Réttur


Réttur - 01.06.1939, Qupperneq 45

Réttur - 01.06.1939, Qupperneq 45
Getur burgeisastétt, — sem heí'ur eins hæpna þjóÖ- félagslega afstöSu eins og sú íslenzka og hefur í raun- inni fyrirgert rétti sínum til aö ráða hér lengur, — getur hún óskað sér betri vopna, hvað tækni og kenn- ingar snertir, en þessara, sem Jónas fær henni upp í hendurnar? Verður ekki að álíta, að hún fái þau ódýrl með því t. d. að gera hann aö íorseta 1943? En hvað verður þá um flokkana, sem Jónas hefur byggt þetta keri'i upp meö og í'leytt hafa honum þann- ig áfram, Framsókn og Alþýðuí'lókkinn? Og mennina, sem með honum hafa starfað að þessu? Flokkana með- höndlar hann nú þegar sem htiðarklára, sem eins vel megi slá af, er þeir hafa unnið honum sitt gagn, — og enn sem komið er viröast mennirnir, sem flokkana skipa, ekki hafa mikið við þá meðferS að alhuga. „Fjóð- stjórnar”-myndunin var andlegt banahögg fyrir þessa flokka, en líkami þeirra getur auðvitað tórað lengi enn sem einskonar afturganga — eins og algengt er i póli- tík. Margt er þaS þó, sem bendir til, aS „inngangan í sláturhúsiS” sé nær fyrir þá en flestir hyggja. PaS kemur greinilega í ljós, þegar athugaS er hvernig Framsóknar- og AlþýSuflokksmenn bregöast við „þjóðstjórninni”, hvílíkt afreksverk Jónas frá Hriflu hefur unniS íslenzku burgeisastéttinni méS með- ferS sinni á ýmsum, fyrrum efnilegustu mönnum vinstri hreyfingarinnar. PaS er almennt hlutverk vissra borgaralegra uppeldisstofnana í auðvaldsskipu- iaginu að ræna alþýöuna. beztu sonum hennar með því að ijarla’igja þá henni og festa þá síSan í þjónustu rík- is og yfirstéttar. Jónas hei’ur hinsvegar ra'kl þetta starf meSvitandi meS dæmafáum árangri, — og er þaS sagt til þess aS láta hann 'njóta sannmælis, þó þaS um leið verSi íslenzkum menntamönnum til lásts. Reynslan af þessari kerfisbundnu spillingu hefur sýnt, að sameining tveggja eiginleika er frumskilyrðiS til aS standast þessa hægu, seigdrepandi pólitísku siS- 125
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.