Fróði - 01.01.1914, Qupperneq 84

Fróði - 01.01.1914, Qupperneq 84
148 FRóDI deyr á hverju ári, þúsundum saman deyja þau innan 12 ára. Þetta ætti ekki svo a vera. Ef þau taka ekki neina skaSlega sýki að erfðum, eða veikleika, sem gjörir þau sóttnæm, þá ættu þau aS vera hraust og heilbrigS, og full af fjöri og kátínu. En þaS er vanalega fæSan, sem veldur því, aS þau sýkjast og deyja. BæSi rangar fæðutegundir ög ofmikið af þeim er háski mikill. Þeim er svo oft leyft aS eta langt of mikiS, og jafnvel rekin til þess. Þetta hefur sína ástæSu, sem alt annaS. Menn eru ein- lægt aS keppast viS, aS láta þau eta nóg til aS vaxa. Fólk held- ur aS þau þurfi aS eta svo og svo mikiS, því þaS komi alt fram í vextinum. “Éttu vel svo þú verSir sterkur drengur. " heyra menn oft og einatt. ÞaS er þó mikiS aS menn skuli ekka heyra hitt, “éttu vel svo þú verSir gáfaSur” En þaS er miklu sjaldnar. En sannarlega þarf ekki stórt reikningshöfuS til aS sjá hiS sanna i þessu. Setjum nú svo, aS barniS vaksi svo, aS þaS þyngist um tólf pund á ári. ÞaS yrSi þá eitt pund á mánuSi, eSa hálfa únzu á dag, eSa einn sjötta part únzu viS hverja máltíS ef þrisvar er borSaS. En til þess aS bæta viS þessari /i únsu á dag er barninu ætla aS eta 1 pund framyfir eSlilega fæSu. ÞaS er því lítil furSa, þó aS barnunginn verSi sjúkur og lasburSa, fái mislinga, kíghósta, kverkabólgu, kirtlaveiki og yfir höfuS alla þá kvilla og sjúkdóma, sem börnin vanalega þjást af. Þetta stafar af gömlu syndinni ofátinu, eins og svo margt annaS. Sé því varúS viShöfS og dálítil þekking, þá má hafa föst- una viS hérumbil alla kvilla, sem börnin þjáSst af. Þau þurfa náttúrlega ekki aS fasta eins lengi og fullorSnir menn, sem yrSu sjúkir af sama kvilla og barniS. Og svo nær barniS sér miklu fyrri, en þeir fullorSnu. Vanalega er þetta hiS besta ráS og þaS er fljótast verkar, sé ekki hægt aS ná í læknir. En æfinlega skyldu menn hreinsa þau um leiS meS vatnspípum. ÞaS er æfin- lega áríSandi, því aS oft verSur þaS börnum aS meini, aS þau hafa tregar hægSir eSa þá niSurgang. Ungbarna-fasta Þá er nú spurningin um þaS, hvoret þaS sé nú virkilega gjörandi aS fara aS láta ungu hörnin á fyrsta og öSru ári fasta. Er þaS nokkurt vit? kann margur aS hugsa. En um föstu þeirra er þaS aS segja, aS þaS er ekki einungis ráSIegt og reynandi, aS þaS er óráSIegt og hættulegt ag gjöra þaS ekki, ef þau verSa nokkuS lasin. Og sé þaS gjört meS nærgætni og viti, þá er
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96

x

Fróði

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróði
https://timarit.is/publication/427

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.