Breiðfirðingur - 01.05.2018, Qupperneq 19

Breiðfirðingur - 01.05.2018, Qupperneq 19
BREIÐFIRÐINGUR 19 taki ekki persónulega afstöðu í Íslendinga sögu. Það er ekki nema að hálfu rétt. En Sturla Þórðarson kann til verka. Að læra til höfðingja Ríkidæmið er mikilvægt en gerir menn ekki sjálfkrafa að höfðingjum. Það fær Snorri að reyna samkvæmt frásögnum Sturlu. Fyrst segir hann frá átökum árið 1216 þegar þingmenn Snorra úr sveitum Miðfirðinga og Víðdæla deila og mönn­ um þykir honum skylt að sætta þá. Og Sturla segir frá: Reið Snorri þá til ok þeir fáir saman ok gerði þá orð til Víðidals ok stefndi þeim öllum til Miðfjarðar á Mel, Eyjólfi Kárssyni, Þorsteini Hjálmssyni, Þórði ok Illuga Bergþórssyni (hdr. Bergþóri). Þeir kómu til Miðfjarðar, váru nær sjau tigir manna. Miðfirðingar kómu til Mels ok höfðu fjölmennt. Leitaði Snorri um sættir við þá, en þeir tóku því seinliga. En þá er Víðdælir kómu ok stigu af hestum sínum, gengu þeir heim á völlinn. Miðfirðingar hlaupa þá á móti þeim, ok slær þar þegar í bardaga, ok váru hvárir tveggja allákafir. Snorri hét á þá, at þeir skyldi eigi berjast. Engi hirði hvat er hann sagði. Þá gekk Þorljótr frá Bretalæk til Snorra ok bað hann milli ganga. Snorri kveðst eigi hafa lið til þess við heimsku þeira ok ákafa. Þorljótr veitti Snorra hörð orð. Síðan hljóp Þorljótr millum hrossanna ok leysti ok rak millum þeira. (Sturlunga I 1946, 263) Hér sem oftast ella birtist Snorri okkur sem heldur friðsamur en ekki sérlega úr­ ræðagóður höfðingi. Hann fer fámennur norður og á þess greinilega von að Hún­ vetningarnir séu fúsir að ræða málin. Þegar það reynist rangt eru úrræðin engin og hann segist ekki hafa lið á móti heimsku þeirra. Það er Þorljótur á Bretalæk, annars óþekktur Miðfirðingur, sem kann hið sígilda bragð: Að reka hrossin og ganga á milli fylkinganna. Deilunni lýkur að vísu með gerð Snorra, en ekki virðist vegur hans vaxa við þetta. Né heldur við næsta árekstur á þingi sama ár. Snorri hefur búð sína á þingi næst Allsherjarbúð „er Magnús goði átti, sonr Guðmundar gríss ok Solveigar, dóttur Jóns Loftssonar“ og í för með Snorra er Suðurmaður (Þjóðverji), Herburt og „kunni allra manna best við buklara“. Svo er að skilja að menn Snorra auki sér leti með því að ræna viði frá Magnúsi og
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152

x

Breiðfirðingur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Breiðfirðingur
https://timarit.is/publication/1303

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.