Atuagagdliutit - 01.01.1961, Side 82

Thulemit nipe sumiginagaK
I") anmarkime oKartoscarajugtarpoK
kalåtdlit inuiait eKériartulersut.
taimatut erKortigissumik åma isuma-
KartoKarsfnaugaluarpoK téssaussut i-
nuit aseroriartortut, tåssa pingitsorti-
tagssåungitsumik teknikikut ineriar-
tornerup Kagdlikut inuneK Kagfagki-
artortikaluarå taimatut pingitsugag-
ssåungitsigissumik kulturimut tåma-
riartortineKarput ineriartornerup
inatsisai tamåiput Kanordltinit isuma-
Karfigigaluaråine.
kulture tåuna kalåtdlip kajumig-
dlune imalunit kajumigpiarane ilåti-
gut inuvdluarKorérsimasså téssauvoK
asimiOKarférKat kulturitoxåt, tåussu-
malo ilerKUtoKai itsarssuarmut takor-
agdlagtoK K. Holst
dlorneKarsinåungitsumut misigssorne-
Karsinåungitsumutdlo tungåssuteisar-
put. kulturip tåussuma kingunigssai
tamaisa ilangutdlugit pigineKåinar-
nigssånik kigsautenarneK soruname
isumaKångilaK, iluaKutausinauvordle
unigfigitdlatsiåsavdlugo påsiniardlu-
gulo sut iluatingnautiginerai mana tå-
méinarsfnaussut.
pissutsime imåiput, måne Danmark-
ime inugtaoKativtitut naligititaussutut
kalåleK akuerisimavarput (Kagdlikui-
narme), agdlåme danskiussutut akue-
risimavarput, akuerisimångisardle tå-
ssauvoK KangarssuvatdlangitsoK ka-
låtdlisut inunera — imalunit avdlatut
OKautigalugo — kulturikut kalåtdlisut
kingornutå. soruname piåralune ki-
ngornutånik tamatuminga arsårniar-
neKångilaK, igdluatungåtigutdle åma
kingornutå påsiniarneKarane. kalåt-
dlit kulturiat nunånut tungassuinar-
tut issigineKarpoK nunavdlo ilåta su-
ssagssaringisåtut issigineKardlune. sa-
nga pissusiussut avdlanit sunerneKå-
ngitsut kalåtdlimut pigitineKarput nu-
nap nangmineK erKuméKUtaisungajak
issigineKardlutik. kalåleK danskingor-
tikavtigo Kagfagtitutut agdlåt OKauti-
Varmt vand - drys RADOX i-
put fødderne ned! Ahh, hvor det
lindrer på hård hud og ligtorne ...
Tæerne kribler af velvære, og
man får lyst til at danse.
gineKarsinauvoK, tåssa eskimomit 1-
nugtaussumut isumagineKardluartu-
mut, påsinarpordlo inugtaussoK isu-
magineKardluartoK eskimot kulturiå-
nik kingornussaKarsinåungitsoK. tåssa
inugtaussutut isumaginenardluartutut
pineKåinåsagpat kulturikut erKumé-
Kutå nautsorssutigissariaKångilaK, av-
dlatut OKautigalugo, kulture atorne-
KångitsussårtitariaKarpoK taimågdlåt
navssågssauvdlune erKuméKutitut —
Kalåtdlit-nunåne.
kulturikut nakoKut
pissutsitdle imåiput, erKuméKUt
tåuna sule uvdloK måna tikitdlugo i-
nuiait kalåtdlit ilordlikut ensarsar-
tausiånut tungaviuvoK.
tåssa kulturikut najugaKaKatigig-
fivtinut kalåtdlit ikiortutatut påsine-
KarsinauvoK. ikiortutåt? erKumigina-
KaoK, kalåleK issigissångilarput ilua-
Kutigssanik pingårutilingnik tuniii-
ssuissutut, tigusissartuinauvoK, inuvoir
iluagtitoK inuiait inungnik perorsai-
ssut påsingnigtut aningaussarsiomi-
kutdlo silatorssuit ajungitsumik isu-
maKarfigingnigtut agssåinut iluanår-
dlune pisimassoK. taimåitordle kalåleK
nangmineK kulturikut nakoKuteKar-
Pok asigssuinagagssåungitsumik.
