Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 50

Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 50
62 ORMEN LÁNGE I SVERIGE Gunnar Hazelius, som kom att ta emot de norska besðkama och som sedan ság till att det blev en fortsáttning det foljande áret. Norsk folkemuseum stod for bondeung- domslagets besok pá Skansen, áven ekono- miskt. Fyra forestállningar gavs pá Skan- sens sommarteater. Besoket 1903 slog sá vál ut att Hulda Garborg anmodades att áterkomma foljande ár, 1904, och ðva in folkvisedans med svenska sángare och dansare. Sá skedde och resultatet ser vi allt- sá hár pá bilden. Det var medlemmar ur Musikfðreningen, Gyllenhammartrion och Svenska folkdansens vánner som upp- trádde - kvinnor och mán hemmahðrande i ðvre medelklassen. I Fataburens redo- górelse fðr Skansens fester 1904-05 kan vi lása: Á Skansens sommarteater uppfordes báda áren nágra af de gamla folkvisedansar, som fordomtima tráddes, men som under de senare árhundradena till stor del hemfallit át glomskan (Fataburen, 1906). Det var alltsá frága om rekonstruktion och áterupplivande av en sángdanstradition som man fðrutsatte hade funnits i landet en gáng i tiden. Det stod tio nummer pá programmet som sjóngs “dels till fárðdans, dels till norsk sángdans”. Den fárðiska repertoaren bestod 111. nr 2 Ormen lánge ur Sángdansar utgifna af Nordiska museet (1905). Melodin ár upptecknad av Laura Stridsberg efter Hulda Garborgs sáng. Till skillnad frán Garborgs egen utgáva (se ill. nr 4) ár den upp- tecknad i jámn taktart. I andra upplagan av Sángdansar har till Ormen lánge fogats en dansbeskrivning liknande den som áterges i Hellgrens Sánglekar frán Náás (se ill. nr 3). 2. Ornien lánge. iOrmeu linge > iir en fSrðisk danreisa, soiu akildrar hela Svolderslaget. Den dansa* tiU en gammal fonn af aingdanseu, kallad »hringbrot», nn Ifven glðmd pi Fiiroarna. Melodien Sr upptecknađ efter fru Garborgs sing. — De hir npptagna ■troferna Iro ðfvenatta af Ruben O.to n Berg. J' N J -J /1 J 11 i- 11 J T f1 1. Vil - jen I lyss-na till kvádet mitt och vit - jen I (j^ j :?~?H J. 1 { ~ | J J' Jj-J »' | J. tro dár-up - pá? Om konung O - lóf Tryg-va- 1 » 1 j~| j J | son skall nu min vi - sa gá - - á. Dausen glim- mar i sa - len. Sá dansom vi i ring! Gla-da ,i j |' j i |—j—~| | | -H ,J 1 ” 11 w' ri - da Norges mán till Hil - durs ting. 2. Dct byggdcs och smiddcs pá kungcns bud en drakc vid hafvcts strand, Ormen lángc, dct stórsta skepp, som restcs i Norgcs land. 3. Fðrgyllande skcno dess stáfvar tvá, och sidoma blánktc blá. Fðrgvllande glimmadc skðldcn i topp — sagorna sága sá. 4. Konungen sittcr i hðgsátct sitt och talar till sina mán: »Nu skola vi scgla pá saltan sjð, som jag drðmdc fðr Iángcsen.» 5. Karska och glada svartc hans mán: • Herrc, vi skola dig fðlja. Med dig vi cj rádas fðr hárdastc strid cllcr fór brantastc bð!ja.» 6. Hðgvuxcn svcn frán bcrgct sprang, bar cn báge jáltclik. •Jarlen af Ringcrikc han sánde mig nu till dig.» 7. Och konungen sadc till svcnncn sá racd gamman i sin liug: »1 sanning skall du sága mig, du gosse, liur kallas du?» 8. »Ejnar skall du kalla raig, vál vet jag spánua bágcn. Tambar námner jag bágcn min, dess pil far snabb som Iágcn.» 9. Sá gingo de ncd till liafvets strand, vápnade mán och gáfva. Nár skeppct dc skjuta ur skjulct ut, tráden och markcrna báfva. 10. Silkesegel de hissa fðr vind att ut i hafvct gánga. Sá ár det sagđt, att kungen sjálf styrde Ormen lángc.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.