariaKarpordlo timikut erssingitsuvta-
lo tungågut ingerdlaneK. Atuagagdliu-
titdlo åungarnavérsimatitsissutåu-
sangmata tamatuminga ingerdlatine-
Karnermikut aKungneKarnerat tama-
tuminga sujunertaKamiartugssauvoK,
imalersorneKarneratdlo silatumik ka-
låliussuseKardlune nalivta kalålinik
Kimatsinavérsårniåsavdlune ..
kalåtdlit nunåt Atuagagdliutitdlo
ataKatigigkunigtoK!
taimanikutdlo kalåtdlit eKérsimår-
nerssaisa ilåt ajoKiuneK Josva Kleist
ilåtigut ima agdlagpoK:
.. Atuagagdliutit autdlarnerKårner-
mingnitdle sule imait taimåipat? åp.
iliniutigssanik kalåtdlitdlo sujumut 1-
nerikiartornigssånik uparuartuissåv-
dlutigdlo sujunersuissupat?
Atuagagdliutit imait atautsimut ka-
titdlugit tåisagåine tamånarpiaK suju-
nertarigaluarpåt, tamalåuputdle; ilait
univkåt alikutagssiat, ilait misigissa-
nik åssigingitsunik inuit åssigingitsut
misigissåinik oKausigdlit. ilait OKa-
lugtualiat nugtigkat Kavdlunåt atua-
gautåinit pissut piginåussutsit KanoK
atordluameKarunik kingunigssaKar-
dluarnigssånik påsingnissutigssaussut.
tåssame Atuagagdliutit pigdliutåuput
pigssartagdlit iluamik iluaKutigiu-
mavdlugit atuaråine.
.. taimåitumik sule Atuagagdliutit
inunermut pingåKissumut pingårtu-
nik sarKumigaKaleriartusåput kalåleK
nuname måssåkumit pitsaunerussu-
mik erKigsinarnerussumigdlo nåpita-
Kardlunilo atugagssaKartuarKUvdlugo.
uvangalo nangmineK måko erKar-
tutsiarpåka:
.. „Atuagagdliutit" kalåtdlinik Kåu-
marsainigssaK eKérsainigssardlo ta-
manit pingårnerussutut sujunertaråt
kalåtdlitdlo nunane tamarme — Kitå-
ne Tunumilo — nunaKarférarpagssu-
arnut ingmingnut ilane ungasigtaKi-
ssunut avKutigssatigutdlo ataKati-
gingnerunigssamut akornuteKaKissu-
nut siaruarneKartardlutik ..
.. „Atuagagdliutit" (1874-imit) ukiu-
mut 12-nik numoreKartitdlugit 1932
tikitdlugo naKitigaussarput, ukiordlo
tåuna autdlarniutigalugo Kiipernere
agdliatdlagdlugitdlo numoré ukiumut
24-ngortineKarput taimalo tamalau-
nerussunik imernigssåt ajornarung-
naerneruvdlune.
.. „Atuagagdliutit" autdlarnencår-
nerånit 1928 tikitdlugo imagssait piv-
dlugit Kujatåne nålagaussoK OKausig-
ssaKaKatauvoK, tåssa ilångussagssiat
pingårtumik kalåtdline pissutsit piv-
dlugit nangminerssåtigalugit agdlau-
gaussut nålagkamut takutencågag-
ssaussarmata imagssaitdlo sunersut
takuterérdlugit aitsåt naKiterneKar-
tugssauvdlutik. 1928-mit ilerKOK ta-
måna KimangneicarpoK „Atuagagdliu-
tit“dlo årKigssuissuat nangmineK aki-
ssugssaussutut ilångutagssat pivdlu-
git aulajangissugssångordlune.
ernainiagkat
méraunera inusungneralo erKainia-
lerdlugit påsisinaulerpara inup inune-
rata ingerdlanerane avdlångutit Ka-
noK angnertutigingårtut pisinaussut.
Nungme inungordlungalo agdliar-
torpunga. kalåliarKatut naligissavtut
atugaKardlunga peroriartorpunga —
naligissavtutdlume atuarfingme ilini-
agaKarKalåKalunga.
sujunigssara takordlulerångavko
naKiterissungornigssaK avisiliortu-
ngornigssardlunit erKåingisåinarpåka.
atuarneK nuénareKåra, kalåliaraKa-
tivtutdle isersimåinalernigssamik or-
nigissaKarnanga.
pinaiseriarsinaunangale 13-Inamik
ukioKardlunga Såmualiugalup naKite-
rivitoKånguane iliniartungortitauvu-
nga. — ukiut arfinigdlit iliniarsinar-
dlunga iliniarnera Danmarkimut na-
ngikiartorpara. ukiut pingasut Dan-
markimivfika uvavnut kingunena-
ngårput, pingårtumik tamåne inuit i-
kingutigiligkama angussaKarusungne-
runeK pilersingmåssuk.
