Andvari

Ukioqatigiit

Andvari - 01.01.1977, Qupperneq 86

Andvari - 01.01.1977, Qupperneq 86
84 ÓLAFUR HALLDÓRSSON ANDVAM Fritzner þegar hann vann að Ordbog over Det gamle norslie Sprog og tók þaðan m. a. dæmi um orðið tyri: ‘tyri, n. fed Furuved som indeholder tjæreagtig Vædske ...’ Til annarra texta vísar hann ekki. Síðar liafa aðrir höfundar orðabóka tekið þessa orðmynd upp eftir Fritzner, án þess að huga að uppruna hennar. Þegar Háskólabókasafnið í Kaupmannahöfn brann 1728 voru þar tvö skinnhandrit af Fagurskinnu, sem fræðimenn og útgefendur hafa til hægri vika nefnt A og B. Skinnbækurnar fórust, en textar þeirra eru varðveittir í eftir- ritum. Talsverður munur er á þessum textum, og er B-textinn yfirleitt betri. 1 stað orðsins týri í útgáfu Munchs og Ungers stendur í A-handritunum tyrri: ‘locarsspon af tyRÍ’ AM 52 fol., bls. 174, .locarsspon af tyrri’ AM 301 4to, bh 86r, AM 303 4to, bls. 233, en í B-handritunmn stendur ‘tyru tre’ UB 371 fol, bl. 62r, og ‘tyrui tre’ AM 51 fol., bl. 56r, og AM 302 4to, bl. 96r. D. A. Seip skrifaði eftirfarandi um orðmyndirnar ‘tyri’ og ‘tyru tre’ í rit- dómi um Gamalnorsk ordbok med nynorsk tyding eftir Leiv Fleggstad: tyri n. og tyrutré n. eksisterer neppe; ... báde tyri og enda mer tyrutré er usikre og bpr gá ut av en gno. ordbok til formene blir sikrere pávist.1 2 Sama frásögn af Haraldi Sigurðarsyni, sem getið var hér á undan, er í Morkinskinnu, Heimskringlu og Huldu-Hrokkinskinnu. I Morkinskinnu eru þessi orð lögð í munn Haraldi; Nv scal taca tre þat er tyrfit er. oc eldnemst. oc lata þar eld i innan litinn þann. bera þar iviþ brenno stein oc steypa vaxi vm vtan .. ? Samsvarandi texti í Fleimskringlu er: Haraldr lét binda á bak fuglunum lokarspánu af tyrvitré ok steypði vaxi ok brennusteini ok lét slá eldi í .. .3 I Huldu stendur um sama: Siðan liet hann telgia lokarspanv af tyrvitre. ok bregða i elldi. en steypa at utan brennvsteini ok vaxi.4 Orðið tyrviðr kemur fyrir í Ynglinga sögu, þar sem segir að Haki konung- ur að Llppsölum lét taka skeið og ‘... lét þá flytja út til hafs ok leggja stýri í lag ok draga upp segl en leggja eld í tyrvið ok gera bál á skipinu ...’ Bjarni Aðalbjarnarson segir í skýringu við þennan texta: ‘tyrviðr: harður furu- eða 1. Norsk tidsskrift for sprogvidenskap V (1932), bls. 362. 2. Morkinskinna, Udg. . . . ved Finnur Jónsson, K0berihavn 1932, bls. 71.2-4. 3. Heimskringla I-IV, Udg. . . . ved Finnur Jónsson, K0benhavn 1893-1901. Sjá III, bls. 83.13-15. Snorri Sturluson, Heimskringla III, 'Bjarni Aðalbjarnarson gaf út, Reykjavík 1951, íslenzk fornrit XXVIII, bls. 76-77. 4. Sbr. Fornmanna sögur VI, Kaupmannahöfn 1831, bls. 153.18-20.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.