Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit

Náttúrufræðingurinn - 1993, Qupperneq 98

Náttúrufræðingurinn - 1993, Qupperneq 98
tímabilinu 4. apríl til 25. maí, fimm að hausti, frá 20. október til 9. nóvember, og einn á miðjum vetri eða 4. janúar. Á haustin virðist gultittlingur vera heldur fyrr á ferðinni hér á landi en í Færeyjum, en þar sést hann einkum í nóvember- desember. Á vorin kemur hann til Færeyja á tímabilinu mars-maí (Bloch og Spren- sen 1984). Lerkitittlingur (Emberiza leucocephalos) Lerkitittlingur (3. mynd) verpur í norðanverðri Asíu, í Síbiríu sunnan heim- skautsbaugs, vestur til Uralfjalla, í N- Mongólíu og e.t.v. í NV-Mansjúríu og N- Tíbet (Lewington o.fl. 1991). Reyndar virðast vesturmörk tegundarinnar nokkuð óljós en þar mætast lerkitittlingur og gul- tittlingur og blandast í verulegum mæli. Þar sjást fuglar af ýmsum millistigum (Voous 1960). Því er ljóst að kynblend- ingarnir eru frjóir og blandast enn frekar. Vetrarstöðvar eru einkum í norðanverðu Kína, NV-Indlandi og í Afganistan og ná- grannalöndum. Sumir fara jafnvel allt vestur til Israels. Tegundin er flækings- fugl í mörgum Evrópulöndum en er víðast hvar mjög fáséð. Flestir fuglar hafa sést í Hollandi, eða 26 til ársins 1990 (van dcn Berg o.fl. 1991, 1992), og 19 á Bretlands- eyjum til ársins 1991 (Dymondo.fi. 1989, Lewington o.fl. 1991, Rogers o.fl. 1990-1992). Auk þess er kunnugt um tvo fugla sem sáust á Bretlandi í janúar og febrúar 1992 (Gantlett 1992). Lerkititt- lingur hefur ekki fundist í Færeyjum en einn hefur sést á Islandi. 1. Kvísker í Öræfum, A-Skaft, 30. október 1944 (karlf. RM5322). Hálfdán Björnsson. Á Bretlandseyjum hafa flestir (eða 13) lerkitittlingar sést á tímabilinu frá 10. október til 16. nóvember. Einnig hafa þrír sést í apríl, þrír í janúar, einn í febrúar og einn í ágúst. Flestir hafa fundist á eyjun- um norður af Skotlandi, eða sex á Orkn- eyjum og fimm á Fair Isle við Hjaltland. E.t.v. fara líkurnar á því að lerkitittlingar berisl til Islands vaxandi þar sem tíðni þeirra jókst verulega á Bretlandi á átt- unda áralugnum en þá sáust 12 fuglanna (Dynond o.fl. 1989, Rogers o.fl. 1990-1991). íslenski fuglinn fellur vel að aðalkomutíma tegundarinnar til Bret- landseyja. I Hollandi hafa sést 20 fuglar á þessari öld, allir í október og nóvember, þar af átta á árunum 1961-1970, fjórir á áratugnum 1971-1980og fimm 1981-1990 3. mynd. Lerkitittlingur Emheriza leucocepluilos, karlfugl í vetrarbúningi. Ljósm. pltoto R. Chitt- enden/Rare Bird Photo- graphic Library. 92
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.