Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1993, Qupperneq 10

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.1993, Qupperneq 10
Bjöm Magnússon Björn Magnússon var skipaður dósent við guðfræðideildina 1. október 19453 og prófessor 1. júní 1949. Hann fékk lausn frá embætti 1. júlí 1974.4 Kennslugreinar hans voru nýjatestamentisfræði (einkum ritskýring Jóhannesarritanna) og lengst af siðfræði og kennimannleg guðfræði. Eiginkona hans var Charlotte K. Jónsdóttir, fædd 6. júní 1905, dáin 3. september 1977. Dr. Björn naut virðingar og vinsælda sem kennari við guðfræði- deildina og hefur á sinn hógværa hátt haft mótandi áhrif á þann hluta íslensku prestastéttarinnar sem naut kennslu hans þá þrjá áratugi sem hann starfaði við guðfræðideildina. Einn samkennari hans við deildina hefur mælt fyrir munn margra samstarfsmanna hans og nemenda er hann komst þannig að orði um Björn sjötugan: „Engan mann hefi ég reynt af meira heillyndi og heiðarleika í starfi en hann.“5 Dr. Björn hefur verið afkastamikill fræðimaður á sviði guðfræði og ættfræði. Meðal ritverka hans má sérstaklega nefna orðalykla hans að Passíusálmunum,6 Nýja7 og Gamla testamentinu,8 en vinna að slíkum lyklum fyrir innreið tölvutækninnar var meira nákvæmnis- og þolinmæðisverk en flestir gera sér grein fyrir. Rit þessi eru ómetanleg hjálpartæki fyrir presta og aðra lesendur Biblíunnar og Passíusálmanna. Þá samdi hann merk skýringarrit á sviði nýjatestamentisfræða.9 Á sviði ættfræðinnar liggja eftir hann mikil verk.10 Greinagott yfirlit yfir boðskap kennimannsins Björns Magnússonar er að finna í predikanasafni hans Frá haustnóttum til hásumars.11 Þetta rit verðskuldar að mínu mati meiri athygli en ég tel að það hafi hlotið. Þar er boðskapurinn um hið bróðurlega tillit hinn rauði þráður sem gengur í gegnum ridð. Þar er það boðað að öll sönn elska til Guðs hljóti að birtast út á við sem elska til annarra manna. 3 Áður hafði hann verið settur dósent við guðfræðideild frá 1. apríl 1937 til 16. nóvember sama ár og ráðinn aukakennari við deildina 7. janúar 1938 til 31. ágúst sama ár. 4 Hann var loks ráðinn stundakennari frá 1. október til ársloka 1974 meðan ekki hafði verið skipað í stöðu hans. 3 Þórir Kr. Þórðarson prófessor í afmælisgrein um Bjöm í Morgunblaðinu 17. maí 1974. 6 Passíusálmar Hallgríms Péturssonar með orðalykli eftir Bjöm Magnússon prófessor. Snæbjöm Jónsson, Rvk. 1950. 7 Orðalykill að Nýja testamentinu, Rvk. 1951. (545 s.) 8 Orðalykill að Gamla testamentinu. Rvk. 1976. (1092 s.) Þessi lykill hefur ekki verið gefinn út, en vélritað eintak af honum er í vörslu guðfræðideildar Háskóla íslands. 9 Má þar nefna ritið Þér eruð Ijós heimsins. Siðrœn viðhorf í Ijósi fjallrœðunnar. Akureyri 1944, Jóhannesarguðspjall: skýringar. Rvk. 1950 (Fjölrit, 194 s.) og Jóhannesarbréfin. Skýringar, Rvk. 1954 (Fjölrit, 126 s.). 10 Má þar einkum nefna Ættir síðupresta. Rvk. 1960 og Vestur-Skaftfellingar 1703- 1966,1-IV. Rvk. 1970 og nú síðast Mannanöfn á íslandi samkvœmt manntölum 1801 og 1845. Sundurliðuð tala þeirra eftir sýslum. Safn til Sögu Islands og íslenskra bók- mennta. 2. flokkur H4. íslenska bókmenntafélagið. Rvk. 1993. 11 Bjöm Magnússon, Frá hausmóttum til hásumars. Um nokkur meginatriði kristinnar kenningar. Æskan. Rvk. 1965 (199 s.) 8
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.