Fróðskaparrit - 01.01.1994, Side 95

107
Visan om Maria Magdalena
En nordisk legendvisa i finlandssvensk tradition
Ann-Mari Hággman
Visan om Maria Magdalena ár kánd i hela
Norden. De nordiska lándema har kul-
turellt státt varandra sá nára, att forskama
pá basis av texten kunnat sammanfora alla
skandinaviska visor om Maria Magdalena
till en gemensam balladtyp med ett sam-
stámmigt inneháll (TSB B 16). Detta hin-
drar inte att textema i enskilda lánder eller
visor i olika lokaltraditioner kan avvika
frán varandra vid utformningen av kortare
sekvenser.
En samnordisk tradition
Det samnordiska textmaterialet kan ge
forskningen uppgifter som ár várdefulla for
forstáelsen av vistraditionen i de enskilda
lándema. Pá olika háll i Syd- och Mella-
neuropa har man under olika tider sjungit
visor, som upptagit samma eller liknande
motiv som i den nordiska visan om Maria
Magdalena. Dessa visor kan i sin tur bidra-
ga till att sprida ljus over den nordiska -
och dármed ocksá ðver den finlandssvens-
ka - visans historia.
En liten anteckning av Árni Magnússon i
en islándsk pergamenthandskrift frán 1600-
talet ár det áldsta belágget pá den nordiska
visan. (ÍFkv 77) Pá danska finns visan i
skillingtryck frán 1700. (DgF 98) Pá Fár-
oama finner vi visan i sávál dansk som en
blandad dansk-fárðisk version. I Hammer-
shaimbs samling finns en uppteckning efter
en invánare pá Fárðarna frán 1800. Den
finns átergiven i Føroya Kvæði i under
rubriken Mariu vísa seinna (CCF 150 A).
Maria Eide Petersen som hárstammar frán
Nólsoy har ánda intill senaste tid kunnat
sjunga visan. Den fórsta inspelningen med
henne gjordes av Karl Clausen 1967 (FMD
BS 440), senare spelades visan ocksá in av
Birgitta Hylin.
I Norge och Sverige finns visan i ett fler-
tal uppteckningar frán och med tidigt 1800-
tal. De áldsta svenska skillingtrycken ár
frán 1700-talets sista ártionden. Samman-
lagt finns det ca 200 belágg pá visan i
nordisk tradition.
I centrum fðr mitt intresse stár visan i
Fróðskaparrit 42. bók. 1994: 107-115