Studia Islandica - 01.06.1967, Qupperneq 101

Studia Islandica - 01.06.1967, Qupperneq 101
99 EXCURSUS n. UM KELTNESK ÁHRIF 9.0. I grein sinni um keltnesk atriði í íslenzkri geymd hefur Einar Ól. Sveinsson greint að tvo flokka keltneskra sagnaatriða eftir því, hvemig þau hafi borizt til Islands. Annars vegar em þau atriði, sem hafa borizt óbeint með fornfrönskum eða miðaldalatneskum bókmenntum. Hins vegar em atriði, sem hafa borizt frá nýlendum norrænna manna fyrir vestan haf eða með Keltum, sem settust að á Islandi.1 Að sjálfsögðu er oft torvelt að greina þessa flokka að, og má nefna hér þrjú dæmi um það. Brynjubænir eru upprunnar á írlandi. Gearóid S. Mac Eoin hefur rakið náin líkindi írskra og íslenzkra brynju- bæna og gerir ráð fyrir, að þær hafi borizt frá írlandi eða Skotlandi til íslands í munnlegri geymd.2 En Jakob Bene- diktsson hefur síðar bent á, að í íslenzku handriti frá 16. öld sé brynjubæn á latinu. Niðurstaða hans er sú, að brynju- bænir hafi borizt til íslands á latínu, ef til vill frá Bret- landseyjum.3 1 Landnámu segir: „Olvir Barnakarl het madr aagætr i Noregi. hann var vikingr mikill. hann let eigi hennda baum aa spióta oddumm sem þa var vikingum titt. þui var hann barnakarl kalladr.“ 4 Halldór Hermannsson bendir á, að hið sama komi fram í Friðþjófs sögu, en þar kveðst Friðþjófur í kuflmannsgervi hafa heitið: „Helþjófr er ek henta smábörn- um.“ 5 En þetta kemur fyrir á einum stað enn. I Hákonar sögu Hákonarsonar segir í texta Codex Frisianus: „Um svm- arit aðr komv bref vestan af Suðreyiom fra konvngom ok kærðo þeir miog vm þann ofriþ er jarlinn af Ros ok Kiarnakr son Makamals ok aðrir Skotar hofðo gert a Suðreyiom. þa 1 Einar Ól. Sveinsson 1959, 10-12, 12 og áfram, sjá einnig 23. Um ævintýri, Einar Ól. Sveinsson 1929, lxii. 2 Gearáid S. Mac Eoin 1965, 143-154. 3 Jakob Benediktsson 1965, 695-696. 4 iMndnámabók 1900, 226, einnig 119. 5 Halldór Hermannsson 1920, 3.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.