Stefnir: tímarit um þjóðmál og fleira. - 01.05.1934, Qupperneq 127

Stefnir: tímarit um þjóðmál og fleira. - 01.05.1934, Qupperneq 127
Stefniii] Baráttan við rússneska bóndann. 125 hendi. Og nú hófst harður leikur til að komast fyrir um, hvar bændur geymdu korn sitt. Blöðin fluttu fregnir um sigurvinninga á „brauðvígstöðvunum“. Hjá ekkju eins bóndans fannst heill poki af fyrsta flokks korni í gróf undir gólffjölunum — og annars stað- ar kartöfluhálftunna undir rusli í eldiviðarbirginu. Strangur vörður var settur um kornforða- búr stjórnarinnar og kornflutn- ingur allur háður umsjón vopn- aðra hermanna. Var því líkast, sem þá er fjandmanna þjóð á stríðstíma krefst skatts greidds í korni af þeim, er hún hefir und- irokað. Allir þeir bændur, er mótþróa sýndu, eða sem áttu einhverja sök á hinni lélegu uppskeru, sættu hegningu. Ibúar heilla vinnubúa voru fluttir burtu eða drepnir — eins og t. d. átti sér stað í Norður- Kákasus — en það var kallað að „ræsta“ búin. En vegna þess að ekki mátti líta svo út, út í frá, sem hér væri um einróma svar allra bænda, gegn bændapólitík stjórn- arinnar að ræða, létu menn sér oftast nægja, að taka einn og einn af lífi, hinum til viðvörunar. Þá var og aftur gripið til þess að æsa upp gegn Kúlökkunum, þeir áttu með undirróðri sínum sökina Slippfélagið í Reykjavík. Simar 2309 — 2909 - 3009. Simnefni Slippen. Seljum ódýrast eik, teak, pitch-pine, lerk m. m. Ávalt miklar birgðir af málningar- vörum, saum o. m. fl. Spyrjist fyrir hjá oss áður en þér festið kaup annar- staðar. á óhlýðni samvinnubændanna. Undir því yfirskini var fjölda manna refsað. Næsta skrefið var að kúga til- hneigingu bænda til að skjótast undan samvinnuokinu. Áður hafði kosti eigna-bænda verið þrengt á allan hátt. Haustið 1932 var þeim t. d. skipað að láta af hendi hesta sína til samvinnubúanna, er alltaf vantaði dráttarafl. En betur mátti ef duga skyldi, því þótt ár kynnu að koma, er gæfi betri upp- skeru, var hætt við, að vanhirðan á búunum ætti sér langan aldur. Fimm ára áætlunin, svo glæsilega sem hún leit út fyrir iðnaðinn, hafði brugðist í aðalatriði sínu,
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134

x

Stefnir: tímarit um þjóðmál og fleira.

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Stefnir: tímarit um þjóðmál og fleira.
https://timarit.is/publication/1024

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.