månale tikitdlugo nakoKut angner-
tujåmik malugineKartarsimångilaK
måna pissutauginardlune tamatuma
sarKumersineKardlune iluaKUtåussu-
seKarnigsså kialunit takusinausimå-
gingmago. KaKutigutdlo sarKumersi-
neKatuarångat soKutigineKangårtarsi-
mångilaK.
inuit pingortitamut tungavdluinar-
simasimagångata kulturikut inunerat
Kavsitigut tamarmiuvdluinardlune ta-
kutisinaussarpoK. inuiåussutsimut tu-
ngatitdlugit oKauserissat pingårute-
Kartut, tamarmik, inoKatigingnermut
kulturimutdlunit tungassut, ingming-
nut ima nuiusimassartigaut kigdlinge
nalunarsingajagdlutik, ilåtigutdlo na-
lunarsivigdlutik. uvagut silarssuavti-
isigkat oKitsut nuånartut RADOX-ip
tarajue isigkanul atugagssiat atortarpait!
imeK kissartoK - RADOX nakalatalaruk
- isigkatitdlo imermut misutdlugit! ahh,
iluraut amermut mangersumut måininer-
nutdlo iluatdlangåramc ... inussat ilua-
ne avgornilersorKigsårsimassume pi-
ssutsit inungnut tungassut tamaisa
ingmikortitårKigsårdlugit agdlagtor-
neKartarnerinut Kangale sungiusse-
rérsimavugut: tamaisa akuliutisav-
dlugit årdlerinermit erKumitsulior-
neK, ugperissarsiorneK (taimåitoKar-
pat) inuiaKatigissutsimutdlo tungassut
ingmikortitårKigsårdlugit inigssisima-
vavut torKorsivingnut, atorfigssaKa-
lerångata tåukunånga aineKåinartar-
dlutik. inungnile avdlanit sunerneKar-
simångitsune avdlaussarpoK. sordlo
erKumitsuliorneK uvavtine pinersår-
Kutåinartut akimarpalugtutut imalu-
nit ajornerpåmik inungnut ikigtunut
silagssuårissutsikut inuvdlutigssiauv-
dlune inungnutdlo amerdlasunut pile-
risårutitut atorneKåinalersoK, inungne
avdlanit sunerneKarsimångitsune pi-
ngåruteKardluinarpoK. åma taimåipoit
kalåtdlit kulturiåne.
kalåtdlit erKumitsuliortausiat ilisi-
maneKangåtsiarpoK, ilisimangning-
nerdle unåinaungajugtarpoå erKumit-
suliortautsimut ingmikut itumut mi-
kussunut tungassunut, tåssa sauner-
nut Kiperugkanut sapangårKianutdlo,
issigtormiut angerdlarsimavdlutik sa-
nåvingnut, piumaneKardluarsorinar-
nerånut Kavsinut pissutaussarpoK nu-
nane avdlamiut erKaimåssutigssa-
mingnik pigissaKarusussuserssuat. mi-
kissutigut erKumitsuliortauseK tåuna
kalåtdlit ensumitsuliortautsikut ki-
ngornutagånut erssiutåusavdlune pi-
ngåruteKångitsungikaluarpoK, pingår-
nersséungilardle. pingårnerssaussor-
dle tåssauvoK OKautsit atordlugit er-
KumitsuliortauseK, nuname — kalåt-
dlit inuiait sujunigssfine kulturikut a-
kissugssåussuseKardlune misigissume
— tupingnåinavigsumik påsisimane-
KångitsoK. akissugssåussutsimik misi-
ginerup tamatuma ajoraluartumik Ka-
ngaunerussumut tungassut akissug-
ssauvfigiumangilai.
