Atuagagdliutit - 01.01.1961, Side 100

normorume uvane ardlalingnit er-
sserKigsarneKarpoK Atuagagdliu-
tit pilersineKarnerata nalane nunarput
naligssaicångitsumik nåkåutorsima-
ssok. taimane pissutsit Kimåtdlangnar-
tuinåungitsut påsinardluarpoK løjt-
nant. E. Bluhmep 1863—64-ime Kalåt-
dlit-nunåninilerssårutå atuaråine.
løjtnant Bluhme sinerssordlune
Nungmit IvigtuliarsimavoK Nungmilo
ukisimavdlune. tamane nakinassusen
a j orssarnerssuardlo su j umorsimavai,
nungmiunigdlo OKalugpalårdlune:
kalåtdlit nungmiut kivfåinangajåu-
put, tåssa amerdlanertigut akutat
handelime sulissussut sanassutut, sag-
fiortutut, sujatsivingme umiatsiarssu-
amilo sulissutut. åmåtaoK tåuko umi-
arssuarnik usingiaineK usilersuineK
apumik nivangneK avdlatdlo suliarait.
tåuko kalåtdlit inutigssarsiutéinik pa-
sisimassaKångivigput, taimaingmat
europamiutungajak dnuvdlutik ajora-
luartumik, europamiunit inussuteKar-
dlutik. nungmiut taimågdlåt kalålena-
timingnit issikoringnerussutut onauti-
gissariaKarput, avdlanit kussanarne-
ruvdlutik evKiluineruvdlutigdlo.
kalåtdlit nungmiut sungiutmarsima-
våt ukiume europamiunut Kinulortar-
neK, inutigssat Kissugssatdlo europa-
miunit pissardlugit. mitinangajangnik
inussuteKarput, Nunguame uvdloK ta-
måt 20-nik issigtOK miternik sarssuat-
sissardlutik.
igdlutik Kissugissarpait, jutdlingit-
sordlo igdlue Kissugtaerutdluinarér-
sarput. sordlo Nordleme februarime
tåssångåinaK issangermat uvdlut ar-
dlerdlugit issangiardlune igdlut ilåta
Kilåvata sermia åupoK inuinut nåkar-
dlune, inuisa igdlorujunguartik Ki-
magtariaKardlugo avdlamut inungnik
tåtoKitumut nugterdlutik.
igdlorujungup taimåitup ilua KanoK
issikoKarneruja? atago iseKatigeriésa-
gingma. Kåva apumut ingerdlavigi-
ssavtinut nalingmagusimavoK, suju-
nivtine angmaneK tåssa isåriå. tåssu-
nga åmut sårdligåine sencordlune tug-
dlune, takussariaKarput torssut takisiit
tårtuinait, igai sermersimassut tarna-
många inugsungnip tiperrussauvdlo
aniualaornerånit. inuisa aniartordlu-
tik iseriartordlutigdlo tagiutarnerånit
torssut angmatineKarput. sujumut or-
dlerdluta tatdlivut nisiutdlugit paor-
mordluta iseriartorpugut matua må-
tordloKissoK igdlikartitdlugo. isencå-
ravta tårtornermit sumik takussaKå-
ngilagut, Kåumatime mardluk Kångiu-
tutdle orssugssaerutdlutik Kutdlitik
Kamisimangmatigik.
igdlorujungup nakinåssusia
tarnamane nikuisinåungilangalunit
pukingårmat. Kilåvanit kuserpoK nar-
Kane perajungmut mauserardlunga.
tårtorungnaimileriaravta igdlup ilua
umerorsinaulerparput. igdlorujunguaK
alenisut arfiniligtut silissuseKarunar-
Pok mardloriåumik takissuseKardlune.
utorKamik, inusugtunik måncanigdlo
ulivkårpoK, pingårtumik arnat, uvig-
dlamerime pingasut tåssanimiungma-
ta. tåuko mardluk ernere inusugtut u-
ngasingitsukut Kajausimåput. uvig-
dlamerit aliasugpaloKaut, kalåtdlime
méncatik asassaKigamikik, sujunigssa-
mutdlo isumavdlutigalugit. mardlung-
nik angutitaKaraluarput pilersuisinåu-
ngitsunigdle.
arnat ilåt igdlerme igsiassoK igdli-
karpoK ingencuvdlunga OKardlune:
pitsaoKaoK, tåssa igdliata ujaråinaup
panernerssaminingua, avdlamingme
igdleKånginamik.
