Fróðskaparrit - 01.01.1964, Blaðsíða 65

Fáróiska sagoberáttare
73
beráttare. Men redan dessa exempel peka pá vissa forhálb
anden av intresse.
Ingen av de efterfrágade sagoberáttarna har gátt i regeb
bunden skola, de flesta inte alls. Detta kan tyckas analfa*
betiskt men har sina speciella orsakar pá Fáróarna. Bygderna
voro i allmánhet fór smá fór att kunna hálla sig med egen
skola och Iárare. Endast de stðrre bygderna hade egen
skola. Fórsók med ambulerande skola gjordes, men detta
medfórde, att det kunde drója láng tid mellan lárarens
besók pá grund av ogynnsamma váderleksfórhállanden.
Det vanliga var, att fóráldrarna sjálva undervisade sina barn
och det fórekom knappast, att nágon inte kunde lása.
Mycket ofta var det modern, som fórmedlade kunskaperna,
men givetvis har detta varierat sá att den som bást passade
fór en sádan uppgift ocksá skótte den. Sá sent som i bórjan
av I900»talet skóttes undervisningen i vissa bygder pá detta
sátt. Okánda voro vál inte skolbócker, men det vanligsta
tycks ha varit, att man lárde sig Iása ur Kingos psalmbok.
Man lárde sig alltsá hjálpligt lása danska, som var offi=
ciellt skob och kyrkosprák intill ár 1938, medan talspráket
hela tiden var fáróiska.
Den litteratur, som funnits i hemmen i áldre tid, synes
nástan uteslutande ha varit av religiós natur. Fáringarna
voro ett andligt sinnat folk. De bócker, som kommit att
betyda mest, voro — fórutom bibeln — dels Brochmands
postilla och dels nyss námda Kingos psalmbok. Brochmands
postilla trycktes fórsta gángen 1635 men var ánnu pá 1800*
talet en av danska kyrkans mest anvánda andaktsbócker
och har haft minst lika stor betydelse fór det fáróiska
folket. Kingos psalmbok speglar samma gammallutherska
anda som postillan och inneháller religiósa dikter av stor
skónhet.
Andra bócker ha ocksá námnts i samband med de efter*
frágade personerna sásom rimbócker, sángbócker, bóner fór
váderlek och olyckor och liknande men inga sagosamlingar.
Man skulle ju annars kunna misstánka, att láshungriga
6 — Fróðskaparrit 1964