Fróðskaparrit - 01.01.1994, Blaðsíða 82

Fróðskaparrit - 01.01.1994, Blaðsíða 82
94 FÍPAN FAGRA OCH DRÓSIN Á GIRTLANDI frán Irland eller Skottland till Island, sá reser sig frágan hur det enda fároiska ex- emplet, i Drósin á Girtlandi, passar in i bilden. Det nára sambandet mellan fomaldar- sagor och vástnordiska, inte minst fároiska, ballader ár válkánt och ofta omskrivet. Det vore egendomligt om inte islándska hand- skrifter innehállande sádana sagor varit kánda pá Fároama. (Sveinsson, 1958: 55- 74). Ett motiv som sárskilt forbinder Drósin á Girtlandi med den islándska traditionen har vi i omnámnadet av att styvmodem kom frán Sjólðnd. Denna marina anknytning ár att jámfora med den vaming for giftermál med kvinnor frán oar och nás, som kungar i ánklingsstándet ofta fár i islándska kállor, men som de regelmássigt ignorerar “ekki konu úr úteyjum ne smábæjum [annes- jum]” (Ámason, 1954-61, VI: 271). Detta motiv tráder oss till motes redan i fomlit- teraturen; sálunda heter det i Hjálmjrers- rímur (1:66): “Eg vil hvorki annesfljóð ne eyjaspmnd.” Hármed páminnes vi pá nytt om att sam- ma ámne pá Island ofta behandlats báde pá prosa, i en fomaldarsaga och i poetisk form, i rimor. Altemativet att det varit en is- lándsk rima snarare án en islándsk prosa- saga som legat till grund for Drósin á Girt- landi kan inte uteslutas. De fároiska bal- ladema stár i mángt och mycket rimorna nármare án vad balladema pá andra omrád- en i Norden gor. I Drósin á Girtlandi yttrar sig detta bl.a. i fórekomsten av den typ av egenartade for islándsk dikning karaktáris- tiska omskrivningar som kallas kenningar. Konungadottern i historien heter inte Silkieik, som man kan ledas att tro av att or- det stavas med stor bokstav (se stroferna 16 och 17); inte heller heter hon Beimalín (se strof 23). Forhállandet ár i stállet att bágge dessa ord ár kenningar for kvinna av den konventionella - for att inte sága degener- erade - typ som rimoma vimlar av. Áven i bmket av sállsynta poetiska ord av den typ som pá Island kallas heiti stár Drósin á Girtlandi rimorna nára. Tre uttryck for be- greppet kvinna i balladen, drós, sprund och vív, utgðr exempel hárpá. Vare sig man nu har att se den nármaste fðrebilden till Drósin á Girtlandi i en munt- lig folksaga, en fomaldarsaga eller i rimor, torde det nog fá anses sannolikast att kállan varit islándsk. Sambandet mellan sagor, rimor och bal- lader framstár fðr ðvrigt inte lángre som sá okomplicerat som man tidigare ofta fðre- stállt sig. Sálunda har man lánge trott att den islándska fomaldarsagan Illuga saga Gríðarfóstra, utgjort fðrebilden fðr ballden med samma ámne, som i Danmark kallas Herr Hylleland henter sin jomfru och som i Norge och pá Fárðama ár benámnd Kappen Illugjen respektive Kappin Illhugi (Liestøl, 1915: 92-109). Det verkar emellertid, som den islándske forskaren Davíð Erlingsson har visat, som om sagan i sin nu bevarade form rymmer fraser som bást láter sig tolkas som parafraser av en ballad (Erlings- son, 1975: 1-42). Har det mójligen funnits en áldre nu fðrlorad saga, som omdiktats till ballad, varpá balladdrag influtit i den yngre bevarade formen av sagan? Ehuru inga bevarade rimacyklar om Illugi Gríðar- fóstri ár áldre án frán 1600-talet (Sig- mundsson, 1966: 272-275), och dessa ot-
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56
Blaðsíða 57
Blaðsíða 58
Blaðsíða 59
Blaðsíða 60
Blaðsíða 61
Blaðsíða 62
Blaðsíða 63
Blaðsíða 64
Blaðsíða 65
Blaðsíða 66
Blaðsíða 67
Blaðsíða 68
Blaðsíða 69
Blaðsíða 70
Blaðsíða 71
Blaðsíða 72
Blaðsíða 73
Blaðsíða 74
Blaðsíða 75
Blaðsíða 76
Blaðsíða 77
Blaðsíða 78
Blaðsíða 79
Blaðsíða 80
Blaðsíða 81
Blaðsíða 82
Blaðsíða 83
Blaðsíða 84
Blaðsíða 85
Blaðsíða 86
Blaðsíða 87
Blaðsíða 88
Blaðsíða 89
Blaðsíða 90
Blaðsíða 91
Blaðsíða 92
Blaðsíða 93
Blaðsíða 94
Blaðsíða 95
Blaðsíða 96
Blaðsíða 97
Blaðsíða 98
Blaðsíða 99
Blaðsíða 100
Blaðsíða 101
Blaðsíða 102
Blaðsíða 103
Blaðsíða 104
Blaðsíða 105
Blaðsíða 106
Blaðsíða 107
Blaðsíða 108
Blaðsíða 109
Blaðsíða 110
Blaðsíða 111
Blaðsíða 112
Blaðsíða 113
Blaðsíða 114
Blaðsíða 115
Blaðsíða 116

x

Fróðskaparrit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.