Fróðskaparrit - 01.01.1994, Side 78

Fróðskaparrit - 01.01.1994, Side 78
90 FÍPAN FAGRA OCH DRÓSIN Á GIRTLANDI ter. Ringur slár svardet ur drottningens hand. Drot- tningen uttalar sedan en magisk forbannelse over sin styvdotter; hon skall fara till Botnar (d.v.s. Trolle- botten), och leva hela sitt liv dár i elande. Hárpá blir svaret en motforbannelse, levererad av styvdottem: drottningen skall stá med ena benet pá borgens fly- gel och med det andra ute pá isen i havet. Egendom- ligt nog verkar det som om forbannelsen bara skulle gálla pá dagen; i strof 13 heter det námligen, tá tú kemur ífaðir míns song, tá ver tú eitt fagurt sprund, d.v.s. ‘nár du kommer i min fars sáng, dá má du bli till ett vánt viv’. Det fár sedan forutsáttas att drot- tningen, konfronterad med den ohyggliga utsikten att bli tvungen stá pá det fðrelagda sáttet, velat áter- ta sin forbannelse, for den som talar i stroferna 15 och 16, och som ságer att bágge uttalandena skall stá fast, ár tydligen styvdottem. Vi fár sá hora att for- bannelsema gár i uppfyllelse. Kungen fár se drot- tningen, dár hon stár och skrevar och han forstár - fast vi inte riktigt fár reda pá hur - att hon svikit hans bam, och han ángrar, att han haft nágot med henne att gora. Vad som hánder med kungadottern ár inte riktigt klart, áven om det vál stáller sig naturligast att forstá slutstrofens ord ei vildi kæra kongins dóttir/liva við sorg og trega sá, att allt gátt lyckligt for henne. (Se appendix II). Trots de mánga oklarhetema ár det tydligt att Drósin á Girtlandi ár en beráttelse om en ond och trollkunnig styvmor. Styvmors- sagor ár en genre med gamla anor Norden. I en ofta citerad passus i Odd Snorrasons saga om Olav Tryggvason talas det forakt- fullt om styvmorssagor som vallpojkar bmkar berátta (Jónsson, 1957, I: 2). For- fattaren till Sverris saga tycks ha omfattat sádana beráttelser med stðrre sympati. Det heter i sagans sjunde kapitel att konung Sverre pá sin fárd genom Vármland fátt ut- stá sádan vedermoda, att det var att forlik- na med vad gamla beráttelser har att fortál- ja om konungabarn som drabbats av styv- modrars fðrbannelser: “Var jrví líkast sem í fomum sðgum er sagt, at verið hefði, jrá er konungabðm urðu fyrir stjúpmæðra skðpum...” (Jónsson, 1957, II: 11). Det ár inte omójligt att konung Sverre sjálv nyttjat den liknelsen. Det ár heller ingenting som hindrar att Sverre hðrt sádana historier un- der sin bamdom pá Fáróama. Kanske det t.o.m. var sádana sagor som inspirerade de ‘stora drðmmar’ han hade pá Kirkjubøur enligt andra kapitlet i Sverris saga. Tyvárr har vi inga fornvástnordiska styv- morssagor bevarade i ren och ofórfalskad form, men det kan inte ráda minsta tvivel om att sagostoff av detta slag nyttjats som rámaterial i fornislándska prosaromanser, s.k. fornaldarsógur och lygisógur (Lager- holm, 1927: XII; Sveinsson, 1929: XXVI- II-XXXIII; jfr. Strðmbáck, 1935: 37). Till de kompositioner av denna art som verkar vara mest páverkade av folksagor hðr Hjálmferssaga. Sagan som ocksá ofta kallas Hjálmfers saga ok Ólvis (eller Hjálmfes saga ok Ólvis) finns utgiven i fðrsta delen av C. C. Rafns Fornaldarsógur Norðrlanda (København, 1829-30). Ámnet finns ocksá behandlat i versform i de s.k. Hjálmfersrtmur (Jónsson, 1913-22 II: 1- 84), vilka anses átergá pá en áldre form av prosasagan án den vi nu har bevarad (Fórolfsson, 1934: 323-327). I kap. 11 i Hjálmperssaga (samt Hjálm- persrímur II: 45-53) beráttas det, precis som i Drósin á Girtlandi, om en styvmor som uttalar en fðrbannelse, riktad mot ett av hennes styvbam, en fðrbannelse som fár till fðljd att den drabbade tvingas dra ut pá en farlig resa. Inte nog hármed - likheterna utstrácker sig ocksá till att fðrbannelsen át- fðljs av en av hjálten (eller hjáltinnan) utta- lad motfðrbannelse, i vilken den drabbade stipulerar att styvmodern, tills han (eller
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116

x

Fróðskaparrit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.