Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 99

Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 99
VISAN OM MARIA MAGDALENA 111 Prástmoral och barnamord I sjálva verket pekar forbindelsen med prásten pá ytterligare ett stort problem i det medeltida samhállet. Prástemas moral un- der medeltiden lámnade mycket ovrigt att onska. Eftersom nádemedlen gick genom deras hánder hade de stor makt, som de snart lárde sig utnyttja bl.a. genom att ta be- talt fðr delaktighet i sakramenten. Celibats- brott var mera en regel án ett undantag. Vid kyrkomðtet i Skenninge 1248 stadfástes celibatet fðr den svenska kyrkans del. Dá fðrbjðds prásterna att ta sig hustru eller sammanbo med kvinna. Tidstypisk var bestámmelsen om, att dár celibatsbrott upptácktes skulle kvinnorna i frága lysas i bann. (Hellerstrðm 1932: 90; Grimberg I, 1916: 320) Nár det gáller redogðrelsen fðr Marias synd ser vi en tydlig skillnad mellan den svenska och den fárðiska visan. Den svens- ka visan belastar henne fðr ytterligare en svár synd: Maria har mðrdat sina barn. Det- ta tema óverensstámmer med innehállet i visorna om den grymma modem som mðr- dar sina bam. I dansk tradition finns en sárskild visa, som behandlar detta tema, Barnemordersken (TSB B 36; Dgf 529). Temat áterfinns bara i de ðstnordiska Maria Magdalenavisoma, medan det saknas i den fárðiska, den islándska och en del norska visor. Skrift och botgoring Avslðjandet av Maria Magdalenas synd ár visans starka dramatiska hðjdpunkt. Efter det bryter hon samman och ber om skrift. Bðnen om skrift ár páfallande likartat ut- formad i alla skandinaviska texter. I en upp- teckning frán det svenska Finland lyder stállet: 8. Magdalena foll pá bara kna: “Ack Kristo, vill du skrifta mig.” (FSF V:l, 18 B) I den fárðiska lyder motsvarande strof: lO.Maria faldt paa sine knæ: “Selver Jesus, skrifte mær!” (CCF 150 A) Skriften ár ett centralt begrepp i den medeltida botterminologin. Skriften in- nebar en syndabekánnelse infðr prásten, som kunde álágga bot fðr syndema. (Thors 1957: 222; Sðderwall II: 93-94) Det gðr ocksá Kristus i visan. I de svenska visvari- anterna skall hon gá sju ár i skogen, i de fárðiska och islándska i nio ár. Sju eller nio ár var en vanlig botgðringstid fór svárare brott. (Brilioth 1941: 750) I de finlands- svenska visoma ságs att hon skall gnaga bark och dricka dagg, sova pá hárda berg och jagas av skogens vilddjur sásom vargar och bjðrnar. Nágon enstaka variant talar om ormar och drakar, medeltidens sinnebild fðr demoner. I Hammershaimbs uppteckning frán Fárðarna framhávs andra detaljer i bot- gðringen. Det betonas att Maria skall gá ute om vintern utan sko. Vi mðter hár en bot- gðring som ár helt anpassad till nordiska fðrhállanden: 13. Troe frost og kolden sne, barfod og i ingen skoe. 14. Barfod, ved et hovedlin, sá skal du bøde for sinder dine.” (CCF 150 A)
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.