Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.09.2011, Qupperneq 38

Tímarit Máls og menningar - 01.09.2011, Qupperneq 38
G u ð n i E l í s s o n 38 TMM 2011 · 3 31 Hannes Hólmsteinn Gissurarson: „Raddir vorsins fagna“, bls. 74. 32 Hannes Hólmsteinn Gissurarson: „Raddir vorsins fagna“, bls. 74–75. 33 Hannes Hólmsteinn Gissurarson: „Raddir vorsins fagna“, bls. 76. 34 Hannes Hólmsteinn Gissurarson: „Raddir vorsins fagna“, bls. 76. 35 Um þetta má m.a. lesa í bók Naomi Oreskes og Erik M. Conway Merchants of Doubt. How a Handful of Scientists Obscured the Truth on Issues from Tobacco Smoke to Global Warming, bls. 226–227. 36 Y.F. Li, A.V. Zhulidov, o.fl.: „Dichlorodiphenyltrichloroethane usage in the former Soviet Union“, Science of the Total Environment 357 (2006), bls. 138–145. 37 Sjá t.d. DDT Factsheet: http://www.pan-uk.org/ddt/ddt-factsheet [sótt 14. júlí 2011]. Samantekt- in birtist fyrst í Pesticides News 40. hefti, júní 1998, bls. 18–20. Í Kanada var notkun DDT tak- mörkuð árið 1970, en efnið var algjörlega bannað 1985. Þó mátti nota þær birgðir sem til voru í landinu allt fram til 1990. Sjá Tim Querengesser, „Is DDT Africa‘s Last Hope?“, The Globe & Mail, 10. nóvember 2007: http://www.thenhf.com/old/articles/articles_591/articles_591.htm [sótt 19. júlí 2011]. 38 Sjá „STOCKHOLM CONVENTION ON PERSISTENT ORGANIC POLLUTANTS“, viðauka B, 2. hluta, bls. 25–26: http://www.pops.int/documents/convtext/convtext_en.pdf [sótt 19. júlí 2011]. 39 „10 Things You Need to Know about DDT Use under The Stockholm Convention“, World Health Organization, 1. maí 2005 (dagsetning skjalsins er 2004). Sjá: http://web.archive.org/ web/*/http://www.who.int/malaria/docs/10thingsonDDT.pdf; sjá einnig frekari umfjöllun hjá John Quiggin og Tim Lambert: „Rehabilitating Carson“, Prospect, 24. maí 2008: http://www. prospectmagazine.co.uk/2008/05/rehabilitatingcarson/ [sótt 19. júlí 2011]. 40 Í Röddum vorsins rekur Carson hvernig tók að bera á ónæmi gegn DDT strax árið 1946 á Ítalíu og þá var tekið að eitra með klórdani. Ónæmi fyrir því eitri myndaðist 1950 og þá var tekið til við heptaklór og benzenhexaklóríð, „og öll urðu jafnskammvirk“ (bls. 194). 41 Richard Tren og Roger Bate: Malaria and the DDT Story. London: The Institute of Economic Affairs, 2001. 42 Sjá Tim Lambert: „Resurgent Malaria in Sri Lanka“ og „The Great DDT Hoax“: http://science- blogs.com/deltoid/2005/02/malaria.php og http://scienceblogs.com/deltoid/2005/02/ddt3.php [sótt 16. júlí 2011]. Í pistlum Lamberts má finna ítarlegar tilvitnanir í lykilrit um moskítóflugur og mýraköldu eftir sérfræðinga á sviðinu. Sjá t.d. Andrew Spielman og Michael D’Antonio: Mosquito: A Natural History of Our Most Persistent and Deadly Foe. New York: Hyperion, 2001, bls. 172–78; Gordon Harrison: Mosquitoes, Malaria and Man. New York: Dutton, 1978, bls. 246–248 og 253–255; og kaflann „The recent history of malaria control and eradication“ eftir Gramiccia og Beales í Malaria: Principles and Practice of Malariology, (ritstj.) Walther H. Wernsdorfer og Ian McGregor. Edinburgh: Churchill Livingstone, 1988, bls. 1366–1367. 43 Rupika S. Rajakaruna, Amerasinghe, o.fl.: „Current status of malaria and anti-malaria drug resistance in Sri Lanka“, Cey. J. Sci. (Bio. Sci.) 37 (1) 2008, bls. 15–22, bls. 17. 44 Nadira Gunatilleke: „Sri Lanka to eliminate malaria by 2014“, Daily News, 22. apríl 2011: http:// www.dailynews.lk/2011/04/22/news13.asp [sótt 22. júlí 2011]. 45 Sjá dr. Claudio Schuftan: „A Story to be Shared: The Successful Fight Against Malaria in Vietnam“, World Health Organization, 2000: http://www.afronets.org/files/malaria.pdf [sótt 20. júlí 2011]. 46 Um þetta má m.a. lesa í Barbara A. Cohn o.fl.: „DDT and Breast Cancer in Young Women: New Data on the Significance of Age of Exposure“, Environmental Helath Perspectives 115, 10. hefti, október 2007, bls. 1406–1414; sjá einnig Barbara A. Cohn: „Developmental and environmental origins of breast cancer: DDT as a case study“, Reproductive Toxicology 31 (2011), bls. 302–311. Í síðari greininni bendir Cohn á að svipaða svörun megi finna hjá fórnarlömbum atómsprengj- unnar ef konurnar urðu fyrir geisluninni áður en þær urðu tvítugar (sjá bls. 307). 47 Hannes Hólmsteinn Gissurarson: „Raddir vorsins fagna“, bls. 75 og 76. 48 Rachel Carson: Raddir vorsins þagna, bls. 78.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.