OKautsit atordlugit erKumitsulior-
tauseK tåuna kulturikut kingornutau-
vok — uvagut tungavigissavut malig-
dlugit — KangaunerussoK pissutsinit
itsarpalugtunit kalåtdlip nagsatarisi-
masså. erKumitsuliortauserdle taimåi-
toK ingminik kinguarsimassungilaK.
tåssåuput OKalugpalåt itsarnisarpa-
lugtut OKalugtualiarpagssuitdlo åmalo
erinarssutåluit misigissusilerssårtut
OKalugtualerssårtutdlo. inungne av-
dlanit sunerneKarsimångitsune OKa-
lugtualiat OKalugpalåtdlo ilerKoring-
nigssamut tungatineKardlutik kingor-
nutagåuput, tamatumaluna uvagut
kulturikut kingornutarput åssiginer-
paugfi. tamåkulume åma ilånikut Kav-
dlunåtungordlugit naKitemeKartarsi-
måput OKalugtualiat avdlat takomar-
tat „nunanitdlo avdlanit pissut“ åssi-
galugit mérartavtinut alikutagssiauv-
dlutik. taimåitordle perorsainiardlune
atuartitsinerup tungånit angnikitsu-
migdlunit mérKanut påsitiniarneKar-
tarsiméngitdlat. kalåtdlit erinarssutait
uvdlumimut agdlåt puiugausimavdlu-
tik „måne" iput. sule Kalåtdlit-nunå-
ne erinarssutigineKartuarput, måssalo
silarssup ilaine avingarusimanerpau-
ssunilunit kulturip sivnere tåmariar-
tortut sianiginiarneKaraluartut tåuko
tåmariartornigssåt årdlerisutigineKa-
runångilaK. Kalåtdlit-nunåne inuia-
Katigilerinermut tungassut Danmark-
imut kulturilingmut nåmagtumik so-
KUtiginarsimångingmata angnerussu-
mik påsiniåsavdlugit — oKaruvta a-
nersåkut suliagssanut tungassutigut
— pivfigssaKartOKarsimångilaK. pigi-
ssaKartoKarmatdle pingårtumik Knud
Rasmussen pissutauvoK katerssuiv-
dlunilo suliaringnigdlunilo naKiterisit-
sisimagame kalåtdlit taigdliåinik a-
merdlasorssuamik. neriutigå taigdli-
ortauseK tåuna nutåmik navssårine-
KartoK kinguneKarumårtoK. kingune-
rile ikigtuinåuput sivikitsuinarmigdlo
atavdlutik. soKutigissaKartuamigssa-
mik pilersitsingitdlat. angnerussu-
mingme kinguneKartineKångitdlat.
malugssarissuseK tarnivdlo
permssusia
kalåtdlit erKumitsuliortausiata tåu-
ssuma sianigineKångitsup, kulturikut
atåssuteKamermigut „taigdliornikut
erKumitsuliortautsitut" erKarsautåi-
narssutåungitsup, malugssarissuseK
tarnikutdlo perKissuseK takutitå it-
sarpalugtutut pissusiligtut OKautigine-
KarsinåungilaK. imaKa ilimagineKarsi-
naugaluarpoK tåssåusassoK inuit su-
juarsarneKarsimångitsut piumassar-
ssutåinarmik ingminutdlo nålagker-
sorsinåungipasigsumik taigdliornerat
— taimåingilardle. OKautsit tamarmik
pisujuput avdlångorartuvdlutigdlo,
erKordluardlutik issigissaKarnermut-
dlo tungassuvdlutik. piniarniat taig-
dliortausiat tåuna — taimåitungmå-
me — pissussårnerungivigpoK, ukior-
parujugssuitdle ingerdlaneråne iler-
kup kingornutap taigdliornerup piler-
neranut tungaviussup inernerå. Ka-
låtdlit-nunåne pisorKame OKauseK a-
tarKineKardlunilo inimigineKartarpoir
manigunertut taineKarsinaussumik. o-
KauseK pissarssuvdlune piumassaKar-
dlunilo inungmut suniutarpoK. eri-
narssusiornigssaK nénungniarnigssa-
mit nangånarnerujugssuvoK, ilånile
taimatut pissariaKartigilersardlune. o-
KauseK pinguåungilaK KUianartoK,
såkuvordle atusavdlugo navianarsi-
naussoK. nåmagtumik nukigtugune a-
kerKamik toKUtsisinauvoK, Kångiute-
rérsut tåmarérsutdlo nutåmik inune-
Kalersisinauvai, igdlartitseruj ugssuar-
dlune akiasulersitsivdlunilo. inup av-
dlanit sunerneKångitsup inunermik
misigingningnerat ingmikutdlaringne-
rujugssuvoK avdlångoriatåtdlarKing-
neruvdlunilo kulturikut pissutsit på-
siuminaitsut pissarneråningamit.
