Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1940, Qupperneq 90

Andvari - 01.01.1940, Qupperneq 90
86 Jónas Jónsson, andvaiu Nokkru áður en hér var komið, hafði Alþingi látið reisa mikið og vandað hús vegna rannsókna í þágu atvinnuveg- anna á landi háskólans. Var gert ráð fyrir því, að stofnun þessi myndi síðar verða ein af deildum háskólans. Þrjár deildir skyldu starfa í þessari nýju rannsóknarstofu: Ein að vísindalegum rannsóknum í þágu útvegsins, önnur vegna landbúnaðar og hin þriðja til eflingar iðnaði. Deildirnar voru allar hliðstæðar, en einum deildarstjóranum var falin forusta um dagleg störf til nokkurra ára i senn. Auk þess hafði með stofnlögum atvinnudeildar verið gert ráð fyrir nefnd, er hefði yfirstjórn þessarar stofnunar, einkum til að velja henni verkefni. Skyldi landlæknir vera formaður þeirrar nefndar. En hvort tveggja var, að verksvið þessarar nefndar var lítið, enda mun hún aldrei hafa komið saman á fund. Landbúnaðardeildin komst ekki verulega á stofn, en þó vann þar einn maður að grasafræðilegum rannsókn- um. Kostnaður var mikill við deildina, framundir 100 þús. kr., en árangur fremur lítill. Á Alþingi kom fram óánægja með þessa stofnun. Þótti kostnaður mikill, en eftirtekja minni en vera ætti, og þótti mörgum líkur benda til, að at- hafna- og forustuskortur mundi vera tilfinnanlegur í þessu fyrirtæki. Tók Alþingi þá þann kost að samræma með lög- gjöf atvinnudeildina og rannsóknarnefndina. Skyldi stofn- unin standa undir stjórn rannsóknarnefndar og framkvæmd- arstjóra hennar. Má telja sennilegt, að rannsóknarnefndin taki við forstöðu atvinnudeildar eigi síðar en í ársbyrjun 1941. Auk þess hefir nefndin með samkomulagi við Mennta- málaráð raunverulega yfirstjórn á því fé, sem menningar- sjóður ræður yfir til vísindalegra rannsókna. Sumarið 1940 eru allmargir menn að störfum víðs vegar um land á vegum rannsóknarnefndar. Móvinnslan er nú þegar orðin framkvæmdaratriði á vegum ríkisstjórnar, bæjar- og sveitarstjórna og einstakra manna, þar til ný verkefm kalla að, svo sem verksmiðja til að gera brúnkol úr mó, sem nota mætti í stað kola til heimilisþarfa og handa verk- smiðjum og slcipum. Steindór Steindórsson náttúrufræðis-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.