Réttur


Réttur - 01.06.1939, Qupperneq 38

Réttur - 01.06.1939, Qupperneq 38
nýtt líí í verzlun, l'jánnál og alvinnu, nenia þá þaÖ væri undir þeirra ægishjálnii. (Neitunin gagnvart bæjai- sljórn SigluljarSar um aS endurbyggja HauSku sýndi þaS bezt). Sameining þessara aSilja skapar því sterkt, al'lur- haldssamt fjármálavald í landinu, sem vill stirSnun og afturför, en óttast .hverja tilraún lil aS skapa nýjan, heilbrigSan grundvöll i'yrir fjármálalíf landsins og fjandskapasl viS hana ai' öllum mælli. Reykjavíkurvald Framsóknar sér í hverri slíkri tilraun hættu fyrir klíku- yfirráS sín og vill því halda öllu óbreyttu. Fyrir Kveld- úli' væri nýsköpun útgerSarinnar dauSadómur og ekki sízl nýr togarafloti undir annarra valdi en þeirra. LandsbankavaldiS veit aS nýtt atvinnulíi' myndi leiSa rotnunina í því gamla í ljós og koma upp um fjármála- óstjórn bankastjórnarinnar sjálfrar. Og Hambros Bank óskar sízl af öllu éftir aS lakast mætti fyrir ísland aS breyta ríkislánum sínum i hagkvæmari lán, því þaS væri lap fyrir bankann. Hann vill vera einráSur áfram, óskar því ekki eftir keppinautum og bannar aliar frek- ari lánveitingar. Og þegar ofan á alll þetta bætist, aS viss hluti valdsmanna Framsóknar virSist líta svo á aS hindra beri frekari vöxt atvinnunnar viS sjávarsíSuna og fjandskapast viS aS stóriSja rísi þar upp, þá vantar ekkert lil aS fullkomna þaS afturhaldsvald, sem allir þessir aSiljar sameinaSir eru orSnir. (Eg þarf ekki hér aS gera grein fyrir, live fjandsamlegur framtiS íslenzks landbúnaSar þessi þröngsýni stórbændahugsunarháttur vissra Framsóknarmanna er. FramtíS landbúnaSarins hlýtur fyrst og fremst aS byggjast á markaSi fyrir land- búnaSarafurSirnar i landinu sjálfu, svo aS íslenzkir bændur verSi heimsmarkaSinum og kreppum hans sem óháSastir). MeS þeirri þróun, sem samtvinningin viS Lands- bankavaldiS og þarmeS Kveldúlf táknar í valdakerfi Jónasar, er þaS í rauninni fullkomnaS sem valdakerfi hans, svo þaS getur ekki orSiS sterkara sem vopn í 118
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.