Atuagagdliutit - 01.01.1961, Page 108

agdlagtoK
Jørgen
Fleischer

seKineK takuteridngmat
asassarput iluatigissarputdlunit å-
naigångavtigo påsivdlualersarpar-
put tåussuma uvavtinut pingåruteKå-
ssusia. taimatutaoK ipoK seKineK. se-
Kerngup Kinguai såkukitsut KåKat tu-
nuinut nungussarångata inuvdluancu-
ssiniartutut, tarruvdlo nuna aputililc
uligartarångago misigilersarårput 1-
nup inunerane seKineK KanoK pingår-
tigissoK, påsivdlualersarårputdlo ilu-
mut seKineK umåssuseKartut tamar-
mik torKåraavigigåt.
tåK inungmut pitsåungitsumik suni-
uteKartarpoK, timikut anersåkutdlo i-
nunermik aulaterissardlune. seKer-
ngup kisså tap matuinartångilå, isii-
mavtinile nanertugauneK Kamunalo å-
nilånganeK pilersitardlugo. seKerngup
Kimagunerane misigissutsit ukerutut
åssersuneKarsinåuput imarssuarmut
Kaugdluarpalugtumut.
kaperdlagtartume pingorsarsima-
ssup avdlanit angnermik misigissarsi-
mavå seKerngup unganåssusia. seKi-
neK pukiliartulerångat, tatsit sikuv-
dlutik, anore puernortoK nagdliusimå-
lerdlune, avangnåmiussune misigi-
ssutsit åssigmgitsorpagssuit Kagfakå-
lersarput, seKinermik nuinavératdlar-
tugssamik aussamigdlo sivikitsumik
sakimernermik pissuteKartut.
tamatuma KanoK misigineKartame-
ra Knud Rasmussenip Kaningorneru-
gunarpå oKarame:
misigigåine tåK aggersoK, itingne-
rårtutut pissagssåungitsigalune nanga-
gagssaunanilo, takugåine KåKanut u-
kiap KaKortitainut siaruartoK, uvdloK
supissutut itdlugo Kamitdlugo, ånilå-
nganeK nagdliutaraoK ulikutdlangnar-
tulik. erKarsautit erKigsivitsut inung-
mut tugtaraut, tingmissatut autdlar-
tugssångordlutik eKiterututut Kimåv-
dlutik, sångitdlinermigdlo misigalune
nukigtunerpåK agdlåt sajugtaraoK. pi-
ngortitarssup tigdlerneranilusoK alia-
naitsut tamarmik, idmasugdluta uni-
nardluta nålaortagkavut, nipangerå-
ngata, unuavdlo aliortugkatut isuv-
ssualanera kisiat tusåssarångavtigo,
erinisugdluta erKarsautigilersarårput,
Kaumarngup naussuata Kilangme si-
ånringnigsså, nunamik naussuitsutut
itumik, paradisitut alianaitdlisitsiv-
dlune.
seKerngup pérunera avangnåmiup
umatåne taimatut misigineKartarpoK,
kaperdlagdlo sivitsoriartortitdlugo se-
KineK maKaissinarsigalugtuinartaraoK.
seKerngup Kinguaisa Kavuna augpit-
dliutilerKårnigssåt erininarsiartuinar-
toK, neriungneK isumane agdliartui-
nartaraoK kaperdlaup Kångerniarnera
OKilisardlugo.
tamånaluna KilanårneK timitalerne-
KartartoK, itsaK sujulivta seKerngup
uterialernerane nagdliutorsiortarner-
ssuane. seKineK uterialersoK nåpine-
KartaraoK Kamuna saligsimavdlune
nutåginarssuarnigdlo atugkersorsi-
mavdlune. taimanernit nunavtine pi-
ssutsit avdlångoraluaKaut, seKiner-
mutdle KilanårtameK akornavtine su-
le tåunauvoK.
taimanernisut seKerngup tåkuter-
Kingnera nagdliutorsiorneKartarpoK.
erKaimavåkalo seKinermik nagdliu-
torsiornerit mardluk puigunaitsumik
misigissaKarfigisimassåka.
1939-me Ausiangne atuarfingme ne-
rissaKartiussumipunga, uvdlut ilåne
jutdle sujorKutsiardlugo atuarfiup su-
juligtaissuata Kavdlunåp OKarfigånga,
méncane pinguaKatigissaravkit, seKi-
nermik nagdliutorsiornigssame ilausi-
naussunga. OKalugtupånga Danmarki-
Kalåtdlit-nunåta sujunigsså
(nup. 108-mit nangitaK)
230.000-lik 12,50-mik tigutsisi-
lerdlugo!
