Studia Islandica - 01.06.1967, Qupperneq 106

Studia Islandica - 01.06.1967, Qupperneq 106
104 mættust, að minnsta kosti nokkurn veginn sem jafnokar. 2. Þeir voru margir. „Einkum voru margir landnámsmenn tengdir Suðureyjum,“ segir Jón Jóhannesson.1 3. Þeir bjuggu, ef trúa má Landnámu, að einhverju leyti samfellt á vissum svæðum, til dæmis í Landeyjum og á Kjalarnesi. 4. Þjóðfélagsstaða þeirra var hin sama og annarra landnáms- manna. Atriði 2,3 og 4 hafa stuðlað að því, að sérkenni þeirra í orðafari og sagnageymd hafi lifað og breiðzt út. Það er ljóst, að mörg, ef til vill öll, gelísk tökuorð í íslenzku hafa borizt með þessum mönnum, og ekki er ástæða til að ætla annað um hugsanleg sagnaatriði.2 Á síðari hluta þessa tímabils, eftir landnámsöld, hafa kelt- nesk sagnaatriði getað borizt til Islands meðan samband var við löndin fyrir vestan haf, annaðhvort beint eða um Noreg.3 Má líta á nokkur atriði, sem minna á þetta. I Eiríks sögu rauða segir frá Þórhalli, þegar skip hans rak upp á írlandi. I Skálholtsbókartexta segir: „þa let. Þorhallr lif sitt.“ En i Hauksbókartexta segir: „let Þorhallr þar lif sitt eftir þvi sem kavpmenn hafa sagt.“ 4 Vafalítið er þetta við- bót Hauks Erlendssonar, og þetta minnir á, hvað var eðli- leg fréttaleið. I Jóns sögu Gunnlaugs mimks er merkileg frásögn rnn Gísl Illugason, sem var á Irlandi með Magnúsi Erlingssyni 1102-1103. Sagan segir, að hann hafi verið formaður fyrir 1 Jón Jóhannesson 1956, 29. 2 Mörg sömu tökuorðin koma ekki aðeins fyrir i islenzku, heldur einnig i færeysku og í norsku. Það bendii til þess, að þau hafi breiðzt út frá nýlendum norrænna manna fyrir vestan haf og mælir fastlega á móti þvi, að þau hafi verið tekin upp i islenzku úr máli gelískumælandi manna hér á landi. Sjá um þetta einkum Chr. Matras 1958, 89-99, en hann nefn- ir einnig þjóðfræðileg atriði í þessu sambandi. Eitt tökuorð má með nokkr- um likum rekja til vestræns landnáms, sem Landnámabók segir, að hafi verið í Landeyjum, Helgi GuSmundsson 1966-67, kafla X. Þess ber sér- staklega að gæta, að rannsóknir á gelískum tökuorðum benda til skozks uppruna þeirra. Samband virðist því einkum hafa verið við Skotland og skozku eyjarnar. Það kemur heim við athuganir fornleifafræðinga, Krist- ján Eldjárn 1956, 323, Gísli Gestsson 1959, 67, Kristján Eldjárn 1966, 70. 3 Sbr. Irlandslýsinguna í Konungsskuggsjá. 4 Sven B. F. Jansson 1945, 68.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.