„tamavse måne sinigtarpise?" ape-
raka. „soruna", akivånga. — igdlup
inue katitdlutik 20 sivneKangåtsiaru-
narput.
uvigdlamerit ilåt igsiavoK nipaKa-
rane Kuvdlilivdlune. tåussuma emera
angajugdleK ungasingitsukut Kajausi-
mavoK. Kuvdlingiarteriardlune erne
arfineK mardlungnik ukiulik tikuar-
dlugo pilerpoK: „nererusugkaluaKaoK."
uvigdlamerup åipåta emera suju-
singnerussukut KajausimavoK, agsor-
ssuardle åma aliasugdlune, emumat-
sagsimarpalugdlune ukissivdlune. ta-
kussavdlo alianardluinåssusianik nå-
magtitsissutut igdlerme ujaraussume
måninaK uvigdlamerit pingajuat sér-
KorsimavOK. erKigsiveKarane aulålug-
Pok — tagpitsugame.
sulissoKångilaK. soKångivigput uja-
lunguaK aminguardlunit piginago mé-
rakulunguit kåmisinaunagit. atunga-
kumineK agdlunaussårKamik isigka-
mut uvinginaussumut Kilerssutdlugo,
atugatuaråt, måssa 20-nik issigtOK. o-
KomteKångitdlat, atugkatik katåuni-
koKissut unuame åtarmémtigissardlu-
git. nerissarait igfiagssamerngit Kinu-
loratit, imilerdlugit aulaterdlugit, tai-
matutdlo suvdluitsumerngit, ugkat i-
lånilo tingmissat oicångitsortortagka-
tik.
Nungme jutdlisiorneK
Nungme jutdlisiornertik løjtnant
Bluhmep erKartorpå:
jutdlip uvdlåvane itilerpunga ernu-
mitsumik singnagtordlunga — pitsiai-
nardle Kautulerpunga, ata singnagtu-
ngilaK, tåssauna nivissat unuaK tamåt
silatangiaivdlutik angalaortut sing-
nagtorisorileraluartarsimagika. jutdli-
le sujorKutingåtsiaicalugo ajOKe Ras-
mus Berthelsen tugsiasåtårtugssanik
sungiusaisimavoK. silatangiaineråne å-
ma sujulerssorsimavai, igdlune tama-
ne tugsiutit sisamat atortardlugit, tug-
siarérångata atuaissoKartardlune. ig-
dlume najugåinavtine silatangiaineK
akuneK sivnerdlugo sivisutigaoK, må-
ssa 14 anguvdlugit IssigtOK amatdlo
kågkaluaråine kavfisoråiniliuna
ukiut 100 matuma sujomagut nu-
navtinisaoK åssigingitsunik ajornar-
torsiuteKarsimavoK. ajomartorsiutitut
angisutut kavfe, Bluhmep ersserKig-
sarpå agdlagdlunilo:
ukiut 30 matuma sujornagut kavfe
sancumilårpatdlångilaK. imaKa åma
pissutausimavdlune taimane niorKU-
tigssat kigdieKarnerugatdlarmata, ki-
nik Kipiusimagunartutdlo amiåkuinik
ivaniarssarigaluardlugit. atungagssaK
kusemeranut nalerKiusimavåt atånut
pivdlutik. Kutdlermik atautsimigdlu-
nit ikumassoKångilaK kiagsaisinaussu-
mik. septembere nålinartOK orssug-
ssaerusimåput, Kanordle ukiutdlarpat
piumåmeripat? ila takussaK tamåna
amilårnaKaoK. taimåikaluartordle a-
tungagssaK amiåkorissatuartik, tåuna
kamé pussorssuamik piuneKaratik,
sérKiné orssupaligdlutik ilugdligssara-
lualo ipermit Kemertuinauvdlune. tå-
ssaKalunime pisiaringmagule errorne-
Karsimaguja, tåunalume atissatuarå.
puissip auanik igssomikumik agssai
Kalipersimåput, uluai tutugssuarmik
Kivdlertitdlu tik Kuvdlikortuåinardlu-
ne. nujai sukaterneKaraluarnermit nu-
ngungajavigsiméput, amiåkunguinig-
dle Kilersipajugsimavdlune KanoK itu-
mik KalipauteKarsimagaluamersoK
Kalersiutdlugo. tåuname nutaunerane
takusimångikåine påsineK ajornaKaoK
inugtå niviarsiaunersoK uveKamersoK
uvigdlamemnersordlunit. tåssa kalåt-
dlit arnartaisa pissusiånik takussutig-
ssarKigdluartoK, imaKa nivissat kisisa
pinagit. arnat åipångikatdlarnerming-
ne akigssaKarångamik ingmingnut i-
sumåkérpatdlåratik piniartarput.
