Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1947, Qupperneq 16

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1947, Qupperneq 16
110 TÍMARIT MÁLS OG MENNINGAR tugum saman, aí því þessar uppfundníngar gátu aukið samkepni við einokunarhríngana; eða tökum til dæmis slíkan lífgjafa sem súlfa- lyfin, en þau hepnaðist kapítalistum að fela í efnarannsóknarstofum eins hríngsins í hérumbil þrjátíu ár. Erfiðleikarnir á því að prédika auðvaldsstefnu í Rússlandi og end- urreisa kapítalisma þar í landi eru þannig ekki af blaðamönnum auð- hrínganna taldir orsakast af ótta Rússa við vísindalegar staðreyndir, enda hryggilegt að aldrei skuli hafa tekist að sanna að þetta þjóðfé- lagsform nítjándu aldar, kapítalisminn, sé hentugasta skipulag mann- legs félags; og leitun mun á manni sem lítur svo á, varla einusinni að kapítalistar haldi því fram sjálfir; jafnvel æsíngamenn afturhalds- ins berjast ekki einusinni gegn kommúnisma á þeim forsendum að kapítalismi sé gott fyrirkomulag. Nú er það ekki ætlun mín að reyna að setja hér reglu um hvar skuli settar skorður við prédikun kennínga eða tilraunum að framkvæma kenníngar. Og þarsem ég er sjálfur ekki siðferðilegur hugsjónasinni skal ég varast að gera tilraun til að dæma milli tveggja andstæðra siðferðiskerfa. En það sem gerir frjálsa boðun kapítalisma og frjálsa starfsemi kapítalista óhugsanlega í Ráðstjórnarríkjum er ofur einfaldlega sú staðreynd að kapítalismi er í því landi úrelt og útkulnað form, dauðara en alt dautt. í landi þar sem manni er með lögum bannað að græða á vinnu annars manns; þar sem ekki eru til neinir kapítalistar að prédika kapítal- isma, meira að segja allir hálaunamenn svosem skáld, kolanámu- menn og filmstjörnur eru kommúnistar, og þarafleiðandi ekki til nein auðvaldsstétt til að taka höndum saman í stjórnmálabaráttu; í landi þar sem stjórnarkerfið er efnahreinsað af öllum skilyrðum til kapítalisma; þar sem öll auðvaldskynjuð starfsemi, alt arðrán hverju nafni sem nefnist er skilgreint sem glæpur, — mundi ekki fánýt orðaeyðsla ef farið væri að útlista hinn augljósa óframkvæmi- leik kapítalistiskrar starfsemi í slíku landi. Ríkið Pakistan er grundvallað á þeirri kenníngu að frelsun mann- legra sálna sé einkum að þakka hedjíra, brottför Mahómets frá Mekku árið 622. Hinir afturámóti sem aðhyllast þá kenníngu að sálin frelsist á að flakka úr mönnum í dýr, eða við endurholdgun, hafa stofnað rikið Hindústan. Málstað beggja má sanna með sömu rökum: þú geingur út og kaupir þér rýtíng.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.