Nungmut uterama iliniarfigssåp na-
Kiterivia pissortauvfigilerpara, tåssa-
nilo pingårtumik atuagkat iliniutit
naKitigaråvut. naKiterissujuamigssa-
rale sule aulajangiusimångilara. ilini-
arsimångisavnigtaoK sangmissaKar-
■ nigssaK nuånaråra. åssilineK atuagke-
rinerdlo saniatigut ingerdlåniardlugit
pivfigssaicariarångama pinialungneK
nuånareKåra. erKarsautigissåinarpara-
lo atuagkanik naKiterissartutut Dan-
markime suliaKalersinåunginersunga
naKiterivitonaK, månåkut Nungme u-
torKait igdlugissåt. igdlo 1896-me atu-
lerpoK.
Det første selvstændige bladhus, nu-
værende alderdomshjem i Godthåb.
Huset er fra 1896.
ilåtigut nangmineK nugtigkavnik ka-
låleKatika atuagagssiutilersinåusav-
dlugit.
ukiune tåukunane ArKalup kingo-
rårneKarnigsså erKarsautigineKaler-
poK naKiterivitdlo Nungme mardlu-
ssut atautsimut katiniarneKalerdlutik.
atorfik tigorKUvdlugo sågfigineKara-
ma nangåncåraluarpunga, 1922-mile
sågfigineKarKigkama akuerssivunga
pilerssårutigisimassåka avdlat tamai-
sa tunuartitdlugit. atorfigiligkavne A-
tuagagdliutitaoK årKigssugarillsagika
taimane angnertunerussumik erKar-
sautigisimånginguatsiarpara.
naKiterivik Atuagagdliutitdlo pi-
ssortauvfigilerKåravkit naKiteriving-
me suleKatigssat tamarmik kalåliu-
ssut sungiusarnerat uvavnut ulåpu-
tauneruvoK, åmalume naKiterivingme
nutartigagssat isumagissariaKardlutik.
ukiut pingasut sulerérdlunga aitsåt
avisiliorneK sungiusarsinaunerulerpa-
ra. Danmarkime ukinera iluartitdlugo
avisiliorfit ilane sulivfigssarsivunga,
højskoletdlo takornarniartardlugit ka-
låtdlinigdlo OKalugpalårdlunga OKalu-
giartardlunga. tamatumuna inusugtut
sulivfigineKarnerat Kåumarsainikutdlo
sulineK Kautusimanerulerpåka, tama-
tumunåkutdlume kalåleKativnik, o-
Kautsivtinik, ingerdlautsivtinik pi-
ssutsivtinigdlo asangningnera eKér-
sarneKarpoK OKalugtuatorKavtinigdlo
pingårtitsinera agdlisineKardlune. o-
KalugtuatorKavtinik pingårtitsinera
Knud Rasmussenip ikingutigivdlua-
ligkama kåmagtuiuarneranit pineru-
vok Kasusanane kalåtdlit OKalugtuai-
sa oKalualåvisalo iluatingnauteKa-
ngårnerat uvavnut erKartortuåinar-
mago.
uvdlut nutangoriartulerfiat
tauva sorssungnerssuaK Danmarki-
mitdlo avigsårneK 1940-me nagdliu-
put. Atuagagdliutit pisimassunik OKa-
lugpalårussissuinaratik nunavta Dan-
markivdlo ataKatigingnerånik aula-
jaitdlisainiartugssaussariaKalerput su-
leKatigingnerdlume ilimagissamit
angnertunerungålerpoK atuagagssiaK
KavdlunåtoK „Grønlands Posten"
marsip 16-åne 1942 naKitigaulersoK
pissutauvdlune. Atuagagdliutit Grøn-
landspostilo suleKatigigdlualerput A-
tuagagdliutit nunavtine Danmarkimi-
lo pisimassunik nunavtine OKalugpa-
lårussissuvdlutik Grønlandspostilo
nunavtine pisimassunik nunavtinut
nunanutdlo avdlanut tusardlissuvdlu-
ne.
sorssungneK nalorninartorsiutitdlo
tékusimagaluit uvdlut nuånersut nag-
dliusimåput kalåtdlit nunåta sujunig-
ssaKardluarnigssånik suleKatigilertit.
musikken!
Det er DEU, der ekaber feststemning, hvis
De kan gi* et nummer på harmonikaen 1 Lser
det NU! Det er legende let, og VI har harmo-
nikaer 1 alle størrelser, alle prislag. Skriv
efter vort store, gratis katalog!
MUSIKHUSET

J*Z
*****
Fred erlkabo rggad e 7
København K.
— Grønlandsposten avdlanit erKar-
tomeKåsagunarmat taimåinaK OKar-
dlanga.
sorssungnerup kingornagut Atua-
gagdliutit Grønlandspostilo ingmikut
naKitigautiniardlugit OKåtårneKaralu-
arpoK påsinardlunile taimailiorneK
sorssungnerup nalåtut iluatingnaute-
KartigingitsoK.