Velstillet grønlcenderfamilie i Godthåb. Lars Møllers fader Pele Møller og hustru med den store familie,
kalåtdlit ilaKUtarit piglgsut Nungme. Lars Møllerip angutå Pele Møller nulia ilaKutarpagssuilo.
pitsomt - ukiut 100 matuma
sujornagut
sékufQf nålagåfa løjtnant Bluhmep oxalugpalåva nunavta nåkåu-
torugtorfiane Atuagagdllufit aufdlarnernerata nalane mSnTner-
minik. taimane kalålerpagssuit ima pitsQsimatigaut 20-nik Issig-
kaluarfoK atissagssaicamafigdlunit
åssuaramik ånoråginauvdlutik. soru-
nauna uvdlut mardlugsuit Kångiutut
nunaKarfingmiut tamarmik nuvfase-
raluaKilit.
aussaungmat umiarssuamik pajug-
tunik tikitOKarsimångingmat amigau-
texaraluardluta oxalugfik naneruser-
sordluarsimariarame nagdliutorsiorpa-
låvigpoK. jutdle sujonruteKalugule ka-
låtdlit åssutitik ipiardlugitdlo iluar-
såusimavait, nivissatdlume angutitdlo
inusugtut altarip encåne katerssusi-
massut Kimarpalugdlutigdlo takumi-
naKaut.
tamatumunåkut nårsitdlardlutik
nålagiarérmata tamavta nålagkåku-
ne katerssupugut, unuk tåuna nålag-
kap nulia kalåtdlinik KaerKussissar-
mat. KaerKUSsat, utomait méncatdlo
pitsunerssait nivissatdlo Kavsit, ku-
ssanartumik nerriviliuneKarsimåput,
sujugdlitdlo tåuko nalerKUtunik tuni-
ssuteKarfigineKardlutik. atauseK ka-
migtårpoK, avdla tingmiartårdlune a-
tissagssanigdlo åssigingitsunik tuni-
ssuteKarfigineKardlutik, pigssaKångi-
namik salanerssuånut iluairutauniasa-
ssunik. måssalo kikut tamarmik unuk
tåuna pitsaunerpånik atorniartara-
luartut ardlagdlit pissariaKamerpå-
nigdlunit atissagssaKarsimångitdlat.
nukagpiarakulunguaK nordlermio
tingmiartårtugssaugaluaK atissagssa-
Kånginame aggersimångilaK avdlatut
ajomartumik tunissutisiagsså avdlap
angerdlåutariaKardlugo. tauva Kaer-
Kussat tamarmik kissartumik imiar-
tortineKarput nerisineKardlutigdlo, ta-
marmigdlo angerdlåput Kårsitdlarsi-
mavdlutik.
ngornale kikut piumassamingnik pisi-
sinangormata sikilingiminguautigdlit
tamarmik kavfisisinaulerdlutik, kav-
fisortarneK angnertusisimaKaoK inuit
kågkaluarunik Kiagaluarunigdlo soku-
tiginago kavfisorunik nåmagalugo.
kalåleK arnaK uvdlut ilåne pulågar-
put OKarpon: „kavfeKångikåine inu-
ssariaKångilardlunit.“
Påmiut ernåne asimioKarfinguame
igdlut ilåt Bluhmep angalaKataisalo
pulårsimavåt, tamånalo OKalugpalåra-
lugo:
takussavdle amilårnåssusia iserav-
ta: igdlorujungup nai'Ka tamarme ma-
ragdlugssuvoK, igai ujaråinauvdlutig-
dlo ivssuinåuput, ailaK tamauna ku-
gårdlune igdlermut ujaråinaussumut.
igdleK umiap amersakuinik putuling-
nik Kagdlersimavåt. Kilåva uvsingåra-
me- aputip aungnera tamane sialugtut
kuserpoK. angutitait erisånik atugker-
sorsimåput. arnartait igdlerme ku-
tagput katåunikoKalutik ingmingnut
milugutiterdlutik unagsårniaraluar-
dlutik. mernat amaisa sardliarpait,
tåuko ilåt tamataKéngitdluinartoK, a-
tissamingnik aligtornemik sungitsu-
kuserneranut naleKutsiusimassartik
tuniniaraluarpåt kavfisiutigalugo!
