Sagnir

Ataaseq assigiiaat ilaat

Sagnir - 01.05.1982, Qupperneq 89

Sagnir - 01.05.1982, Qupperneq 89
Þórunn Valdimarsdóttir: Þjóðernishyggja Gísla Brynjólfssonar Grein þessi er hluti af ritgerð um þjóðernis- hyggju þriggja Íslendinga á 19. öld, þeirra Gríms Thomsen, Tómasar Sæmundssonar og Gísla Brynjólfssonar. „Ekki beitti Gísli Brynjólfsson sér fyrir ákveðnum stjórnmálum, og þegar leið á ævina, taldi hann sig ekki geta fylgt Jóni Sigurðssyni að öllu leyti í þjóð- málabaráttunni. Var Gísla lögð sú afstaða út á verri veg, einkum þar sem hann fékk það, sem kallað var álitlegt embætti, hjá dönsku stjórninni.“ (Saga íslendinga VIII, 1. bls. 194). Þetta er dómur Jónasar Jónssonar (og þá um leið sá dómur sem sagan fellir) um Gísla Brynjólfsson (1827—1888). Hér á eftir verður gerð tilraun til að sýna fram á að Gísli hafi beitt sér fyrir „ákveðnum stjórnmál- um“ og einnig að hann hafi stuðlað að efl- ingu þjóðernishyggju íslendinga með skrif- um sínum. Einnig verður drepið á deilu þeirra Jóns Sigurðssonar og Gísla, en hún er mjög athyglisverð frá hugmyndasögulegu sjónarhorni. Gisli var menntaður í norræn- um fræðum og hafði því afstöðu til að finna að sögulegri festu sjálfstæðishugmynda Jóns. Einnig var Gísli mjög vel að sér i sam- tímasögu álfunnar og bar skynbragð á flest það sem pólitík viðkom. Gísli gaf út tíma- ritið Norðurfara í 2 ár ásamt Jóni Thorodd- sen, þegar hann var rétt liðlega tvítugur og skrifaði í það menntaðar greinar í frjáls- ræðisdúr. Önnur heimild um Gísla er dagbók hans frá árinu 1848, sem gefur innsýn inn i allskyns geðbrigði og hugrenningatengsl sem komast yfirleitt ekki á prent; dagbókin gerir manni kleift að nálgast Gísla meir en sam- tímamenn hans. Gísli skrifar dagbókina og greinar sínar i Norðurfara á umrótatímunum 1848—49. Hrifning Gísla á frelsishreyfingum þessara tíma hefur verið túlkuð út frá vissri hug- myndaskekkju þar sem hann hefur verið kallaður „fyrirrennari sósíalismans á íslandi og í íslenskum bókmenntum.“1) Mér finnst Gísla gjörður nokkur óleikur með þessu þar sem hann lýsir andúð sinni á „common- ismus“ hvað eftir annað, bæði i dagbók sinni og grein í Norðurfara. Hann hafði sam- Gísli Brynjólfsson.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Sagnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Sagnir
https://timarit.is/publication/1025

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.