— soruname sujuleRatorKårdlugo ti-
guvat?
— sulilunit tigutsisilingilara. tåssa
tigugavkule Kåumatit mardluk mig-
ssiliulerput, akiligatuaråra augpalår-
toK 12,50 kr. KularnångilaK tutsuvigi-
simagaminga kisiåne taima pigånga.
tusåmavara pujortulérKat taimåitut
230.000 kr. inornagit akeKartut kisiåne
una autdlaiseKarame akisunerusoK.
taimåitorme piumatdleruma kæmne-
rip kimukarKUgaminga, KularnångilaK
aningaussauvtinguavnik arsårniarå-
nga, Jense ilårunavigsumik igdlarpoK.
„AuveK“ inugssuarnit ukiut kingug-
dlit sorpiarungnaertikaminga. måsså-
kut sordlo aitsåt kingumut ilunger-
sorKingningortunga. soruname inuk a-
kiligagssaKånginerminit akitsorune i-
lungersomingortugssaugame. tåssa u-
vanga nuånarissara akitsoKardlune a-
ningaussarsikutsordlune tamangajaisa
akiliutigissardlugit, inutigssaK una si-
aniginardlugo.
— upernagssåkut Kianartorssuair
samunga auvfangniarångavse atupi-
lortåsaKårse?
— autdlarKåumut ajorpatdlåmik a-
ngatdlateKarsimångikåine tuj orminar-
tåsagaluarpoK. tamåko umiatsiarssuit
igdlutut itut kissarssuteKaramik tu-
jormivfiungitdlat, imånak anorimit i-
ne masagtinago.
— åssigingitsunik ajornartorsiutig-
ssaKartåsaKautit?
— angatdlat igdlersorniardlugo ani-
ngaussåkut nåkartulerdlune, sordlo
solamutdlunit ajornartorsiulerdlune
pissaKarnerdliortardlune §ma OKi-
maitsorsiutaussarpoK. Kuj anaKaordle
taimaiginarneK ajorame. pissaKardlu-
atdlarångavta tuniniarnera angatdla-
tilordlugo aitsåt nungutarparput, å-
mame Avangnåne neKigugtuåinångi-
me nautsivingme nagdliutorsiortoKar-
tarnerasut iliortoKarniartoK, taimani-
kut aitsåt inerilerama erKumigigalua-
Kåra ukiuinarssup, isserssup, tåp
KerKane orpigpagssuarnitussårdlune
nagdliutorsiortoKarniarmat.
kisamiuna nuånagfigssaK nagdliuti-
natdlartoK, unukut sujuligtaissukune
katerssutugsséngordluta atdlårKik, i-
sse, aput nérKulårtuinauvdlune. Kila-
nårnermit sule nagdlingikå takanung-
narérpunga. iseriaKaunga — Kanga
taimak! tupigutsangnermit åpaigina-
ngajavigpunga. misigileriaKaunga or-
pigpagssuarnitdlunga, tamauna pilu-
tat akornisigut KUtdlérKat éssigingit-
sorpagssuarnik Kalipautigdlit nuisav-
dlutik. åmåkulo sume tamåne nerri-
vérKat igdlingnartorpagssuarnik sav-
ssaivfigiortorsimassut. nipilerssorpa-
laoK sagdlaitsoK kialaorssuardlo ingag-
dlutik alianaeKutåuput. orpigpagssu-
arsiukåka avdlåungikaluarput igka-
me Kalipagdlugit åssiliarssuit, tamå-
kulo pilutarpagssuit påpiaréinauvdlu-
tik Kalipautigdlit, Kutdlitdle Kauma-
ssuilo piviuput. kalåtdlimutdle nu-
kagpiarKamut, orpigpagssuarnik ta-
kusimångisåinartumut takussaK piviu-
ssusorerKajånaKaoK.
perugtulersut nipaersårdlunga ani-
vunga silåinarigsarusulerdlunga. tar-
Kamane aussarsiortussårtut ajasorti-
simagaluaKånga, månale issigtup u-
nuåne nipaitsume kussanåssuseK nå-
pitara, OKalugpalågssåungilardlunit.
