Fróðskaparrit - 01.01.1964, Page 54

Fáróiska sagoberáttare
Ása Nyman
Sagor och áventyr1) ha i nágon form beráttats hos alla
folk. Dessa fantastiska beráttelser om óvermánskliga presta*
tioner, magiska fóremál, talande djur och mánga andra
mestadels helt osannolika ting synas ha tillfredsstállt ett
behov av spánning och dramatik hos mánniskorna och
•) Saga ella folksaga ar den svenska motsvarigheten till áventyr (fa.
ævintýr) i det ovriga Norden. Termen har fixerats av den folkloristiska
vetenskapen; i det svenska folkspráket saknas en speciell term for denna
genre av folklig prosadiktning, men beráttelsetypens sárstállning iakt-
tages ándá. I det svenska riksspráket kan ordet saga anvándas om ovan-
liga eller romantiska beráttelser over huvud taget sásom t.ex. fá. soga
och i litteraturen anvándes dessutom ordet i den ursprungliga betydel-
sen av fornnordisk prosaepik.
Saga, folksaga och áventyr anvándas hár som synonyma termer fdr
en prosadiktning, vars karateristicum ár dess art av forstroelsediktning
med ett inneháll, som aldrig gor ansprák pá att bli taget pá allvar i
motsats till ságnerna (fá. sagnir), som bygga pá trosforestállningar eller
verkliga hándelser och alltsá hállas for sanna.
Som sagor ráknas flera sinsemellan olikartade beráttelsetyper. Under*
sagan, som ár den mest betydande, kánnetecknas av sin strángt regel-
bundna stil, dár tretalet ár iogonfallande, samt sitt fantastiska och osannos
lika inneháll. Samma stil har áven novellsagan, men dess inneháll stár
verkligheten nármare. Legendsagan har religios anknytning. En stor
grupp sagor utgores av kortare eller lángre skámtsagor, vari foremálet
for skámtet kan variera (dumma mánniskor, práster, djávulen, játtar m.m.).
Som sagor ráknas slutligen áven den genre av djurberáttelser, som ocksá
gár under benámningen fabler (t.ex. om ráven och bjornen).