Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1989, Qupperneq 201

Andvari - 01.01.1989, Qupperneq 201
ANDVARI SKÖPUNARÁR FRAMSÓKNARFLOKKSINS 199 ungmennafélagsskapinn, en meginþýðing þeirra var samt fólgin í því, að beina hugum margra félagsmanna ungmennafélaganna að ákveðinni lausn þeirra þjóðfélagslegu vandamála, sem þeim hafði legið þyngst á hjarta. Stór- felldustu áhrifin af Skinfaxagreinum J. J. koma fyrst í ljós, þegar hann og ung- mennafélagarnir eru komnir inn á svið sjálfrar landsmálabaráttunnar. Með stofnun Framsóknarflokksins birtist fyrst í sinni raunverulegu mynd hin mikla þjóðfélagslega áhugabylgja æskunnar, sem borið hafði ungmennafélögin uppi og J. J. hafði mótað með Skinfaxagreinum sínum. Það má því segja, að árin 1911-16 séu sköpunarár Framsóknarflokksins, þótt hann sé ekki formlega stofnaður fyrr en síðar. Á þessum árum er stefna hans mótuð og henni aflað fylgis, svo að flokkurinn hefir þegar frá stofnun sinni meira lið áhugamanna en títt er um nýja flokka. Það dylst engum, sem kynnir sér sögu þessara ára, að Skinfaxi er þá þýðing- armesta blað landsins. Þessi ár voru einna sviplausasta tímabilið í sögu þjóð- arinnar um langt skeið. Á stjórnmálasviðinu gætti ekki neinna stórmenna. Flokkaskiptingin var á hinni mestu ringulreið og fór lítt eftir málefnum, eins og nöfnin „bræðingurinn“, „grúturinn“, „fyrirvari“ og „eftirvari“ gefa nokkra hugmynd um. Stjórnmálablöðin drógu vitanlega dám af þessari óáran stjórn- málalífsins og ræddu aðallega smávaxin mál, en höfuðmál framtíðarinnar voru þar lítt eða ekki rædd. Þetta gerði aðstöðu Skinfaxa enn betri og dró meira til hans hugi unga fólksins en ella, þar sem hann var eina blaðið, sem með skrifum sínum undirbjó flokkaskiptingu um raunhæf mál og lagði drög að starfi komandi ára. Þess vegna varð hann það blað þessa tíma, er hafði sterkust áhrif á framtíðina. Þeir, sem vilja kynna sér sögu Framsóknarflokksins til hlítar, verða að kynna sér þennan aðdraganda flokksins. Hann er sprottinn upp úr nokkurra ára samstarfi Jónasar Jónssonar og ungmennafélaganna. Það verður jafnan erfitt að gera sér grein fyrir því, hvorum aðilanum beri meira að þakka í þess- um efnum. Jónas Jónsson hefir hinar miklu gáfur forystumannsins. En það er engin vissa fyrir því, að hann hefði getað notið þeirra, ef ungmennafélögin og ritstjórn Skinfaxa hefðu ekki veitt honum óvenjulegt tækifæri. í þeim flokkum, sem þá störfuðu í landinu, átti J. J. ekki heima. Hann átti ekki samleið með þeim, nema í fáum málum. Framtíð J. J. má því teljast mjög óviss, þangað til hann kemur í kynni við ungmennafélögin. Þar skapast hon- um aðstaða til að láta skoðanir sínar ná til æsku, sem á honum sammerkt um það, að vera óánægð yfir athafnaleysinu og vanrækslunni, og brennur af löng- un til að hefjast sjálf handa um viðreisn og framfarir. Ef leiðir Jónasar Jóns- sonar og ungmennafélaganna hefðu ekki legið saman, er mjög trúlegt, að veg- ur hvors um sig hefði orðið annar og saga íslands tvo seinustu áratugina með öðrum hætti en hún hefir orðið.“
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.