KåumåssuaK nuisimavoK sikulissamut
tarranigdlune, åpavkulo atdlårKigssu-
arme uvdloriarpagssuit uisorilassut.
tagpava arssarnerit KalipautigigsåKa-
lutik aulanguserput. uvniagoK tåssa
tOKUSSUt tarnait Kilaup Kårajungner-
ssuagut arssåutut. uingiartOKarångå-
ngoK Kangåtåussissarput. méraugat-
dlaravta taima utorKait oKalugtutar-
påtigut. Kilaup Kaumarnganit erKU-
mitsumit niuvertoKarfiup igdluisa tåg-
dlersimarnge erssiput. issigtup unuåta
tupingnartumik pinissusia, nipåiner-
ssup ilavdlugo kigdlormutdlunit ajor-
ssitipå tuvsungunarsititdlugo. tåssane
KeKarpunga angåkuagkatut kussanå-
ssusermit Kutsigsisitaussumit, Kilag-
ssuarmit alingnaKissumit nalunartu-
lingmitdlo uvavnut nivtagaussumit a-
vatangerneKardlunga.
seKinersiorneK avdla åma puigungi-
såinagara pivoK jånuårip 13-iéne 1947
Ilulissane. igdloKarfingmiut mérartai-
sa nalungilåt uvdloK tåuna sunaussoK,
tåssa seKiniarfik, seKerngup Kåumatit
mardlungajait peKarsimanane tåku-
terKigfia.
taimane nåparsimavingme perKig-
sarpunga. uvdlåkut pisugtuardlunga
nåpipara ikingutiga, piniartorssusima-
ssok, LoKe. tåunauna angisorssuaK,
pitdlagunartorssuaK avdlanut nalenri-
Kiutdlugo takuminardluinartoK. 74-nik
ukioKaraluardlune sule umåreKaoK
inusukånit inornerunane. tåssane o-
Kalutdluta aperåra sumut seidniaråine
Kaningnerusoralugo. oKalugtupånga a-
merdlanerit PitorKermukartartut, tåu-
na seKiniarfingnåjungmat, oKarpor-
dle Kanigtumut seKiniarumagåine I-
nugsugssuarmut majuåinartariaKar-
toK, KåKasungnakutdlagssuarmut niu-
vertoKarfiup erKånitumut. inåpånga
tåssungnarKUvdlunga, nangmineroK å-
ma seKiniardlune tagpikungnarniara-
me, erKumitsumigdlo issigalunga o-
Kautsine ilavåi: Kilanårugtorama sor-
dlule méraK.
arKarngup migssåne avdlamik åipa-
Kardlunga timut autdlarpunga, atau-
seK sujorKutdlugo seKineK nuissug-
ssåungikaluartoK, seKiniarusungner-
ssuaK nangagagssaujungnaermat. åi-
para OKarfigåra, Inugsugssuarmuka-
rumavdlunga. åipissautigale piumå-
ngilaK oKalukaluaravnilo aKamissår-
dlune pissagssaujungnaeralugtuinar-
dlune. — sormigoK tagpikungnåsaugut
puånguakasivut aserorsardlugit, uvfa
tåssungnartoKarnaviångitsoK. avdlatut
ajornaKingmat Pitontermut ilaginiar-
dlugo akuerssinarpunga, tåssanimigoK
nåmagtunik inugsiagssaKåsagavta.
årime seKinerssuaK tarKava KåKati-
gut akisugutileKaoK issigissaK tamar-
me augpitdlerdlune. KaumaneK sékor-
tusiartuinariénguartoK kiggåkut se-
Kerngup Kårajungnera nuileKaoK. i-
nugpagssuit nikorfarmik nasaiautdlu-
go avdla issikukungnaerpåt, takussaK
tamanit tupingnarnerpåK, seKineK tå-
kuterKigtoK. kaperdlagtartumiungitsut
takordlorsinåungilåt pivdluarnermik
misigissaK seKerngup tåkuterKårnera-
ne inunguame pilersineKartartoK. a-
vangnåmiussugut tåp issivdlo nalåne
atugardliortartugut, seKineK ikinguti-
tut unganartutut aulajaitsututdlo isu-
maKarfigårput.
Kimugserpagssuit pisuinaitdlo a-
ngerdlamut autdlakåput. maname ta-
korérparput KilanårissaK piviussu-
ngortOK. kimitdlunit naluneKångilaic
tamåna KanoK kinguneKarumårtOK,
månalo takordlorneKalerérpoK uper-
nariartulernigsså sårugdlitdlo tiker-
Kingnigssåt.
angerdlamut ingerdlaniardluta taku-
lerparput inup arpåinaK parssiaråti-
gut. isumaliuinarpugut, imaKauna se-
KiniaK kingusigsordlune angumerssi-
niaissoK. sivitsungitsordle takulerpar-
put sujugdlit erKigsivérutut, inugpag-
ssuit arpåinaK Inugsugssup tungånut
autdlardlutik. sumik ardlånik pisso-
KarsimåsaoK. åipissautigalo ilaorKut-
dluta majualertoriaravta, sivitsungit-
sok KaKivarput.
