Fróðskaparrit - 01.01.1964, Blaðsíða 16

24
Nigra ord om spráket i Husaviksbreven
sárnorska, kan man finna paralleller till i sákra fáróiska
texter. Formen wnda utan n (= undan) stár som fórled i en
sammansáttning: wnda skilldu. I nutida fáróiskt talsprák
fórsvinner ofta n framfór sk. Stundom nasaleras den fóre*
gáende vokalen. Svabo skriver t. ex. meskur fór menskur
(3 gánger i Sigmunda kveai').
Formen Siurda (fór Sigurðar, genitiv) ár válkánd frán
kvadspráket och blir inte mindre fáróisk, dárfór att den
áven ár norsk.
Skrivningen lendænar áterger enligt Hægstad formen
lendarnar, varvid æ fór a skulle vara norskt. Nágot annat
fall av skrivningen æ fór trycksvagt a finns inte i breven.
Nutida fáróiska kánner endast pluralen lendar, men i forn*
spráket fanns áven bójningen lendir, varfór skrivningen
lendænar kan áterge ett lendirnar. Den palatala ándelsesí
vokalen i Husaviksbreven skrivs i de allra flesta fall i, men
e fórekommer ocksá, liksom enstaka æ.
Inte ens bode (fór bæði, konjunktion) ár sárnorskt. I
nutida fáróiska dominerar visserligen bæði — og helt, men
vi behóver inte gá lángre tillbaka i tiden án till Svabo fór
att finna fáróiska texter, dár báði ár vanligast. (Svabo:
báai' — o).
Betráffande óvergángen av /> till t ár de sprákliga kallorna
sá torftiga, att de ej ger klart besked om nár óvergángen
áger rum. Att de fyra felskrivingarna i Husaviksbreven
(se sid. 21) beror pá vacklan i uttalet ár givet. Men att
skrivaren dárfór skulle vara norsk, ár inte sjálvklart. Att
den med Husaviksbreven samtida »Skipan um j)ingfaratoll«
brukar /> rátt bevisar inte mycket. Dár finns endast nágra
fá ord som har /> och likasá endast tre eller fyra ord pá t,
dár man kunde tánkt sig /> felaktigt insatt. Som jámfórelse
kan námnas, att /> skrivs rátt hela 56 gánger i Husaviks*
breven. Aven sedan uttalet bórjat vackla, har det varit
ganska látt att skriva »rátt« av tradition och vana i egem
namn som frorberg och frorstein samt i pronomen som />u,
/>essi etc.