angut arnardlunit sapiserdlune o-
Kautsinik katiteralune „erinarssuti-
ngualiortoK" — sordlo mianerssordlu-
tik taima OKartartut — maligtarissag-
ssanik sukangassorujugssuarnik siani-
gissagssaKartarpoK. naggateKatigigså-
rineK uvagut pissauserput maligdlugo
ilisimaneKéngilaK, kisiéne akugtOKati-
gigsårineK kalåtdline inerdluarsima-
ssorujugssuvoK nåmagdluinartussari-
aKardlunilo. erinarssut sananera a-
jortoK erinarssomiarssarissumut kå-
ngunarsauteruj ugssussarpoK ingmin ut
issornartorsiorsimånginermut silaki-
ssutsimutdlo nalunaeKUtaussardlune,
erinarssutdle sanavdluagaK piginåu-
ssuseKardluarnermut silagssuårissut-
simutdlo ugpernarsautaussardlune,
avdlåme pissauneKarnermut — encai-
maneKartardlune kingornalo pivfig-
ssångorångat erinarssorneKartardlune,
pivfigssardlume ajornarneK ajorpoK.
ilåne nunanratigit igdlorujugssuarmut
katerssutarput nuånårsaKatigingniar-
dlutik. uvagut påsingningnerput ma-
ligdlugo soruname igdlorujugssuarmik
taineK ajornaraluarpoK, inungmutdle
avdlanit sunerneKarsimångitsumut i-
nigssaK tåuna angeKaoK kikutdlunit
tamarmik eKiterutdlutik isersimavfi-
gisinaussåt. tamane itarput nikorfav-
dlutik igsiavdlutigdlo igdlerne igpati-
nilo agdlåt Kaleriårdlutik navKuvdlo
Kiterpiånltardlune OKalugtuartugssaK
erinarssortugssardlunit. erinarssor-
tugssaK inigssaKalårtariaKarpoK, eri-
narssornerme Kitingnermut åssingu-
ssumik ilåne ilaKartineKartarmat o-
Kautsinut taigdlanutdlo akugtoKati-
gigsårinermut tapertaussumik. angå-
kugpat KitingneK pingåruteKardlui-
nartarpoK, oKautsitdlo ingiutigssåina-
ngajagtut atorneKartarput.
OKauseK såkortoK — navianar-
tordlo
serratine angåkuersårutinilo erina-
lerssortup erinarssumigut pissauneit
sarKumersitarpå, pissauneK tåuna nå-
RADOX gir friske,
glade fødder.
RADOX
rusungnermit tortalartuinauput xiting-
nigssardlo kajungernarsissardlune.
RADOX evkiluitsunik nuånar-
tunigdlo isigaKalersitsissarpoK.
FOD-BADES ALT
Forhandles af: OLE’s VAREHUS - GODTHÅB
CHURCHILL
BONAPARTE
BRIDGE
PANTOS
FOLIO
tuparpagssuit
asulo pitsait
— ukiut ingerdlaneråne Kalåtdlit-nunåta uvavtinit pisiarissar-
simavai — imåingikaluarpoK ukiune 100-ne Atuagagdliutit ata-
simaneråne — Kaiatdlit-nunanile tupasissoKartalerneranit E.
NOBEL tupanik pisiagssaKartitsiuarsimavoK.
Kalåtdlit-nunåne pisissartuvta sikåjutivut, serutlt, tupautivut-
dlo iluarissariuarsimavait. uvagutdlume ama ukiune 150-ne a-
tarSrsimanivtine åtåniartuarsimassavut ingerdlatlnarniarpa-
vut, tåssa tupaliortuardluta — pitsauvdluartunik.

CIGAR & TOBAKSFABRIKKER
København — Nykøbing F.
EIFFEL
PETIT
03
O
in
—i
O
z
z
>
o
>
z
m
O
m
r-
n
>
o
O
r
'i
LETTE GLADE FØDDER
bruger RADOX fodbadesalt
b
82