1950-me avisit uvdlut tamaisa tåku-
tut, KavdlunåtoK „Godthåb Avis" ka-
låtdlisordlo „Nup avisia", atuagagssi-
aralugit OKåtårneKaraluarput. taimale
aviseKarniarnigssaK piårpatdlårmat
sivikitsuinarmik atåput.
ukioK tamåna Atuagagdliutit Grøn-
landspostilo atautsimut katineKarput
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo naKitigau-
lerdlutik, taimailiornerdlo erKortuvoK
ilalertariaKartoK. taima atuagagssiat
nunavta avatånisaoK atuarneKarsi-
naulerput nunavtinit tusardliutaria-
Kartunik åvåmutaoK tusardliussissut.
OKautsitdlume mardluk atordlugit a-
tuagagssiaussu t sunisinaunerat ang-
nertunerungårpoK kalåtdlinut pingå-
ruteKartut Danmarkime pissortaussu-
nut pinarnagit danskinutdle tamanut
tusardliusinångoramikik.
OKautsitdle mardluk atordlugit atu-
agagssiorneK navianauteKarujortaoK
agdlautigissat sussusé mianerssutigi-
neKarKigsångigpata erKaimajuarne-
Kångigpatdlo atuagagssiat tåssaussut
kalåtdlit pissariaKartuinik sarKumiu-
ssiviussugssat årKigssuissup takutiku-
måssusianut avKUtigssiaunatik — aju-
ssårnartumingme taimailimissålersi-
magaluarput.
neriutigissat
KanortoK Atuagagdliutit/Grønlands-
posten kalåtdlit nunåmiut — kalåt-
dlit danskitdlo — amerdlanerssaisa
nipåinik erssersitsissfljuardlit.
neriutigalugulo kigsautigiumavara
kalåtdlinut atuagagssiatoKaK måna —
erKortumik — kalåtdlit nunåmiut ta-
marmik aviserissåt kalåtdlit nunåmiut
nangminerissarilerKisagåt. naKitigau-
lerKårmåme kalåtdlit nangmingneK a-
kilersugaråt.
KanortoK kalåtdline piniartut, auli-
sartut, sulissartut, atorfigdlit, inusug-
tut avdlatdlo peKatigit atuagagssiatut
nangminerisamigsut tiguniardlissuk.
atagule peKatigit taméko tamarmik
ingmikut A/G-p sujulerssuissugssai-
nut atautsimik ilaussortaKariardlit
naKitigaunera akilersordlugo lands-
rådimit nålagkersuissunitdlo aningau-
ssanik ikiorserneKardlutik, tapersi-
ssutdlo åma tåuko tamarmik atautsi-
mik atuagagssiap sujulerssuissunut i-
laussortaKardlutik. sujulerssuissut år-
KigssuissoK atorfinigtitdlissuk atua-
gagssiornerme inatsisit nåpertordlugit
akissugssåussuseKardlunilo sujuler-
ssuissuminut atuartuminutdlo aki-
ssugssåussuseKartugssaK — taimaili-
sagaluarpat årKigssuissup avdlanit
KulangersimaneKarneranik OKatdlise-
KartuarneK anigorneKåsassoK ilimasu-
tigåra.
Kanortordlo Atuagagdlitut/Grøn-
landsposten nalorninaitsumik kalåt-
dlit nunavtine pingårtitaussut nunav-
ta inuinut avåmutdlo tåkuvfigiuardli-
sigik.
Cl/I stave og
OI\l Bindinger
Vi har Eneforhandling for Verdens
største skifabrik: „FISCHER" i
Østrig, samt for
„KÅSTLE"
Kvalitets — Ski
østrigske og franske
Slalom — Skistøvler.
Vor Vintersports-
Prisliste tilsendes ;
gratis
Særtilbud:
„Tyroler-Ski med Stålkanter, u.
Bdg. 88,50
sisorautit bindingitdlo
silarssuarme sisorausiorfit angner-
ssåne „FISCHER“ime Østrigimitu-
me sanåt nioreutigåvut, kisalo
„KASTLE"
sisorautit pitsagssuit
kamigpait-sisorautit-sangussårutit,
østrigimiut franskitdlo.
akisa agdlagartait
akeKéngitsumik
pineKarsinåuput
ingmikut neKerorutit:
sisorautit „Tyroler-Ski" sisangnik
sinåkutigdlit, bindingeKång. 88,50
NØRREGADE 36
København K.
I
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut tarnutip
læbestiftivdlo kalipautait ^
ingmingnut tugdluarkekate-
kdngitsut.
Generalrcpræsentant
Torben Love & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K,
HIGH CLASS BRIAR PIPES
45