Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.02.2010, Qupperneq 25

Tímarit Máls og menningar - 01.02.2010, Qupperneq 25
S ú l e y n d a á s t TMM 2010 · 1 25 menntaumræðu eins og það heitir í dag. Á gamals aldri átti hann sér þann draum að ljúka við skáldsöguna um hommann Njalla sem hann hafði þó skrifað minnst af, en kannski samið því meira af í huga sér. Njalli var óheftur kynlífsseggur sem Elías eignaði ljóðbrot og viskumola (aulabrandara). Hann hafði komist til þess að skrifa upphafið en lítið meira. Í upphafi sögunnar átti Njalli að hafa orðið ástfanginn af dóttur efnaðs kaupsýslumanns með skrifstofu neðarlega við Laugaveg eða þar um kring. Njalli gengur niður Skólavörðustíg á leið til fundar við kaup­ sýslumanninn og er erindið að biðja um hönd stúlkunnar með form­ legum hætti. En framan við kaffistaðinn sívinsæla, Mokka, hendir það hann að verða fyrir barnavagni, missa fótanna og meiðast í fallinu. Hann nær því ekki það sinnið á fund föður stúlkunnar með erindi sitt og kannski aldrei. Mér þykir mega dæma af þessum fáu orðum vafa um kynhlutverk og varla er heldur tilviljun að listamannakaffihúsið Mokka er í námunda við Njalla á viðkvæmu augnabliki. 3 Elías orti ljóðaflokkinn Fimmæru, Quinqannium, undir lok sjötta ára­ tugarins. Hann er enn óbirtur og fáum kunnur fram að þessu. Þar er um að ræða uppgjörsmál við ástmann frá Kennaraskólaárum beggja og nær efnið fram til þess er ástvinurinn flytur úr landi til langdvalar. Ljóða­ flokkurinn með þessu illframberanlega heiti er ortur fimm árum eftir að upp úr ástarsambandinu slitnaði. Sá sem ávarpaður er er um áratug yngri en ljóðmælandi. Ljóðaflokk­ urinn greinir frá fyrstu kynnum ástvinanna á erlendri grund og strax í upphafi er sleginn tónn þrár og eftirsjár: Parcul Chismigiu. Höfgur meiður drúpir, bára hvikar á vatni í kyrrð suðrænnar nætur. Íslensk stúlka veitir mér ást sína undir erlendum himni. En ég þráði – þig. Og litlu síðar segir í sama ljóði: Hve víðsfjarri voru ei þær lostfögru meyjar sem áður höfðu viljað leiða mig í þennan stað; ekki til lengur; höfðu aldrei verið til. Líknsöm var nóttin undir þeim bjarta himni.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.