inugsup erKånguane angut apume
nalavoK. tåssa LoKe. kisimitdlune ni-
paitsumik toKusimavoK, iimåminik u-
nigtordlune.
agsut pendgsimivunga LoKip inå-
ssutå maleruarsimånginavko, Kulari-
ngilarale pissartap utorKaup ajungi-
nerutisimagå erKigsivdlune kisimit-
dlunilo seKineK tåkuterKårtoK, tagpa-
vångånitdlo, igdloKarfiup piniartor-
ssuartut, pitdlasunguanutdlo ajungit-
suliortutut, ukiorpagssuit inuvfigisi-
massame tungånut, issikivik alianae-
KissoK naggatåmik Kimerdlusavdlugo.
taimane erKaerKågara tåssa oKalug-
tuautivta kussanarnerssåt alungmiu-
mik OKalugtuaK, utorKarssuarmik se-
Kinermik imåinarssuåkut kigtorarti-
tårtorssuvdlune nuilersumik kisimit-
dlune issigingnårtumik. alungmiup a-
liånaerdlune imerpalungnera siuvtine
aviussordlusoK, sordlulo aitsåt taima-
ne påsivdlualeriga, alungmiumik, se-
KinerssuaK sågdlugo palorKauvarsi-
nartumik OKalugtuap, kussanåssusia.
namik puisseKardluartitdlugo tunitsi-
vigssaileKinartarame.
— iSumaKarpit tunissat aké angni-
kipatdlårtut?
— uvanga tamékununga akuliuni-
arneic ajorpunga, nuånarissaringinav-
ko. nålagkersuissuvut tatiginardlutig-
dlo iluamik erKarsartaramik tåuko
torKémavigssåuput. uvagut nalivtine
akipalunguavut erKåisagåine, månå-
kut akiussut sugdlugissagssåungitdlat,
soruname åma puigortariaKångikalu-
arpoK niorKUtigssat ima akisuneruti-
gilermata.
ukiume sanålugtarpunga
— Avangnåne sikussartume angisu-
mik angatdlateKardlune ukiume a-
kungnagsissåsaoK?
— tåssame. ukiumile piniarfiujung-
naerångat uvanga sanålugdlunga ag-
sut iluaKUtigissarpara. tamåkuninga-
me imaKa sparekarseKarneruvunga,
piniagkavnit aningaussarsiånguåka i-
nussutigalugit. isumaliorKutigigaluar-
para ukiumut perKigkuma „AuveK“
NiaKornårssungme ukisiniardlugo,
Ausiangne taima sikortutigissoK uki-
ume angalaorusugdlune nikivfiu-
ngingmat.
— inusugtut angnerussunik angat-
dlatitårusugtut ukiune kingugdleme
amerdlanerulersimanerdlutik?
— sordluna inusugtut månåkut ki-
ngumut imarsiornermut tukumagkiar-
tulersut, uggunåinaK angatdlatinut pi-
umåssusilingnik tåisavdlugit ajornar-
sileraluaramik. malungnarpoK låjåru-
ssauginarane nangminerssorusungneK
inusugtune sarKumeriartortoK, tai-
méitumik angatdlatinik norKaissut
mana amerdlaningorput. tåssa uvanga
Kuiagissara atorfiningniartut taima
norKåikutsutdlarsinardiutik, inuinait
iluanårfigssamik angmåuneKarångata
aningaussatik sugdlugilertarmatigik,
uvfa KaKutigorssuåinaK iluanårtoKar-
tartoK. Julut
JORDARBEJDER nunamik agssaineic
FUNDERINGSARBEJDER igdluliagssat tungaviliornere
VEJARBEJDER — FLYVEPLADSER avKusiniorneK — fingmissartunui mitarfit
ASFALTBELÆGNINGER asfaltilersuineK
BETONBELÆGNINGER betonimik Kagdlersuinerit
A/s
WRIGHT,
THOMSEN & KIER
CIVILINGENIØRER OG ENTREPRENØRER
KØBENHAVN
AALBORG
AARHUS
BROARBEJDER ikårtarfiliorneK
JERNBANEARBEJDER Kimugfuitsunut avKusersuineK
JERNBETON jernbeton
HUSBYGNING igdluliorneK
INDUSTRIANLÆG sulivfigssualiorneK
BIOGRAFER filmertarfiliomeK
KRAFTVÆRKER ingnåtdlagissiorfiliorneK
RENSEANLÆG erKagkanlk
FOR SPILDEVAND saliglvtf
MEKANISKE ANLÆG maskinat atordlugit
BIOLOGISKE ANLÆG biologiske anlæg
ILTNINGSKANALANLÆG iltilersuineK atordlugo
109