Kanga arnat
kalåtdlit arnartait KangaunerussoK
ipérsårtorssuartut tusåmaneKarsimå-
ngitdlat. taimane arnat pivdlugit
Bluhme OKalugpalårpoK:
igdlamerat kisime påsissutigssauvoK
amaunerånut. åjinga igssorKat pinga-
juåne ipugtoK inugsiameraluaKalune
— OKalungnerale påsingilarput kine
tamarugdliortikaluaKigå. taika igsia-
vok ånoråva alingnerssuarnik sunane,
sujunigssaK
nåkinåssuseK takussane Bluhmep
mikingitsumik ajumissutigisimavå ki-
nguartomermutdlo pissutaunerussutut
handele tikuardlugo. tamatuminga ag-
dlagpoK:
itsaK, ilame agdlåt ukiut 30—40 ma-
tuma sujornagut — sulime taimani-
kornitsanik angumeringnigtunik euro-
pamiunik Kalåtdlit-nunanitoKarpoK —
ilaicutarit tamardluinangajangmik tu-
penarsimåput umiaKardlutigdlo, a-
ngutitdlo tamarmik tatdlimanik ukio-
Kalemermingnit Kaj aKalerérsardlutik.
upernarångat ilaKUtarit tamarmik
autdlaortarsimåput, igdlutik Kulaiar-
dlugit aussaunerane silåinarigsamiå-
sarniåsangmata. pigissatik umiamut
igssorariardlugit autdlaortarsimåput
piniarfigingnerussunut ukiugssamut
piliniariartordlutik. aussåkut umiar-
pagssuit Kajarpagssuitdlo nåpitag-
ssaussarsimåput, autdlårsimassut tiki-
kåine pissårtorssuit nuånårtorssuit.
— månåkutdle? tovKit pitsorpasigsut
atausiåkåt KaKutigut tamauna suju-
mortagkat alapemaiserdlugit issigeru-
lungitsugagssåungitdlat. kinguame-
KarsimaKaoK!
tamåko tamarmik månåkut tåmar-
put. handelip suerutdluinarsimavai a-
tissagssaerutdlugitdlfinit. umiaKarto-
Kångingajagput, sule tupilatsineruv-
dlutik, agdlame Kåinat kinguariarsi-
måput, Kajartortartut ardlaligssujung-
naerdlutik, Kåinamut amigssaerung-
mat. aussaraluarångat KanoK pisaer-
put igdlupalånguit nardlångunartut
najuinartalerdlugit. nerissait tåukui-
nåuput, ugamemgit kanésutdlunit.
nuånåruteKångitdlat ukiumut isumav-
dlutigssaKaratik tåssa kisime isse, pit-
sussuseK, nåpautit nakinåssuserdlo.
sujunigssaK: naggatåtigut nuna inu-
ilårssuångorKigkumårpoK, inuit pérut-
dlutik ‘ puissitdlo akornusersomérut-
dlutik. arfangniatdlo sinerissame umi-
ussut sigssame tivssardlussut sineri-
ssame ujaråinaussume sermitartume
arritsumik asiujartortarumårput. aju-
nginerusimåsagalarpoK sujunigssaK
tamåna taKamut issigerérsimassuguv-
tigo!
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsukujoK mamartoK RjGI OKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
påK kinialårtumik nougatertalik!
REJSEGRAMMOFONER
brugte - med 10 grammofonplader
oicalugfarfuf angatdlåfagkal
afornikuf — OKaluglarfuvdlo
nOfal 10
85,00 kr. + nagsiånerata akla ilångutdlu-
go tiguucrane aklligagssångordlugit
□agsiåncKasaput.
kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København
spis
noget
lækkert
GLADE MÆND
OG KONER
Hopla - man kom-
mer i perlehumør,
bare"på en enkelt
skefuld
KRUSCHEN-salt
i morgenkaffen!
Man bli’r let i
hovedet, slank om
maven, og kvik
over det hele.
Humørfolk verden
rundt ta’r
KRUSCHEN.
- Prøv selv!
Forhandles af
tager KRUSCHEN hverdag
angutit amatdlo
uvdlut tamaisa KRUSCHENpissarpåt!
nukigssaK namagtoK - Kruschcn-ip tara-
juinik alugsaut atausTnardlunit uvdlakut
kavfisugagssaK akulårsimagainc taigssaun-
gitsumik isumagigsinartarpok. niakorig-
sinartarpoK, nakitdlinartarpoK, sutdlo ta-
marmik ckaitdlisardlutik. silarssuarme i-
nuit isumagigsårtortaisa KRUSCHEN
uerissarpat.
KRUSCHEN
OLE’s VAREHUS - GODTHÅB
0)
(tf -
*3 ^ ~
M “ TJ
O } GI
.S g
U »H M
0) Ei "5
n <0 -r*
TI
<D
■o-o S
g 1 •§ H
0 01
01 U -o ri
2 q o
"“ae
K o ® J3
RIGI —s kulåt Galle & Jessen’imit
pissuvOK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mérKanutdlo
mamarssautigs saK!
RIGI-stangen er
fra Galle & Jessen — det
er en rigtig lækkerbid ior store
og små ... og så smager den efter mer’!
*ls GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK
101