Uppeldi og menntun - 01.01.2011, Qupperneq 66

Uppeldi og menntun - 01.01.2011, Qupperneq 66
Uppeldi og menntUn/icelandic JoUrnal of edUcation 20 (1) 201166 HÖnnUn og SmÍÐi rafeindatækni og vélrænni högun vöfðust fyrir þeim. Einnig kom fram gagnrýni á viðfangsefni sem tengdust fjöldaframleiðslu og sölu- og markaðsmálum. Á félagsfundum og vefsíðu Félags íslenskra smíðakennara voru hinar nýju nám- skráráherslur ræddar og skipst á skoðunum um innihald námskrárinnar. Mörgum hönnunar- og smíðakennurum fannst að þróun síðustu ára hefði ekki verið í rétta átt (Félag íslenskra smíðakennara, e.d.) og að dregið hefði úr áherslunni á handverkið. Þegar vinna við endurskoðun aðalnámskrár grunnskóla í hönnun og smíði hófst var ákveðið að leita álits Félags íslenskra smíðakennara og halda fundi með félags- mönnum. Niðurstaðan var að draga úr áherslunni á tæknimiðuð viðfangsefni og efla aðra þætti, s.s. vinnuvernd og áhersluna á sjálfbæra þróun í hönnun verkefna (Brynjar Ólafsson o.fl., 2005). Einnig var námsgreinin greind frá upplýsingamenntinni (Menntamálaráðuneytið, 2007) og gerð að sjálfstæðu námssviði. Í aðalnámskrá fyrir hönnun og smíði er lögð áhersla á einstaklingsmiðað nám og sveigjanlega kennsluhætti. Nýsköpun og hugmyndavinna eru enn mikilvægir áhersluþættir, ásamt þáttum úr tæknimennt. Nýir handverksþættir, s.s. ferskar viðar- nytjar og glervinna, eru orðnir að viðfangsefnum. Í markmiðum námskrárinnar sést að fyrri gildi smíðakennslu hafa verið endurvakin (Menntamálaráðuneytið, 2007). Hins vegar svipar henni til námskrárinnar fyrir hönnun og smíði frá 1999, þrátt fyrir þessar áherslubreytingar. Megináherslur beggja eru bornar saman í töflu 2 (Mennta- málaráðuneytið, 1999, 2007). Tafla 2. Áherslumunur í námskrám í hönnun og smíði 1999 og 2007 Megináherslur 1999 Megináherslur 2007 1. Hönnun og nýsköpun 1. Hönnun og nýsköpun 2. Tæknilæsi 2. Tæknilæsi 3. Tæknigrunnur og verkstæði 3. Tæknigrunnur og verkstæði 4. Framleiðsla og verkskipulag 4. Handverk og verkskipulag 5. Áhersla á samfélagið 5. Áhersla á einstaklinginn 6. Iðnhönnun 6. Útinám og ferskar viðarnytjar 7. Stuðningsþættir 7. Sjálfbær þróun 8. Handverksmenning 8. Vinnuvernd 9. Áhersla á tækniþætti 9. Áhersla á handverksþætti Áhrif frá tæknimennt er enn að finna í námskránni frá 2007 en þau birtust m.a. í áherslunni á tæknilæsi og tileinkun nemandans á góðu verkskipulagi, verktækni og verkstæðisþáttum. Áherslan á hugmyndavinnu nemandans og hönnun hélt áfram og er því svipuð í báðum námskránum (Menntamálaráðuneytið, 2007). Þrátt fyrir marga sameiginlega þætti er þó áherslumunur. Í námskránni 1999 var lögð áhersla á samfélagslegt gildi hugmyndavinnu, hönnunar og verklegrar fram- kvæmdar en í námskránni 2007 voru einstaklingurinn og þarfir hans í brennidepli. Áherslan á fjöldaframleiðsluferli ásamt sölu og markaðsmálum sem kom fram í nám- skránni 1999 vék fyrir aukinni áherslu á einstaklingsmiðað handverk. Nýir þættir bættust við, s.s. útinám, ferskar viðarnytjar, sjálfbær þróun og vinnuvernd (Mennta- málaráðuneytið, 2007).
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146

x

Uppeldi og menntun

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Uppeldi og menntun
https://timarit.is/publication/581

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.