Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 96

108
VISAN OM MARIA MAGDALENA
den finlandssvenska traditionen. Den sven-
ska befolkningen i Finland, som bestár av
ca 300.000 personer, lever i huvudsak lángs
Finlands vást- och sydkust. Nárheten till
havet har i hóg grad práglat náringarna;
fiske, jordbruk, boskapsskðtsel och sjofart
har traditionellt utgjort den finlandssvens-
ka befolkningens viktigaste náringar. I ál-
dre tid var ocksá sáljakt och fágelfángst
viktiga náringsfáng.
Visan om Maria Magdalena har intill
senaste tid sjungits av kvinnor och mán
runtom i Finlands svenskbygder. I tradi-
tionsarkiven finns 79 belágg pá visan,
vilket tyder pá att den varit allmán. De áld-
sta uppteckningama ár gjorda vid 1800-
talets mitt, de senaste inspelningama har
jag gjort for nágra ár sedan. Visan har ock-
sá sjungits pá finska. Den finska visan har
váckt speciell uppmárksamhet genom att
den ánnu under 1800-talets forra del sjongs
av unga flickor i en jungfruprocession vid
den ryktbara Helkafesten i Sááksmáki i
sydvástra Finland.
Synderskan
Visan om Maria Magdalena formedlar upp-
fattningen om kvinnan som synderska. Den
áterspeglar medeltida religiositet och ett
medeltida samhálle, dár den katolska kyr-
kan helt behárskade mánniskomas tillvaro.
Den ár en propagandavisa riktad sárskilt till
kvinnoma. Och den bottnar i en medeltida
kvinnosyn, som kanske chockerar mánga
av oss i dag - men som levt kvar forvá-
nansvárt lánge hos oss. Án idag mðter vi
den kvinnosynen i flera islamiska lánder.
Visans huvudperson, Maria Magdalena,
har gjort sig skyldig till de vársta synder
den kristna kyrkan i áldre tid kunde ankla-
ga en kvinna fár: lðsaktighet, incest och i de
ðstnordiska visvariantema dessutom bar-
namord. Efteren láng botgáring (sju-nio ár)
under fasta och askes i skogen, och sedan
hon visat fullstándig ánger och ett ðdmjukt
sinnelag, fár hon slutligen lðfte om att fá
komma till himlen.
Fðr oss i dag kan det fðrefalla márkligt
att mánniskor i flera hundra ár velat sjunga
en visa med sádant inneháll. Men om vi
nármare dechiffrerar visan, sá kan vi
kanske fðrstá visans budskap och kanske
ocksá varfór den hár visan appellerat till
mánniskor under olika tider.
Om vi dá bðrjar med visans huvudper-
son, Maria Magdalena. Henne kan vi iden-
tifiera med Nya Testmentets Maria frán
Magdala, hon som i alla tider fángslat dik-
tare och tonsáttare - ocksá idag ár hon ju
aktuell i mánga sammanhang.
I Nya Testamentet beráttas att Jesus bo-
tade Maria frán besatthet genom att driva
sju djávlar ut ur henne (Luk. 8:1-2; Mark.
16:9). Efter det blev hon Jesu trogna fðljes-
lagare. Hon finns med i alla evangelier i
samband med Jesu dðd och uppstándelse.
Hon var med bland de sðrjande vid Jesu
kors (Matt. 27:56; Mark. 15:40; Joh.
19:25), pá páskdagens morgon gick hon
med smðrjelse till Jesu grav (Matt. 28:1;
Mark. 16:1) och Jesus uppenbarade sig fðr
henne (Mark. 16:9). Det var ju faktiskt
Maria Magdalena, som till lárjungama fick
fðrmedla budskapet om att Kristus var up-
pstánden - det budskap som blivit grund-
lággande fðr hela kristenheten (Joh. 20:14-
18).
Fðrmodligen var det uppgiften om de sju